Det är Wolves som alls inte oförtjänt har tagit emot alla hyllningar i EFL Championship de senaste veckorna sedan de i överlägsen stil säkrat både uppflyttningen till Premier League och seriesegern. Wolves har tämligen enhälligt, även av mig, haussats som Football Leagues klart bästa fotbollslag den här säsongen, kanske det bästa någonsin att komma upp från Football League.
Vad den storyn möjligen döljer är att samtidigt som hyllningarna har regnat ned över Wolves är det kanske så att Wolves inte ens längre är EFL Championships bästa lag. Fulham har spelat en fantastiskt fin och offensiv fotboll, men också en effektiv fotboll. Bara Wolves har förlorat färre matcher än Fulham, bara Wolves har gjort fler mål än Fulham. Under våren har Fulham producerat sin längsta svit utan förlust i klubbens historia.
Ändå befinner sig Fulham alltså bara i ett playoff. Delvis har detta att göra med Cardiffs succébetonade säsong. Delvis är det en produkt av Fulhams alldeles egen förskyllan. Fulham gav sig själva en väldigt svag säsongsinledning mycket på grund av en maktkamp över klubbens värvningspolitik mellan Slavisa Jokanovic och statistikvrängaren Craig Kline, som såg sitt slut först strax innan jul.
Hade Fulham inlett säsongen på ett för dem normalt sätt, det vill säga på ungefär samma sätt som de avslutade säsongen, så hade Fulham nu redan varit klara för Premier League. Utan att behöva passera ett playoff. Detta är en omständighet som rimligtvis måste få Fulham att vrida händerna lite extra av nervositet inför detta playoff och förbanna sig själva en smula att de måste gå genom det.
Visst är Fulham favoriter i detta playoff. De är sannerligen de neutralas favoriter givet att de spelar en underhållande fotboll och givet att Fulham aldrig riktigt har strykit någon mothårs. De flesta vill nog att de ska vinna. Men många är nog också av uppfattningen att Fulham fotbollsmässigt borde vinna, att de helt enkelt är det bästa laget i detta playoff.
Det stämmer helt säkert i rent objektiv mening. Men favoritskap i ett playoff betyder sällan särskilt mycket. Det skulle rentav kunna sägas att ett favoritskap riskerar vara en belastning i ett sådant här playoff. Marginalerna är små och nerver, tillfälligheter och psykologi kan komma att spela stor roll. Och många är noga med att påpeka hur Fulham har sviktat under pressen i dessa lägen förut.
Det är självfallet i första hand förra säsongens semifinaler mot Reading som folk tänker på då. Semifinaler där Fulham var det klart bättre laget men ändå lyckades förlora. Samtidigt var Fulham knappast det enda laget att frustreras av Reading just under den säsongen. Dessutom pekar många på att Fulham är ett bättre, mer mångsidigt och mer erfaret lag den här säsongen.
Men det finns liknande orosmoment även denna säsong. Att Fulham befinner sig i playoff, och inte redan i Premier League, på grund av en dålig säsongsinledning är lite av en halvsanning. De var i själva verket förbi Cardiff i tabellen en bit in på våren. Men ramlade bakom dem igen efter att ha tappat poäng i båda sina lokala derbyn i västra London – mot QPR och Brentford.
Fulham såg även lite skakiga ut i de avgörande matcherna mot slutet av säsongen när de jagade Cardiff. De hade det ohemult svårt att vinna hemma mot ett redan nedflyttat Sunderland. Och naturligtvis gick de på en rejäl mina i sista omgången mot Birmingham där det blev torsk och en riktigt svag insats. Även om det kan hävdas att en vinst förmodligen inte hade spelat någon roll ändå så gav Fulham heller aldrig Cardiff chansen att misslyckas.
Detta beskrivs då som en svaghet hos Fulham att prestera i de enskilt allra största matcherna när det gäller som allra mest. Över en hel säsong kan de vara flödande och strålande, men i ett playoff av extrem cupkaraktär riskerar laget sakna personligheten, kanske även personligheterna, att gå hela vägen. Om det är på det viset, eller bara råkar ha varit så någon gång tidigare, är vad Fulham nu har att bevisa eller motbevisa.
Vi kommer de närmaste veckorna marineras i olika sätt att beskriva detta playoffs väldiga betydelse för de inblandade klubbarna, i sportsliga termer såväl som i finansiella termer. För Fulham är kanske betydelsen till och med större än enbart den här säsongen, detta playoff kan i själva verket komma att avgöra hela klubbens närmaste framtid, att gå upp eller inte gå upp i Premier League.
Om Fulham inte går upp i Premier League, kommer de då kunna behålla Slavisa Jokanovic som manager? Jokanovic som sannerligen inte saknar egna ambitioner i sin karriär, som har gjort sig ett riktigt bra namn i engelsk fotboll med Fulham, och vars namn redan nämns i samband med flera engelska klubbar i Premier League, såsom Southampton, West Ham och Everton.
Om Fulham inte går upp i Premier League, kommer de då kunna behålla ännu en tid det engelska superlöftet Ryan Sessegnon som den här säsongen har fått sitt genombrott på allvar i EFL Championship. Flertalet storklubbar sniffar redan sedan länge runt den här spelaren. Om Fulham går upp i Premier League blir han kvar åtminstone en säsong till, men annars vore det ytterst tveksamt.
Om Fulham inte går upp i Premier League, kommer de då kunna behålla väldigt tongivande spelare som Ryan Fredericks, Tom Cairney, Aleksandar Mitrovic, Kevin McDonald och Stefan Johansen? Samtliga spelare som dominerar i EFL Championship och sannerligen inte skulle göra några släta figurer i Premier League heller. Premier League borde vara ett givet mål för dessa spelare.
Det är alltså en överhängande risk om Fulham inte går upp i Premier League att det leder till att det nuvarande laget med dess lagledning bryter upp och tvingar fram en omstart. Fulham kan med andra ord inte bara rycka på axlarna och tänka att nåja, vi försöker igen nästa säsong! Det kan mycket väl vara lite nu eller aldrig för Fulham. Något jag i och för sig sa även förra säsongen, men det gör inte saken mindre sann den här gången.
Går Fulham upp i Premier League är dessa funderingar av ringa betydelse, då besvarar frågorna om framtiden sig själva. Men i vägen för detta står först och främst Derby County, ett lag som påstås befinna sig i ett så kallat momentum efter att ha tagit sig upp på playoff-platsen under de sista omgångarna, men som fortfarande bär på de brister de visat upp under säsongen, och som trots allt måste ses som ett sämre lag än Fulham.
Men precis som Reading förra säsongen är Derby County ett defensivt väl organiserat lag med snabba anfallare som kan ställa till bekymmer för Fulham på så vis. Dessutom är det ett lag som sannerligen inte saknar rutin samtidigt som Fulham har många unga spelare i laget. Det är med andra ord upp till Fulham att visa att förra säsongens playoff var en läxa för laget, inte en profetia.
Playoffet startar ikväll, mot Derby County, på Pride Park. En match som handlar om betydligt mycket mer än bara stoltheten.