Det är med blandade känslor Derby County tar sig an det nya året. De måste så klart vara överlyckliga med den position de befinner sig i. Tvåa i tabellen, ett av seriens absolut mest formstarka lag, på uppflyttningsplats, med mindre än halva säsongen kvar. Ett riktigt bra utgångsläge. Samtidigt ett läge som Derby County har befunnit sig i så många gånger förut utan framgång.
Fyra av de fem senaste säsongerna har Derby County runt nyåret befunnit sig i nästan exakt samma utgångsläge. Tvåa den här säsongen med 49 poäng, tvåa 2015-16 med 48 poäng, trea 2014-15 med 45 poäng, fyra 2013-14 med 44 poäng. Ett bra läge för uppflyttning som sedan gått upp i rök under våren, ett återkommande mönster illustrerat på följande vis:
![Derby]()
Lura mig en gång, shame on you! Lura mig två gånger, shame on me! Derby County har blivit blåsta på uppflyttning tre gånger redan under de fem senaste åren. Om något lag bör veta att hålla fötterna på jorden och inte ta ut något alls i förskott borde det vara Derby County, och det kan visa sig vara en betydelsefull insikt under återstoden av säsongen.
Gary Rowett verkar åtminstone tro på uppgiften. Något måste det trots allt säga att Rowett väljer att tacka nej till Stoke i Premier League för att istället förlänga sitt kontrakt med Derby County. Rowett kan knappast visa sitt commitment till Derby County tydligare än så, och Derby slipper alltså en Marco Silva-situation att förhålla sig till under andra halvan av säsongen.
Det ska inte underskattas att Gary Rowett har skapat lugn och ro i Derby County igen efter några uppslitande år då klubben hoppat från Steve McClaren till Paul Clement, till Nigel Pearson, sedan tillbaka till Steve McClaren igen innan Rowett kom in i bilden för ett knappt år sedan. Mel Morris, Derby Countys ordförande, kanske i alla fall hade någon metod med sin galenskap.
Mest känd kanske Rowett ändå gjort sig för att ha fått sparken av Birmingham förra säsongen med laget strax under playoff-platserna, bara för Birmingham att därefter sjunka som en sten i tabellen och definitivt ha blivit nedflyttade om det inte varit för Harry Redknapp och en smula tur med spelschemat i säsongens sista omgångar. Ett något bakvänt sätt att få sitt genombrott kan tyckas.
Lyckas Gary Rowett ta Derby County upp i Premier League vore det så klart ett genombrott av mer klassisk karaktär. Alltmer har det ju dessutom blivit så att det nästan enda sättet för managers i Football League att ta klivet upp i Premier League är att lyckas få en av sina klubbar uppflyttade dit. Ett minst sagt tufft glastak att slå sig igenom kan tyckas.
Gary Rowett är knappast den offensivt mest sprudlande tränaren. Under sitt år med Derby County har laget rört sig bort från den mer holländskt influerade spelidé som Steve McClaren introducerade, som byggde på bollinnehav med tre centrala mittfältare och framför allt offensivt inriktade ytterbackar. En spelidé som å ena sidan innebar underhållning men å andra sidan även frustration.
Nu är det inte någon dödgrävarfotboll Derby County producerar under Gary Rowett heller, men där byggs bakifrån på ett rätt tydligt sätt, med ytterbackar med större defensivt ansvar, två centrala mittfältare med i första hand ansvar att hålla sina positioner, och sedan fyra mer offensivt inriktade spelare. Uttryckt i siffror således en ganska klassisk 4-2-3-1-uppställning.
En naturlig konsekvens är också att Derby County har sjunkit något i termer av bollinnehav och även tenderar att försöka spela mer direkt än förut. För att använda Gary Rowetts egna ord är det inte så mycket att ha något emot eget bollinnehav, men om man kan ta sig till samma position med 6-7 passningar är det bättre än att göra det med 25-30 passningar.
Annan statistik är kanske mer oroväckande för Derby County, särskilt för de som oroar sig för den för dem så typiska vårfrossan. Nämligen att laget befinner sig tämligen lågt ned i tabellen över antal skapade chanser och inte mycket högre när det gäller antalet tillsläppta chanser. Ändå har Derby County gjort näst flest mål i serien och släppt in näst lägst antal mål.
Derby County har exempelvis gjort 44 mål hittills under säsongen men deras förväntade antal mål är under 30 mål. Matej Vydra i synnerhet har varit otroligt effektiv med 14 mål på blott 19 målchanser. På motsvarande sätt har Scott Carson räddat ovanligt många stora målchanser. Kan detta fortsätta för Derby County eller kommer den så kallade verkligheten komma ifatt dem?
Värdet med erfarenhet i spelartruppen kanske inte ska underskattas utifrån det perspektivet. Utöver redan nämnda Scott Carson och Matej Vydra hittar vi i Derby County även spelare som Joe Ledley, Tom Huddlestone, Curtis Davies och Chris Baird. Det saknas knappast rutin i Derbo County, vilket kanske också är ett sätt att faktiskt förstå lagets effektivitet både bakåt och framåt.
Kommande sex hemmamatcher blir ett rejält prov på Derby Countys kapacitet att hålla sig kvar ovanför uppflyttningsstrecket. Kvällens match mot Bristol City följs upp av matcher mot Brentford, Norwich, Leeds, Fulham och Cardiff. Alla är de lag med toppkvaliteter i EFL Championship men också lag med helt olika skill sets. Något säger det ändå om seriens mångsidighet.
Och om vad som faktiskt krävs för att ta sig upp i Premier League från EFL Championship. Det är inte ett jobb för dunungar. Frågan är om det, den här gången, är ett jobb för Derby County. För att det ska gå vägen krävs att Gary Rowett står där vid sidlinjen under våren utan att finna sig själv i Steve McClarens tilltagande tillstånd av upplösning.
Första provet kommer ikväll mot Bristol City hemma på Pride Park.