Det finns anledning till optimism i Newcastle inför dagens match på St James Park mot Arsenal. De befinner sig för det första mitt i något som skulle kunna kallas för en vinstsvit, med tre raka vinster i ligan. Inte minst vinsten senast borta mot Leicester var ett resultat som närmast garanterat säkrade Newcastles plats i Premier League nästa säsong.
Mest imponerande av Newcastle var kanske inte enbart att de har vunnit dessa matcher, utan hur de har vunnit dem. Ett Newcastle som länge har känts lite fina i kanten på den här nivån gick ut på King Power Stadium och vann den fysiska kampen mot Leicester med några smått bendallrande tacklingar. Det lovar med andra ord bli en obekväm match på St James Park för Arsenal.
Lättnaden har börjat infinna sig i Newcastle. Det såg långa stunder under säsongen ut som om klubben verkligen skulle komma att befinna sig mitt i ännu en ångestdroppande nedflyttningsstrid. Men sedan årsskiftet har det börjat hända saker med Newcastle. Startelvan har satt sig, spelare har börjat kliva fram och ta rejäla kliv framåt, lagsammanhållningen håller toppklass.
Jonjo Shelvey har växt fram till en av Premier Leagues bättre mittfältare, som sett enbart till fotbollen åtminstone borde vara aktuell för Englands VM-trupp. Florian Lejeune och Jamaal Lascelles har tillsammans skapat ett riktigt starkt mittförsvar i Newcastle. Kenedy har visat sig vara en riktig kanonvärvning på lån från Chelsea och skingrat alla tvivel.
Rafa Benitez har gjort laget bättre och han har lyckats göra individuella spelare bättre. Men Newcastles framgångar under våren handlar också om hur helheten har blivit bättre än summan av de enskilda delarna. Kampmoralen har infunnit sig i Newcastle vilket också ger avkastning på planen där Newcastle flera gånger i slutänden vunnit matcher som de förut närmast garanterat inte vunnit.
Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är för Newcastle att hålla sig kvar i Premier League. Inte bara på kort sikt utan för klubbens hela långsiktiga framtid. Det var när Newcastle började bli indraget i nedflyttningsstriden som det gick stå i förhandlingarna mellan Mike Ashley och Amanda Staveley. När Newcastle nu har lämnat nedflyttnigsstriden verkar förhandlingarna tas upp igen.
Det är ungefär som jag skrev om för några månader sedan att förhandlingarna helt enkelt lades på is för att avvakta utfallet av säsongen. Amanda Staveleys och hennes bakomliggande intressenter, egentligen alla tänkbara köpare, vill så klart veta vad det faktiskt är de köper. Köper de en Premier League-klubb eller köper de en Football League-klubb?
Köper de ett Newcastle med Rafa Benitez som manager eller köper de ett Newcastle som behöver se sig om efter en ny manager? Även det kan mycket väl vara en fråga som var helt beroende av Newcastles Premier League-status, men det dök också upp rapporter under den gångna veckan som placerar Benitez i Real Sociedad av alla klubbar.
Men få managers är så politiskt skickliga som Rafa Benitez. Att i det här läget läcka ett möjligt intresse från Real Sociedad kan naturligtvis lika gärna ses som ett sätt att stärka sin egen position vid förhandlingsbordet med Mike Ashley och Newcastles klubbledning. Benitez kräver förändring i hur klubben drivs för att stanna kvar i och förlänga med Newcastle.
Det är svårt att tänka sig att Rafa Benitez verkligen skulle vilja lämna Newcastle, om han inte känner sig därtill mer eller mindre tvingad. Det är en klubb han så smått håller på att forma efter sin egen avbild. Han har dessutom gjort sig mer eller mindre hemma i England och engelsk fotboll, och Newcastle är en av de få kvarvarande jättarna inom den engelska fotbollen, om än slumrande.
Andra faktorer tyder på att Rafa Benitez planerar för en framtid och fortsättning med Newcastle. Klubben håller redan på att göra sonderingar på marknaden över spelare till sommaren och arbetar aktivt med sina transferplaner så att de inte ska komma att störas av sommarens VM. Något Newcastle och Benitez så klart kan göra ändå, men det visar i alla fall på en tanke om framtiden.
Backa bandet tio år och Newcastles tanke om framtiden vid den tidpunkten var att försöka bli ett Arsenal on the Tyne. En tid när Arsenal ännu var ett föredöme för hur en stor fotbollsklubb skulle drivas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Newcastle har mycket riktigt prövat metoden att värva billigt och förädla och utveckla talang, men precis som för Arsenal med mycket blandade resultat.
Där finns succéer liksom där finns bottennapp. Det kan också vara så att skälet att det blev bottennapp hade mer med den bristfälliga strukturen runt laget än med att det var felscoutade spelare. Florian Thauvin exempelvis sågs som ett skämt i Premier League men gör succé i Marseille. Men klubbens kulturella förfall var ett annat sätt på vilket Newcastle oavsiktligt efterapade Arsenal.
Det vore samtidigt fel att sänka Newcastles ambition om att bli ett ”Arsenal on the Tyne” enbart beroende på Arsenals dokumenterade problem under denna period. Mycket med Arsenals klubbmodell är det i själva verket inget större fel på och för Newcastle vore det naturligtvis en stor framgång att kunna etablera sig på ungefär samma nivå där Arsenal nu befinner sig.
Med Rafa Benitez som manager har Newcastle för första gången under dessa tio år faktiskt en realistisk chans att kunna lyckas. Men frågan vad som händer med Newcastles ägande hänger fortfarande i luften. En fråga som däremot kan börja få sitt svar nu när Newcastle i praktiken håller sig kvar i Premier League. Inte undra på att optimismen flödar runt Newcastle.
Det är med andra ord en riktigt tuff uppgift som väntar Arsenal på St James Park under eftermiddagen. Newcastle siktar på sin fjärde raka ligavinst och måste anses ha goda chanser att lyckas. Med vad många ansåg vara en av Premier Leagues tunnaste spelartrupper håller Rafa Benitez på att ta Newcastle upp på den övre halvan av tabellen.
Vilket kanske förtjänar åtminstone en omnämning i diskussionen om säsongens manager i Premier League.