Premier League har fört mycket gott med sig sedan starten för drygt 25 år sedan, med omorganisationen och ompackningen av engelsk fotboll i grunden, bland annat som svar på flera av de problem som då uppfattades. Fotbollen i sig har inte minst gått framåt, klubbarna har blivit större, starkare och rikare, och en tidigare nationell liga har blivit global i alla avseenden.
Men det går inte att bygga något nytt utan att samtidigt riva eller frångå det gamla. Och det är många som beklagar hur traditionella värderingar har frångåtts, där vissa anser det förkastligt och andra möjligen ser det som oundvikligt men inte desto mindre trist. Det pratas bland annat mycket om övergången från Old Football till Modern Football.
Ibland är det lätt att få domedagskänslor över hur utvecklingen beskrivs. Det har pratats i alla år åtminstone sedan millennieskiftet om hur bubblan kommer att spricka för Premier League. Vem vet, någon gång kanske de får ”rätt”, men det är inte helt lätt att urskilja exakt vad denna bubbla egentligen är. Den större frågan är väl om de egentligen ens vet själva eller bara hoppas.
Bara för någon vecka sedan publicerades en Guardianartikel på ett liknande tema, nämligen hur intresset för Premier League-produkten håller på att falla samman, hänvisandes till publiksiffror och tittarsiffror. Det var kanske inte den mest av fakta underbyggda artikeln. Det finns så klart en poäng gällande tittarsiffror där nya digitala konsumtionsmönster påverkar tittarstatistik.
Angående publiksiffror blir verkligheten till och med mer komplicerad än vad som är fallet med tittarsiffror. Nick Harris bakom Sporting Intel gjorde för några år sedan en numerisk sammanställning av publikgenomsnittet i Premier League, eller den engelska högstadivisionen, mellan åren 1950 –2014, som ger några rätt intressanta insikter och tankar.
![Publik]()
Minnet blir rätt rosenrött när man tänker bakåt i tiden. Det är lite som med lumpen, som tydligen verkar kunna bli aktuellt igen för unga människor i Sverige med nyinförd värnplikt, efteråt är det de glada minnena man kommer ihåg och pratar om. Detsamma verkar åtminstone i någon mening gälla engelsk fotboll och den mytomspunna tiden före Premier League.
När vi tittar bakåt i tiden matas vi ofta av bilderna av fullsatta och böljande läktare. Sanningen kanske i själva verket var åtminstone delvis och stundtals en annan. Vad Nick Harris sammanställning visar är att dagens publiksnitt i själva verket är dubbelt så högt som det var runt mitten av 1980-talet, en tämligen markant utveckling.
I viss utsträckning beror det naturligtvis på att flera arenor har blivit större än vad de var förut, och i vissa fall handlar det så klart också om helt nya arenor jämfört med då. Men det förklarar långt ifrån helheten. De låga publiksiffrorna under 1980-talet förklaras framför allt inte av att de är betydligt lägre än vad de dessutom varit under årtionden dessförinnan.
Det är inte någon hemlighet vad detta beror på. Huliganismen var vida spridd inom engelsk fotboll vid den här tiden, det bråkades på och runt arenorna och 1980-talet utgör denna sociala rörelses höjdpunkt, eller lågpunkt är kanske på alla sätt ett mer passande uttryck. Det är lätt att beskriva motiven bakom moderniseringen som enbart ekonomiska, men det är inte hela sanningen.
Några tankegångar känns ofrånkomliga. För det första att det blir märkligt att prata om ett dalande publikintresse när publiksiffrorna är högre än vad de varit ända sedan mycket tidigt 1950-tal. För det andra att det blir ett lika märkligt perspektiv att ensidigt hävda att Premier League utestänger viss publik när det verkar som om betydligt fler var i praktiken utestängda innan Premier League.
Avslutningsvis att grafen ganska tydligt visar att Premier League inte bildades i något direkt vacuum. Trendlinjen före och efter Premier League är ganska talande på så vis. Engelsk fotboll stod inför generellt sett sviktande publiksiffror och hade nått någon form av botten. Efter Premier Leagues bildande har samma publiksiffror generellt sett stigit år för år.
Vad än Premier League var tänkt att på samma gång åtgärda och uppnå så verkar det som att något ändå blev ganska lyckat. Kanske var det inte riktigt den gamla fotbollens undergång många så envist verkar vilja se det som. Kanske höll i själva verket den gamla fotbollen på att förtära sig själv inifrån. Kanske var Premier League den gamla fotbollens räddning från sig själv.