Fredagar, dessa härliga fredagar. Veckans sista dag när mer eller mindre all meningsfull verksamhet går på sparlåga från och med lunch. När man bara är några få timmar ifrån att få klocka ut och inleda fredagsmyset med tacos, chips och whatever. Och naturligtvis med den nervöst laddade vetskapen att man har en hel lång fotbollshelg framför sig.
Det gäller att hitta något lättsmält att fördriva tiden med. Det är sällan så mycket som händer inom fotbollen på just fredagar, då koncentrationen istället flyttats över till nästa match. Kommande fredagar när inget annat kommer ivägen tänkte jag därför ägna åt det förhoppningsvis upplysande projektet att diskutera de större engelska klubbarnas tio bästa spelare någonsin.
Hur ska sådana listor egentligen konstrueras på ett trovärdigt sätt? Det första steget är så klart att acceptera att alla listor är subjektiva. Men hur ska man egentligen kunna rättvist jämföra en spelare man följt regelbundet under flera år med spelare man kanske bara hört talas om eller kanske som mest sett några gryniga filmklipp av, spelare man inte har någon riktig relation till?
Det andra steget är kanske att acceptera att man aldrig riktigt kommer lyckas fullt ut. Men det finns sätt ändå sätt att bedöma historiens spelare. Att titta på rent objektiva meriter är ett sätt. Att lyssna på vittnesmål från de som har följt spelarna är ett annat. Det här är också metoder som är rätt effektiva för att förankra bilden av mer nutida spelare.
Den här gången handlar listan om Man Utd. Något som på samma gång gör saken lättare och svårare för mig. Lättare eftersom jag onekligen har en över många år kultiverad känsla för spelarna det faktiskt skulle kunna tänkas handla om. Svårare eftersom antalet spelare av naturliga skäl därför också blir fler och det blir jobbigare att distansera sig själv från dem.
Att det handlar om relativt sett många spelare i Man Utd är rätt givet eftersom klubben både har haft flera storhetsperioder och därtill långa perioder av dominans inom engelsk fotboll. Mellan dessa perioder har Man Utd däremot varit betydligt svagare som lag men ändå haft väldigt framstående spelare. Att välja ut och välja bort dessa spelare är inte lätt, men här är min lista:
(10) Denis Irwin
En i många avseenden anonym spelare under vad som var Man Utds kanske främsta period någonsin. Vem gillar vänsterbackar liksom? Men det finns en anledning varför Alex Ferguson beskrev Irwin som sin bästa värvning. Under tolv långa år var Irwin ligans bästa vänsterback, vann mängder av titlar och var en av lagets ständigt mest pålitliga spelare.
(9) Peter Schmeichel
Man Utds historia är knökfull med stora målvakter, Harry Gregg, Alex Stepney, Edwin van der Sar, David De Gea. Men dansken är eller var arguably större än dem alla. Var i sina stunder helt omöjlig att spela mot och måste under 1990-talet räknas som världens förmodligen bäste målvakt. Ledarfigur och med utkast som passade perfekt in i Man Utds snabba omställningsspel.
(8) Bill Foulkes
Legendarisk mittback som under två årtionden var hjärtat och ledaren i Man Utds backlinje. Först med Busby Babes med vilka han erövrade engelsk fotboll med två raka ligatitlar. Överlevde Münchenkatastrofen och skulle samma säsong leda Man Utd till FA-cupfinal på Wembley. Blev kvar i klubben och var en av dem som var med och slöt cirkeln med vinsten i Europacupen 1968.
(7) George Best
Den ursprungliga sjuan i Man Utd, den som gjorde tröjan ikonisk. Så vad passar väl då bättre än att George Best tar plats sju också på den här listan?! Rasande talang som presterade saker på planen under så svåra förhållanden att det är svårt att förstå så här i efterhand. Kanske världens bästa spelare under några år innan demonerna och det oskyddade kändisskapet tog överhanden.
(6) Bryan Robson
Enorm närvaro på Man Utds mittfält under hela 1980-talet och de första åren under 1990-talet. Den lagkapten som varit längst i tjänst i Man Utds hela historia. Dominerade under en tid när Man Utd inte var bäst i England och fortfarande i sin dvala efter Matt Busby, men en hörnsten i det uppvaknande som sakta men säkert skulle komma under Alex Ferguson.
(5) Paul Scholes
Det alltid lika självklara svaret på frågan vem som var bäst mellan Steven Gerrard och Frank Lampard. En spelare med enorm spelintelligens och fantastisk passningsfot med förmåga att kontrollera, diktera och förändra en matchbild helt efter sitt eget huvud. Vann allt med Man Utd flera gånger om och vad han betydde för laget har bara blivit tydligare sedan han slutade.
(4) Duncan Edwards
De döda förhöjs alltid i någon mening men det går knappast att säga något om den saken med Edwards. Obestridlig ledare för det yngsta lag som någonsin inte bara vunnit den engelska ligan två säsonger i rad utan dominerat engelsk fotboll, på väg att dominera även europeisk fotboll. Engelsk landslagsman vid 17 års ålder. Fyra år senare tog livet slut på ett sjukhus i München.
(3) Eric Cantona
Kommer för alltid ha evig ikonstatus på Old Trafford och var på många sätt gnistan som fick fart på Man Utds vinstmaskin i början av 1990-talet. Bidrog med ett stort spel, en ännu större personlighet, gjorde sina medspelare bättre och var ett viktigt föredöme för den ungdomsgeneration som var på väg att komma fram i klubben och erövra både engelsk och europeisk fotboll.
(2) Roy Keane
Galen? Tveklöst. Men galenskaperna och pratet om hårdhet har fördunklat att Roy Keane dessutom var en otroligt skicklig fotbollsspelare med en förmåga att läsa spelet som få andra spelare. En dynamisk närvaro som alltid gav Man Utd kontroll på mittfältet och en intensiv ledarfigur på planen som krävde och nästan alltid fick hundraprocentiga insatser från sina lagkamrater.
(1) Bobby Charlton
Den spelare som mer än kanske någon annan personifierar Man Utd. En av Busby Babes, överlevde på gott och på ont Münchenkatastrofen för att sedan leda Man Utd tillbaka till toppen av engelsk fotboll och tio år senare till seger i Europacupen, två år efter att ha blivit världsmästare med England. Fram tills nyligen Man Utds meste spelare och målskytt, från offensivt mittfält.