Harry Kane är världens just nu bäste anfallare - och en medial måltavla

Han är på så vis naturligtvis en enorm tillgång för Tottenham. Med Harry Kane har Tottenham skjutit sig själva upp i Champions League och upp i titelstriden av Premier League. Med Harry Kane har Tottenham redan bevisat att de är ett lag kapabelt att slå vilket som helst annat lag i Europa. Tottenham är absolut inte något enmanslag, raka motsatsen i själva verket, men en höjer sig över resten.

Men därmed har Harry Kane också blivit en medial måltavla. Det är å ena sidan inte särskilt märkligt, det har alltid funnits ett stort medialt intresse för ligans bästa spelare, i synnerhet när de dessutom är engelsmän. Men det är å andra sidan ett intresse med en märklig inriktning då det mest verkar handla om Real Madrid eller andra klubbar som ska komma och värva honom.

Det är förvisso en snårig skog att förstå exakt vad som driver narrativ och storys i media. Visst har tidningar på nätet affärsmässiga motiv att göra stor sak av snaskiga transferrykten. Men när även TV gång efter gång, vecka efter vecka, i studios, i paneler och i andra format tar just detta som infallsvinkel när det ska pratas Tottenham, då börjar man till sist ana ugglor i mossen.

Det hade naturligtvis varit förståeligt om det fanns ett dokumenterat och konkret intresse från en annan storklubb att faktiskt genomföra en värvning av Harry Kane. Men detta finns inte, definitivt inget som framkommit. Där befinner sig helt enkelt inte bollen ännu. Ändå återkommer samma story, om och om igen, som om inget bättre eller mer intressant fanns att prata om.

Det går att bli konspiratorisk, i synnerhet när man ser vilka som är vanliga avsändare för dessa storys. Tottenham är en toppklubb, en likvärdig konkurrent i tabellen, kort sagt ett hot mot andra storklubbar. Att omgärda Tottenhams stjärnspelare med ett ständigt surr om flyttrykten kan skapa oro. Planteras dessa samtal som en slags destabiliseringsoperation mot Tottenham?

Alla känner så klart till Tottenhams strukturella problem. De kan inte betala lika höga löner som världens allra största klubbar. Om Tottenham då dessutom inte heller vinner titlar blir det till sist en utmaning att behålla sina allra bästa spelare, att dessa spelare lämnar Tottenham är alltså en möjlighet. Men det är inte, givet Tottenhams framtida förutsättningar, därför någon garanti.

Att Harry Kane inom en inte alltför avlägsen framtid kan besluta sig för att söka sin lycka med en annan klubb, för högre lön och för högre chans på titlar, är alltså något som mycket väl kan hända. Men från den teoretiska möjligheten till att skriva artikel efter artikel och producera segment efter segment om Kanes närmast omedelbara och ofrånkomliga avsked är avståndet enormt.

För att sätta saken i perspektiv. Det har det senaste året skrivits och pratats mer om att Harry Kane ska vara på väg att lämna Tottenham än vad det totalt sett har skrivits om att både Alexis Sanchez och Mesut Özil skulle vara på väg att lämna Arsenal (det har inte pratats lite om dem heller), och då har Sanchez redan hunnit lämna samt Özil fortfarande inte skrivit på nytt kontrakt.

Harry Kane är alltså jämförelsevis fortfarande kvar i Tottenham, han har inte gett något uttryck för att vilja lämna klubben, ingen annan klubb har heller presterat ett konkret eller formellt försök att värva honom. Visst, Kane är engelsman och det kan så klart förklara en del av skillnaden, men knappast hela skillnaden så att det fortfarande ska kunna betraktas som rimligt och proportionellt.

Visst, Harry Kane har uttryckt vissa villkor för sin vilja att bli kvar i Tottenham, nämligen att klubben visar rätt ambition i sin strävan att vinna titlar, det vill säga samma ambition som han själv. Ambition är kod för klubbens vilja att investera i spelartruppen (transfers och löner) så att möjligheten finns att vinna titlar, och att attrahera och behålla sina bästa spelare. Det kan tolkas lite olika.

Men det betyder i alla fall inte, som bland andra Oliver Holt har fått för sig att berätta, att Harry Kane därmed har ”avslöjat att han vill lämna Tottenham”, som det dramatiskt och konspiratoriskt formulerats. Det är i själva verket, när man tänker efter, ett helt självklart synsätt från en spelare som Kane. Ett sätt att uttrycka sin önskan om och syn på klubbens utveckling till klubben.

Det kan så klart funderas på om det är att det är Tottenham på något sätt påverkar hur dessa saker uppfattas, förstås och beskrivs. Det finns, åtminstone i min uppfattning, en omfattande tröghet i hur de som skriver och pratar om engelsk fotboll faktiskt förstår engelsk fotboll och hur den förändras. Det tar tid för nya topplag och ett nytt ekonomiskt landskap att tas in intellektuellt.

Det finns en tendens att de som skriver och pratar om engelsk fotboll är fast i sin mentala karta och egna föreställningar om engelsk fotboll. Delvis påverkas detta säkert av att så många som pratar om engelsk fotboll är gamla spelare från gamla storklubbar som till stor del upprepar vad som var ”sant” när de själva spelade, och media tenderar att bli alldeles fantastiskt självrefererande.

Det är svårt att ta in intellektuellt att Tottenham är en storklubb på jämförbar fot med övriga engelska storklubbar när det under årtionden istället har varit något i stil med ”It’s Tottenham, lads!” Det är svårt att ta in intellektuellt att TV-avtalen har förändrat det ekonomiska landskapet inte så att full jämlikhet råder men väl så att flertalet klubbar nu har ekonomisk möjlighet att kunna konkurrera.

Det sportsliga och ekonomiska landskapet har förändrats men de mentala kartorna har inte ritats om. Därför går många vilse. En klubb som Tottenham tas därför inte på riktigt samma allvar trots att deras kvalitet, deras prestationer och deras förutsättningar innebär att de måste tas på allvar. Men bara Tottenham själva kan så klart ändra på detta – genom att vinna titlar!

Att blåsa Man Utd av planen ikväll kanske inte bär så långt mot detta syfte, men det vore ett bra sätt att starta vad som är en minst sagt galen sekvens av stormatcher i rad för Tottenham. Först Man Utd, sedan Liverpool, Arsenal och Juventus. Harry Kane är världens just nu bäste anfallare, som med sin närvaro gör Tottenham till favoriter eller minst jämlikar i samtliga dessa stormatcher.

Detta trots att Harry Kane alltså är på väg att lämna Tottenham precis vilket ögonblick som helst!

:::

TRANSFERKOLLEN

Aymeric Laporte, från Athletic till Man City. Ung och väldigt talangfull mittback som nominellt passar alldeles utmärkt in med Man Citys spelidé. En kanonvärvning som förstärker en lagdel i Man City som behöver förstärkas och som gör klubben ännu bättre rustad både inför vårens och framtidens utmaningar. Väl spenderade pengar av Pep Guardiola som ju lever på en tajt budget. Berömlig – (+++++)

Emerson Palmieri, från Roma till Chelsea. Jag gillar den här värvningen även om jag inte riktigt vet varför jag gillar den. Marcos Alonso spelar dock väldigt mycket och Chelsea har behövt förstärka sin vänsterbacksposition ett bra tag nu. Här får man tag i en vänsterns motsvarighet till Zappacosta och det är alls ingen dålig backup. Med beröm godkänd – (++++)