För vem spelas egentligen Ligacupen? Det var den retoriska frågan som ställdes i en av Noa Bachner författad Expressenkrönika strax innan jul, samma kväll som Bristol City precis orsakat en av den engelska fotbollens största cupskrällar på senare år och besegrat självaste Man Utd i Ligacupens kvartsfinal. Ett Bristol City som ikväll tar sig an Man City i Ligacupens semifinal.
Tidpunkten att ställa sig den frågan kändes redan då något udda. För samtidigt som frågan formulerades sändes ju bilderna på planinvasionen på Ashton Gate ut över världen, spelarnas väldiga glädje, och Lee Johnsons dansande på linjen tillsammans med den överlycklige bollpojken Jaden Neale. Men för vem spelas egentligen Ligacupen? För alla dem var där och då det klara och tydliga svaret.
För varje Bristol City och Southend som besegrade Man Utd finns ett Sheffield Wednesday som besegrade Arsenal, ett West Ham som vände ett underläge och vann mot Tottenham, ett Birmingham som slår ut Aston Villa och West Ham innan de vinner på Wembley mot Arsenal, ett Northampton som besegrar Liverpool på Anfield, och så vidare närmast i oändlighet.
Om vi är riktigt ärliga är Ligacupen bara rolig för ett lag, menar Bachner, det som vinner den. Ett slugt sätt att resonera eftersom om man då säger emot honom måste det så klart betyda att man inte är riktigt ärlig. Jag skulle däremot ändå vilja lyfta i alla fall möjligheten att för Bristol City är Ligacupen den här säsongen riktigt rolig, även om de inte vinner den. Och som sagt, för varje Bristol City…
Fortsätter vi vara ärliga med oss själva kanske vi tvingas acceptera att hela det här synsättet utgår från ett rent storklubbsperspektiv. Möjligen det naturliga perspektivet från en helt svensk horisont. Att den enda glädjen som står att finna i en cup är att vinna den är kanske något som stämmer för fem-sex klubbar i England, en klar minoritet av de 92 klubbar som deltar bara i Ligacupen.
Att tänka sig att framgångar i Ligacupen, till och med vinster i Ligacupen, blir mindre värd för klubbar som slår underifrån bara för att storklubbar väljer att lufta juniorer och reservspelare andas också en överhetens arrogans, som om dessa klubbars glädje och upplevelse inte kan vara något annat än en funktion av hur storklubbarna själva ser på matchen och på Ligacupen, således en underordnad glädje.
Bristol Citys glädje över segern mot Man Utd är helt oberoende av Man Utds laguttagning, liksom deras upplevelse av semifinalerna mot Man City inte på något sätt förminskas av vilka lag Man City ställer upp med. Swanseas vinst i Ligacupen var inte mindre värd för dem, inte heller Bradfords final samma säsong. Vem tror att Nottingham Forest, förvisso i FA-cupen, bryr sig ett skvatt om Arsenals laguttagning?
Ingen supporterskara eller klubbledning refererar ju någonsin till den fina kvartsfinalplatsen i Ligacupen, menar än en gång Bachner. Nej, det gör säkert ingen storklubb, kanske inte många andra klubbar heller. Men Bristol City kommer däremot att prata om sin vinst över Man Utd i årtionden efter detta, precis som det fortfarande pratas i Southend, Northampton och så vidare om deras vinster.
Detta är vad Ligacupen, på samma sätt som FA-cupen, faktiskt handlar om för alla dessa klubbar, vad den är värd. Moments, magiska ögonblick, drömmen som för en kväll blir till verklighet, sagan som kan berättas om och om igen under släktträffar och pubkvällar i och över generationer. Vem vet, kanske är egentligen inte detta något att rynka på näsan åt för storklubbarna heller?! Kanske är det fotbollens själva själ.
Det är så jag ser svaret på Noa Bachners fråga, vad Ligacupen egentligen är värd mer än en plats i Europa League. Ett i mina ögon dessutom rätt tveksamt värde, i högsta grad underordnat värdet i att faktiskt vinna själva cupen. Men det är självfallet bara en upprepning av det moderna storklubbsperspektivet, där att vinna är mindre viktigt än att bara delta, att synas är viktigare än att verka, där fotbollen underordnats ekonomin.
Där finns även den lite kluriga retoriska akrobatiken i att på samma gång svära över hur Ligacupen ställer till spelschemat för storlagen och över hur samma klubbar använder turneringen för att lufta juniorer och reservspelare, och på så vis drar ett ”respektlöst skimmer” över Ligacupen, för att spela juniorer är som bekant respektlöst. Det är två ståndpunkter som kanske inte är helt och hållet förenliga med varandra.
Varken Ligacupen eller FA-cupen är lika viktiga som Premier League eller Champions League, det vet vi. Men detta betyder inte att de är oviktiga. Många klubbar, i synnerhet storklubbarna, använder båda cuperna för att lufta juniorer (det kanske till och med är en bra sak?) och tar dem åtminstone inledningsvis och beroende på motstånd lite ”på volley och ser hur långt man kommer”, ett inslag av kalkylerad risk.
Ändå denna kritik mot Ligacupen men inte FA-cupen. Visst kan man göra sig lustig över alla sponsornamn Ligacupen haft (Rumbelows Cup, Coca-Cola Cup, Carling Cup, Capital One Cup och Carabao Cup etc), men om man nu tänker efter, och är lite ärlig med sig själv, så har det väl egentligen just inget alls med saken att göra. Om nu sponsorerna är problemet, och man har svårt för alla namn, ja men kalla den då för Ligacupen!
Ingen har hur som helst gjort någon större sak om FA-cupen den här säsongen har varit by Emirates, McDonalds eller Budweiser eller något dylikt. Och kanske är det bristen på konsekvens som framför allt irriterar med kritiken. Ingen supporterskara refererar till den fina kvartsfinalplatsen här? Nähä, men vilken storklubb med någon form av självrespekt gör det ens i Champions League? Lägg ner!
Eller kanske är det de rena sakfelen. För att säga att ett lag som inte samtidigt slutat som sämst sexa i ligan bara vunnit Ligacupen tre gånger de senaste 17 åren när det i själva verket är fem gånger på 17 år, eller sex gånger under 2000-talets 18 år, känns rätt slött. Blir argumentet att Ligacupen är en titelchans för fler klubbar verkligen ogiltigt om det faktiskt händer i genomsnitt var tredje säsong, är inte det tvärtom rätt bra?!
Det kan diskuteras om Ligacupens format borde förändras. Kanske skulle Football Leagues båda cuper, Football League Cup och Football League Trophy, särkopplas och renodlas så att den ena bara var för klubbar i Premier League och EFL Championship och den andra bara för League One och League Two, även om en viktig ekonomisk morot då försvinner för klubbar i dessa lägre serier.
För vem spelas egentligen Ligacupen? Ja, den spelas hur som helst inte för storklubbarna, och kanske är det där den så kallade skon klämmer, den utgår inte specifikt från deras hänsyn. Men det är en fråga man inte borde ställa sig samma kväll som Bristol City vinner mot Man Utd, och det är en fråga man inte borde behöva ställa sig samma kväll som Bristol City ska spela Ligacupsemifinal på Etihad mot Man City.
Svaret torde då vara uppenbart.