Fredagar, dessa härliga fredagar. Veckans sista dag när mer eller mindre all meningsfull verksamhet går på sparlåga från och med lunch. När man bara är några få timmar ifrån att få klocka ut och inleda fredagsmyset med tacos, chips och whatever. Och naturligtvis med den nervöst laddade vetskapen att man har en hel lång fotbollshelg framför sig.
Det gäller att hitta något lättsmält att fördriva tiden med. Det är sällan så mycket som händer inom fotbollen på just fredagar, då koncentrationen istället flyttats över till nästa match. Kommande fredagar när inget annat kommer ivägen tänkte jag därför ägna åt det förhoppningsvis upplysande projektet att diskutera de större engelska klubbarnas tio bästa spelare någonsin.
Hur ska sådana listor egentligen konstrueras på ett trovärdigt sätt? Det första steget är så klart att acceptera att alla listor är subjektiva. Men hur ska man egentligen kunna rättvist jämföra en spelare man följt regelbundet under flera år med spelare man kanske bara hört talas om eller kanske som mest sett några gryniga filmklipp av, spelare man inte har någon riktig relation till?
Det andra steget är kanske att acceptera att man aldrig riktigt kommer lyckas fullt ut. Men det finns sätt ändå sätt att bedöma historiens spelare. Att titta på rent objektiva meriter är ett sätt. Att lyssna på vittnesmål från de som har följt spelarna är ett annat. Det här är också metoder som är rätt effektiva för att förankra bilden av mer nutida spelare.
Newcastle har en lång tradition av att spela underhållande fotboll. Det är ingen tillfällighet att deras främsta lag i modern tid kom att kallas The Entertainers, liksom det inte är någon tillfällighet att så många av klubbens legendariska spelare är anfallare, magiska yttermittfältare och offensiva mittfältskreatörer, till och med deras främsta försvarare är kända för sina offensiva egenskaper.
Newcastle saknar sannerligen inte kandidater till en sådan här lista. Under sina 125 års existens har de hunnit få fram mängder av olika spelare utspridda över ett flertal olika perioder av varierande storhet och framgång. Det svåra med Newcastle, inte så värst olikt andra klubbar i och för sig, är att försöka separera deras mest populära spelare från deras bästa spelare.
(10) Hughie Gallacher
Att hävda sig bland Newcastles alla anfallare genom åren är ingen lätt uppgift, men Hughie Gallacher klarar av uppgiften. Fullkomligt öste in mål för Newcastle och med 39 mål på 41 matcher för Newcastle säsongen 1926-27 sköt han ligatiteln till Newcastle, en ligatitel som över 80 år senare fortfarande är klubbens senaste ligatitel. Totalt gjorde Gallacher 133 mål på 160 matcher för Newcastle, ett fullständigt sanslöst facit.
(9) Frank Brennan
Allmänt känd som ”The Rock of Tyneside”. Vilket inte betyder att vi luktar på hans matlagning utan att han under tio år efter andra världskriget var Newcastles och en av engelsk fotbolls allra främsta mittbackar. Nyckelspelare när Newcastle vann två raka FA-cuptitlar 1951 och 1952, Newcastles yin till Jackie Milburns yang.
(8) Jimmy Lawrence
Eftersom vi sällan vet så värst mycket om fotbollen innan andra världskriget vet vi naturligtvis inte så mycket om Jimmy Lawrence. Men med 498 matcher mellan 1904 och 1922 är Lawrence Newcastles meste spelare genom tiderna, och en av deras mest framgångsrika. Som målvakt var han en nyckelspelare under Newcastles absoluta storhetstid under vilken de vann tre ligatitlar och lade grunden för en mytologi som lever än idag.
(7) Bobby Mitchell
När jag började arbetet med den här listan hade jag naturligtvis David Ginola i bakhuvudet, en fantastisk vingkonstnär under 1990-talet. Men arbetet ledde mig istället fram till Bobby Mitchell, en konstnär som förtrollade publiken på St James Park 40-50 år innan Ginola, älskad av hemmasupportrarna, och var med om att vinna tre FA-cuptitlar med Newcastle under 1950-talet.
(6) Bobby Moncur
Legendarisk lagkapten i Newcastle som under annars ganska magra år för Newcastle under 1960-talet och början av 1970-talet var med och vann UEFA-cupen med Newcastle innan det faktiskt var UEFA-cupen. Moncur själv gjorde tre mål i finalerna, vilket säger något givet att Moncur var mittback till vardags, en kapten, ledare och legend långt innan sådana började poppa upp lite här och där under Premier League-eran.
(5) Robert Lee
Ett många gånger bortglömt namn från Newcastles fantastiska 1990-talsupplaga, åtminstone relativt sett. Och visst kanske Newcastle hade större spelare under dessa år men knappast så många bättre spelare. Lee är en av de stora centrala mittfältarna under Premier League-eran, under en tid när det inte var lika självklart som i dessa dagar att sådana spelare skulle lämna en klubb som Newcastle för ännu större klubbar.
(4) Malcolm McDonald
En ikonisk spelare från 1970-talet som helt säkert måste ha varit förebilden för Busterfiguren Super-Mac. Stor, stark anfallare som sköt som en häst sparkade och inte vek undan för någon motståndare. Inledde sin tid i Newcastletröjan med att göra ett hattrick på hemmaplan mot Liverpool, och skulle komma att göra 138 mål på 258 matcher för Newcastle.
(3) Peter Beardsley
Det är få förunnat att ta sig upp på två klubbars topplista, men Peter Beardsley lyckas med bedriften. Egentligen mer Newcastle än Liverpool så det är knappast något fel att ha med Beardsley här. En av de skickligaste och mest spelintelligenta engelska mittfältarna någonsin, en trollkarl på planen som inte bara excellerade själv utan konsekvent gjorde alla sina medspelare bättre.
(2) Jackie Milburn
Den ende att normalt sett utmana Alan Shearer i omröstningar om klubbens störste spelare någonsin. Wor Jackie har sin egen läktare på St James Park och står staty utanför arenan. Under sina många år med klubben mellan 1943 och 1957 var Milburn allt annat än en staty på fotbollsplanen, en fantastisk målskytt som under 1950-talet vann FA-cupen tre gånger med Newcastle.
(1) Alan Shearer
Newcastle slog nytt transferrekord när de plockade hem Alan Shearer direkt efter deras triumfatoriskt tragiska på målsnöret-säsong 1995-96. Det blev aldrig någon ligatitel för Shearer med Newcastle men det kan inte frånta honom en närmast odödlig status som klubbikon och Newcastles, Englands och kanske även hela Premier League-erans bäste anfallare. Mer eller mindre komplett som anfallare och målskytt.