Det var till synes två mer eller mindre identiska situationer. Både Arsenal och Liverpool hade i somras att bestämma sig för om de skulle behålla eller sälja sina två respektive storstjärnor i Alexis Sanchez och Philippe Coutinho. Båda spelarna drog till sig bud från andra klubbar och var uppenbart intresserade av att byta klubb. Vare sig Arsenal eller Liverpool var emellertid särskilt intresserade av att sälja sina spelare.
Det var två beslut som i mångt och mycket utgick från att stå starka som klubbar på transfermarknaden, och kanske en hel del från viljan av att inte i onödan framstå som en säljande klubb. Att behålla sina båda spelare skulle göra att Arsenal och Liverpool sände ut en viktig signal om sina ambitioner inför säsongen och framtiden. Att sälja sina båda spelare skulle däremot kunna ha en demoraliserande effekt på laget som helhet.
Det är som alltid en något delikat situation när en spelare uppenbarligen vill lämna en klubb samtidigt som den klubben inte är intresserade av att sälja spelaren, kanske till och med väljer att inte spela honom. Spelaren kan så klart utöva olika former av påtryckning och maktmedel och en fråga är alltid hur motiverad spelaren kommer vara om han tvingas kvar i klubben. Hur en sådan situation hanteras har därför avgörande betydelse.
Här måste konstateras att Arsenal och Liverpool hanterande sina respektive situationer på helt olika sätt. Arsenal hävdade förvisso utåt hela sommaren att de inte hade för avsikt att sälja Alexis Sanchez, men måste internt ändå ha varit öppna för möjligheten. Sanchez var helt tydligt av uppfattningen att en flytt till Man City skulle bli av under augusti när Arsenal i elfte timmen försökte värva ersättare, bara för att få nobben av spelaren. Sanchez flytt frös inne.
Även Liverpool hävdade hela sommaren att de inte hade någon som helst avsikt att sälja Philippe Coutinho. Men till skillnad från Arsenal var detta en inställning de aldrig avvek från. Barcelona presenterade det ena högre budet efter det andra, utan att det påverkade Liverpools förhållningssätt. Coutinho gjorde sitt bästa för att få en flytt till Barcelona till stånd, men Liverpool stod på sig och gjorde inga manövrar att försöka ersätta Coutinho.
Både Sanchez och Coutinho kan utifrån sina respektive perspektiv ha haft anledning att känna besvikelse över utfallet, det vill säga att flytten till Man City respektive Barcelona inte blev av. Men hur spelare hanterar en sådan besvikelse måste i någon utsträckning bero på hur de upplever sig ha blivit behandlade av sina nuvarande klubbar, rättvist eller orättvist behandlade. Går det utifrån detta att förstå de båda spelarnas säsonger så här långt?
För visst är det i stor utsträckning fråga om två olika säsonger. Alexis Sanchez ger ett oinspirerat intryck på fotbollsplanen, en skugga av vad han kan och vad han har presterat under tidigare säsonger. Philippe Coutinho å andra sidan är fortsatt en av Liverpools bästa och viktigaste spelare, och är en betydelsefull del i Liverpools knattekedja. Det är en jämförelse som inte blir mindre märklig av att Sanchez måste anses som den allmänt sett bättre spelaren.
Om vi skulle försöka betygsätta de båda spelarnas säsonger så här långt skulle Alexis Sanchez generöst räknat kanske dra hem två plus (det vill säga svagt godkänt) samtidigt som Philippe Coutinho troligtvis får sägas så här långt ha svarat för en fyra plus-säsong. Hur mycket av den här skillnaden i prestation ska vi förstå utifrån hur de båda spelarna behandlades av sina respektive klubbar i somras?
Ett sätt att komma åt den frågan är att försöka ta andra möjliga förklaringar med i beräkningen. En förklaring till Alexis Sanchez svaga prestationer kan självfallet var att han är tröttkörd, att han exempelvis inte haft någon riktigt ledig sommar på rätt precis fyra år. Det känns ändå inte som om det förklarar allt. En annan förklaring kan vara att Sanchez spelar i ett lag som har problem som helhet, samtidigt som Coutinho spelar för ett Liverpool på relativ uppgång.
Det går ändå inte att komma ifrån känslan att Philippe Coutinho så här långt under säsongen har gett ett betydligt mycket mer engagerat intryck i Liverpool än vad Alexis Sanchez har gett i Arsenal. Ändå var kanske Coutinho den mer extroverte av de båda spelarna när det gällde att pusha för en flytt i somras, möjligen för att han till skillnad från Sanchez gjorde bedömningen att det skulle behövas.
Slutsatsen låter sig kanske därför göras att Liverpool har vunnit på att ha varit tydliga, raka och professionella i sin kommunikation med Philippe Coutinho, att även om de fattade ett beslut som Coutinho inte gillade så var de ändå öppna och ärliga med det. Omvänt kan en slutsats vara att Arsenal med sina dubbla budskap i kommunikationen med Alexis Sanchez åtminstone har bidragit till en sämre relation mellan spelare och klubb.
Kontraktssituationen är självfallet något som spelar stor roll här också. Alexis Sanchez kontrakt går ut efter den här säsongen, vilket han naturligtvis är medveten om och som påverkar dennes beteende. Philippe Coutinhos kontrakt löper längre och det blir alltså viktigare för Coutinho att behålla en god relation till sin arbetsgivare, inte bränna några broar. Spelteoretiskt kostar det mindre för Sanchez att ”fuska” än det gör för Coutinho.
Vad innebär då detta för det kommande januarifönstret? Båda spelarna kommer helt säkert omgärdas av flyttrykten igen. Det är osannolikt att Liverpool är mer intresserade av att släppa Philippe Coutinho mitt under säsongen än vad de var i somras. Det borde inte heller vara svårt att övertyga Coutinho om att vänta till sommaren. Arsenal däremot är nog betydligt mer benägna att casha in vad de fortfarande kan casha in på Alexis Sanchez.
Även om det inte känns alldeles självklart vilken klubb som nu skulle vara intresserade av att lägga pengarna på honom i januari. Man Citys intresse borde vara rätt begränsat både sett till att de har ett så stort försprång i ligan, och befintliga spelare gör det så bra, samt att de ändå kan värva honom fritt om ett halvår. Möjligen skulle de kunna fås att röra på sig om det behövs för att förhindra Sanchez från att gå till någon annan klubb.
Både Arsenal och Liverpool befann sig inför säsongen i två mer eller mindre identiska situationer med sina respektive storstjärnor. Båda beslutade sig för att behålla sina storstjärnor fastän de genomförde beslutet på olika sätt. Bakom detta beslut fanns en målsättning att visa kraft och ambition och att stå starkare som lag inför och under den kommande säsongen. En målsättning Liverpool kan sägas ha uppnått men Arsenal inte riktigt lyckats uppnå.
Liverpool verkade ha en tydlig linje med Philippe Coutinho. Arsenals linje med Alexis Sanchez var inte alls lika tydlig och entydig. Kanske är det inte minst i detta vi ser värdet med Arsenals förstärkningar i organisationen runt laget med Sven Mislintat och Raul Sanllehi som nya anställningar. Kanske finns där ett behov av mer struktur.