Det kändes som bara en tidsfråga innan Everton skulle fatta beslutet att sparka Ronald Koeman. Besöket av ägare och klubbledning på träningsanläggningen var illavarslande och åtminstone mitt intryck för en vecka sedan var att Koeman var piskad att vinna minst en av matcherna mot Lyon eller Arsenal för att alls ha chansen att behålla jobbet.
Så blev alltså inte fallet. Istället tvingades Everton inkassera två ytterligare förluster och inte minst matchen mot Arsenal var en bedrövelse att betrakta utifrån ett Evertonperspektiv. Det tyckte uppenbarligen även supportrarna på Goodison Park, i vanliga fall en lojal skara, men som i söndags började lämna arenan redan efter halva andra halvlek i ren uppgivenhet.
Det kan så klart mumlas om kortsiktighet. Men med stora investeringar kommer också mycket högre krav. Vill man som manager vara med i den leken måste man också leken tåla. Var José Mourinho verkligen så (!) långt från sanningen när han för någon månad sedan menade att Everton givet sin satsning i alla fall borde kunna utmana om en av de fyra topplatserna?!
Everton har under den här säsongens första månader varit så långt från sådana förväntningar att det inte längre gick att blunda för. Det är inte enbart en fråga om resultat utan lika mycket om att Ronald Koeman inte verkar ha haft någon idé alls om hur laget skulle spela eller vilka som skulle spela. Att behöva göra byten och taktiska omformationer redan i halvtid i över hälften av alla matcher är ett tecken på just detta.
Den mer omedelbara frågan är däremot vem Everton nu ser som Ronald Koemans efterträdare?! Här snurrar som väntat de vanliga tränarnamnen runt i atmosfären. David Moyes? Nej tack! Rafa Benitez? Glöm det! Sean Dyche? Alls inte oförtjänt, men förmodligen fel profil för jobbet. Men vad vore då rätt profil för Evertons manager, vad är rätt fit?
Låt oss först betänka vad Everton är för klubb. Everton är en klubb som ser sig själva med viss rätta som en storklubb. Everton är en klubb som självfallet inser att de är omgivna av ännu större klubbar men har som uttalad ambition att konkurrera med dessa klubbar. Everton är samtidigt en arbetarklubb som alltid uppskattat hårt arbete, fart och hög intensitet.
Är det en profil som påminner om någon annan europeisk klubb? Ja, den kan sägas stämma till punkt och pricka överens med Dortmund. En klubb som av en ren händelse dessutom har en spelidé som borde tilltala den typ av fotboll som Evertons fans helst vill se, det vill säga motsatsen till den stelkrampade fotboll Everton visat upp den här säsongen under Ronald Koeman.
Det skulle då kunna ses som en lycklig omständighet att Thomas Tuchel faktiskt för närvarande går utan jobb. Tuchel som alltså kommer från just Dortmund men av allt att döma fått nobben av Bayern München. Han borde därför knappast vara ointresserad av ett jobb i en av de större klubbarna i Premier League, med höga ambitioner för framtiden. Vad bättre kan han få?
Det kan diskuteras om Tuchel riktigt har meriterna för jobbet, men han har onekligen en profil som storklubbstränare som passar rätt väl samman med Evertons önskade profil. Everton befinner sig på den engelska näringskedjan ungefär där Dortmund befinner sig på den tyska, även om antalet stora vithajar möjligen är fem-sex gånger så stort i Premier League.
Men det går heller inte att komma ifrån att Thomas Tuchel som Evertons näste manager inte minst vore fantastiskt som story. För en klubb som alltid strävat efter att utmana Liverpools självkänsla, från att för 15 år sedan tagit namnet som folkets klubb, till att med nya ägare spendera kraftigt den här sommaren, vore det så klart otroligt uppkäftigt att anställa Jürgen Klopps fräschare kusin.
Det skulle däremot kunna vara en anställning som behöver tid på sig att få önskad fotbollsmässig effekt. Det är ett tämligen långsamt fotbollslag som Ronald Koeman har satt samman med de drygt £140m han valde att spendera den här sommaren. Inte riktigt vad man ser passar särskilt väl ihop med Thomas Tuchels intensiva fotboll. Men skenet kan också bedra.
Det kan åtminstone på kort tid ge önskad effekt att stabilisera Everton och knuffa dem i rätt riktning igen. För det borde rimligtvis vara något som ändå började oroa Everton, att i en liga som inte längre har några riktiga bottenlag är det kanske framför allt de dåligt planerade och underpresterande mittenlagen som plötsligt står risken att kunna åka ur Premier League.
Vad Ronald Koemans plötsliga frånfälle från Evertons managerpost kan förväntas få för kedjeeffekter för andra klubbar i Premier League återstår att se. Det vore hur som helst fel att avfärda honom som förbrukad bara för att det gick åt fanders med Everton. Ett halvår behöver inte omintetgöra tre i övrigt bra säsonger i engelsk fotboll. Men då med klubbar med måttligare ambition.
Flera sådana klubbar i Premier League ser sig för närvarande om efter möjliga alternativ. De kan samtidigt antas känna viss tveksamhet att Ronald Koeman nu har lämnat två engelska klubbar med en något bitter eftersmak och ett upplevt missnöje med holländarens metoder. Aldrig fullt så dogmatisk kanske som Pep Guardiola eller Louis van Gaal.
Men alldeles för fesljummen för en klubb som Everton.