Den smått katastrofala inledningen på Europa League har satt Everton och Ronald Koeman under rejäl press i gruppspelet. 0-3 borta mot Atalanta var ett direkt undermåligt resultat. Därmed blir återstoden av matcherna desto viktigare för Everton, och då inte minst på hemmaplan. Kvällens match på Goodison Park mot Apollon Limassol är av karaktären att den helt enkelt måste vinnas.
Everton förlorade fyra raka matcher mellan den 27 augusti och den 17 september utan att göra ett enda mål, och utan att ha släppt in mindre än två mål i någon av dessa matcher. Det var en formsvacka på två grunder. För det första ett riktigt besvärligt spelschema i början av säsongen. För det andra misslyckandet med att värva en anfallare av riktigt hög kaliber.
Men de två senaste matcherna har vänt eller åtminstone planat ut Evertons negativa trend. En vinst i Ligacupen mot Sunderland följdes upp av en hårdköpt ligaseger mot Bournemouth på Goodison Park. En gemensam nämnare för båda dessa vinster är Oumar Niasse, som plockats till nåder av Ronald Koeman igen, möjligen i brist på alternativ eller som en sista utväg.
Niasse värvades av Everton för ganska precis ett och ett halvt år sedan, i januari 2016 av Roberto Martinez för £13m, en summa som redan så sent som då ansågs som förhållandevis hög också för en klubb som Everton. Det blev bokstavligt talat inte många minuters speltid för Niasse under våren och värre skulle det bli när Ronald Koeman blev manager.
Koeman gjorde ingen som helst hemlighet av att han såg mer intressanta saker i sitt eget använda diskvatten än vad han såg i Oumar Niasse. Följaktligen fick inte Niasse heller förra säsongen någon speltid i Everton och lånades därför ut till Hull där han gjorde rimligt bra ifrån sig. Men inget med Koemans uppfattning om Niasse såg ut att ha ändrats inför den här säsongen för den sakens skull.
Niasse fick flertalet signaler den här sommaren att han borde se sig om efter en annan klubb. Everton var i själva verket på håret att sälja Niasse till Crystal Palace under transferfönstrets sista timmar, men affären hann inte gå igenom. Nöden har emellertid ingen lag. Med Everton i behov av en anfallare valde Koeman ändå till sist att ge Niasse chansen mot Sunderland och Bournemouth.
Vad som följer är kanske ett rätt tydligt exempel på att det ofta är mer komplicerat än att en spelare nödvändigtvis är för dålig när denne inte får spela för en klubb. Det handlar i kanske större utsträckning om hur spelaren, i det här fallet Niasse, betraktas och behandlas av tränaren och om hur denne väljer att se på spelaren, vilket i sin tur beror på tränarens egna idéer och föreställningar.
Det blev mål mot Sunderland och när Everton stirrade in i avgrunden hemma på Goodison Park i 0-1-underläge mot Bournemouth, och hela säsongen på väg att rullas upp framför dem, så var det Oumar Niasse som med två mål vände matchen till vinst för Everton. Kanske är det så att anfallaren som Everton och Ronald Koeman har sagt sig söka redan fanns i klubben?!
Oumar Niasse har trots allt något som vare sig Dominic Calvert-Lewin eller Sandro Ramirez riktigt har, rutin och hårdhet. På så vis kan han också utgöra ett helt annat komplement till Wayne Rooney än vad dessa båda kan. Kunde Oumar Niasse vända trenden för Everton i Premier League så borde han rimligtvis kunna göra det också i Europa League. Bara ett litet problem med detta:
Oumar Niasse är inte registrerad för Everton i Europa League!
Ronald Koeman försökte nästan få det att låta efter matchen mot Bournemouth som om Niasse var en spelare han hela tiden räknat med. Vilket blir tämligen humoristiskt i kontrast med det här truppbeslutet. Så långt utanför Koemans planer befann sig alltså Niasse att han inte ens med platser kvar blev registrerad i Evertons Europa League-trupp, även sedan transferfönstret stängt.
Det kommer så klart finnas möjlighet för Everton att registrera Oumar Niasse inför slutspelet i Europa League. Det lilla problemet med detta är självfallet att då måste först Everton ta sig till slutspel. Och med en storförlust mot Atalanta redan i bakfickan, och Lyon kvar att möta i gruppen, är detta knappast att betrakta som någon garanti.
Vad som kanske förbluffar mest är slöseriet i beslutet och den dåliga planering som mer än antyds bakom beslutet. Varför inte registrera en spelare som finns i klubben om det nu faktiskt finns platser över, i synnerhet om det är en typ av spelare laget faktiskt lider brist på?! Att Everton knappast är klubben med den allra mest breda spelartruppen gör inte precis saken bättre.
Ska Everton ta sig vidare från gruppen i Europa League gäller alltså att andra anfallare kliver fram. Kanske kan det vara positivt för Sandro Ramirez som verkar ha svårt att finna fotfästet i Premier League så här inledningsvis, vilket kanske inte är så märkligt. Möjligen kan Europa League vara ett bra sätt att spela in sig i laget och vänja sig vid och växa in i rollen som anfallare i Everton.
Everton är hur som helst ett lag som behöver fart. Det är inte minst därför Everton började få framgång med Oumar Niasse som anfallare. Utan honom riktas blickarna mot andra spelare såsom Dominic Calvert-Lewin, Kevin Mirallas och Yannick Bolasie (som precis börjat träna efter allvarlig skada). Vilket känns rätt tunt i Europa League-sammanhang.
Vinst ikväll mot Apollon är hur som helst ett krav.
:::
Carlo Ancelotti har fått sparken av Bayern München.
Inte helt oväntat kan tänkas, det har legat något i luften. Det öppnar så klart upp en del härliga möjligheter. Drömscenariot vore så klart om vi återkommer efter det kommande landslagsuppehållet och Carlo Ancelotti är West Hams manager.
Ancelottis ligafacit är kanske inte våldsamt imponerande. Men pressen är inte enorm i West Ham och Ancelottis lugnare stil kan nog passa dem rätt bra. Det vore dessutom en jättesatsning av rejäl feelgood-karaktär för hela klubben.
Finns minsta lilla chans måste West Ham hugga som en kobra!