Kanske är det mer än enbart ren tillfällighet att Shahid Khan väljer att börja prata om sin syn på betydelsen av att driva en klubb på ett långsiktigt, hållbart och ansvarsfullt sätt. Det råkar nämligen vara första säsongen sedan Fulham åkte ur Premier League som de får klara sig utan sina fallskärmsbetalningar. Fulhams ekonomiska förutsättningar har minskat och kraven på Khan därmed ökat.
Kraven på både Shahid Khan och Fulham ökar av flera skäl. Dels att Fulham har spenderat så många år i EFL Championship redan men med supportrar som vill tillbaka till Premier League. Dels att Fulham var så nära att ta sig tillbaka till Premier League förra säsongen. På samma gång viktigt, efterlängtat och så nära att förverkligas. Frestande att då vilja hoppa det sista steget.
Men likt den snusförnuftige föräldern varnar då Shahid Khan för att Fulham i så fall riskerar tappa balansen, falla och göra sig illa. Torrt och tråkigt kanske då både Fulhams supportrar och Slavisa Jokanovic tycker. De ser kanske detta som sista rycket för Fulham att verkligen ta sig tillbaka till Premier League med det här lagbygget. Khan pratar hellre om värdet av långsiktig strategi.
Det låter så klart fint och därför var det med viss nyfikenhet jag ögnade genom en intervju där Shahid Khan skulle beskriva sin modell för Fulham. Nyfikenhet förbyttes snart i besvikelse när det visade sig att modellen inte gick ut på mer än att delegera resurser och befogenheter till andra människor och därefter hålla dem ansvariga för sina resultat. Självklarheter och snömos således.
Shahid Khan framstår desto mer som ännu en distanserad amerikansk ägare där en engelsk klubb är ett sidoprojekt i en större portfölj av ägande av amerikanska klubbar. Khan, som även äger Jacksonville Jaguars i NFL, har utsett sin son till COO i Fulham. Huruvida Khan skulle förhålla sig kallt objektiv till sin egen son är väl rätt osannolikt. Allltså vilar till synes bilan på Slavisa Jokanovic.
Inte så konstigt med andra ord att Slavisa Jokanovic grävde upp stridsyxan under sommaren och krävde större investeringar i spelartruppen än vad Fulham verkade intresserade av att göra. Jokanovic brottades inte bara med styrelsen utan även med Fulhams transferkommitté vars analytiska ansats inte riktigt gett de resultat som Jokanovic önskat.
Detsamma måste rimligtvis sägas om resultaten på fotbollsplanen. Fulham inledde förvisso även förra säsongen tämligen svagt innan en sen spurt tog dem hela vägen till playoff. Den här säsongen hoppades Fulham på automatisk uppflyttning men de har inlett den här säsongen mer eller mindre lika svagt som den förra. Tre vinster på tio matcher är inte uppflyttningsform.
Fulham befinner sig på elfte plats i tabellen efter tio omgångar. Det är knappast någon krisvarning för den sakens skull, det är mängder av omgångar kvar, men det är ändå sämre än förväntat och Fulham har knappast råd att låta topplagen jobba upp ett alltför stort poängförsprång. Det var vad som skedde förra säsongen, och även om det räckte till playoff är det en ytterst osäker väg.
Fulhams stora dilemma den här säsongen har varit lagets ojämnhet. De har haft svårt att bygga sviter av vinster och bra matcher. En vinst mot Hull City följs exempelvis upp av en förlust mot Burton Albion. Därför hoppas Fulham att den tendensen kan brytas ikväll. Att vinsten i veckan mot Nottingham Forest kan följas av en vinst i västra Londonderbyt mot QPR på Loftus Road ikväll.
Det är knappast vilken match som helst. Det är i själva verket en betydligt mer hetsig match än vad man möjligen kunde tro. Som syntes när dessa båda lag drabbade samman i våras då både spelare och ledare rök ihop i ett riktigt gruff på fotbollsplanen. Föga förvånande har Slavisa Jokanovic gjort sitt bästa för att påtala vikten av att hålla huvudena kalla den här matchen.
Det må gälla även i själva spelet. För Fulham har den här säsongen gjort något av en imponerande imitation av Jürgen Klopps Liverpool. Mängder av bollinnehav och massor av skott och småchanser, men svårt att producera de riktigt farliga chanserna och målen, och alltför benägna att släppa in det billiga och onödiga målet som kostar dem vinsten eller poängen.
Det må borga för god underhållning, som vi ju ofta får oss matat att Liverpool gör. Precis som just det här derbyt mellan QPR och Fulham faktiskt har haft en tendens att bjuda på många mål och mycket underhållning genom åren. Men det borgar sällan för någon särskilt framgångsrik uppflyttningskampanj, och det är vad Fulham rimligtvis måste sikta på den här säsongen.
Om inte förr så kanske inte heller senare. Fulham behöver få igång sin säsong på riktigt, det är inte säkert de har så många säsonger kvar där de kan betraktas som en av förhandsfavoriterna. En vinst mot QPR skulle kunna få igång Fulhams säsong, och för första gången den här säsongen ge dem två vinster i rad, och början på en vinstsvit.
Men då gäller det att Fulham behåller balansen, och inte snubblar på det där trappsteget som de hittills den här säsongen har gjort lite för ofta.