Jahapp, när nu inte ens längre Island riktigt är detta VM:s Island så undrar man så klart om det kanske istället ska vara Panama. Det hör ju till traditionen att England ska göra fiasko på ett eller annat sätt i ett mästerskap och om nu det ska ske även denna gång så är det väl mot just Panama det måste ske. Ett Panama som ju har väldigt många likheter med just Island för övrigt.
Vad kan vi förvänta oss av Panama till den här matchen? Jo, naturligtvis exakt samma sak som Island. Eller för den delen exakt samma sak som Tunisien visade upp i andra halvlek mot England. Låglågt försvarsspel, försök till kontringar och fasta situationer. Men naturligtvis med den skillnaden att Panama, åtminstone av vad vi såg mot Belgien, är betydligt sämre på det än Island och Tunisien.
Å andra sidan finns väl all anledning att också tänka att England är betydligt svagare på att luckra upp sådana motståndarförsvar än vad Belgien är. Även om det kanske är lite tramsigt att som flera har gjort jämföra Belgiens insats mot Tunisien med Englands. Mot England spelade Tunisien för att inte förlora i första hand. Mot Belgien kände de sig piskade att spela för att vinna. Annan match.
Det har varit ett herrans tjafs om Englands laguppställning till dagens match mot Panama. Detta sedan engelsk press fotat en laguppställning i händerna på Steve Holland under en öppen träning. So what, liksom?! Den roligaste funderingen är kanske om något nu faktiskt har avslöjats, eller om det var en av den engelska landslagsledningen medvetet planterad uppställning ägnad att vilseleda.
Det hade naturligtvis varit bortom all komik om Englands landslagsledning hade försökt sig på en maskirovka mitt i självaste Ryssland. Man kan naturligtvis även fråga sig om det faktum att laguppställningen kom ut, även om den så att säga var helt genuin, i sig triggar Gareth Southgate att ändra startelva, eller kanske nöjer sig med att plantera rykten om att det skulle kunna vara bluff.
Vi vet att ni vet, men om ni vet att vi vet att ni vet…
Det hela blir så klart lite parodiskt. Det kommer oavsett vilket inte dyka upp några stora överraskningar med Englands startelva eller taktik. Det överdrivs rätt hårt vad som ”avslöjas” med påstått läckta startelvor. Annat än möjligen något på marginalen visste Tunisien exakt hur England skulle spela mot dem. Samma gäller naturligtvis för Panama.
Är det någon match i detta VM hittills i vilken ett lag har gått in med en laguttagning eller taktisk uppställning som på något sätt gav reaktionen att ”wow, den såg vi inte komma”? Förmodligen inte.
Den kan teoretiskt bli mindre personalförändringar i England idag som inte egentligen påverkar hur England kommer spela. Inte minst i backlinjen går det kanske att tänka sig visst ombyte. Det är Panama trots allt. Men det verkar annars vara två stötestenar som är heta beslutspunkter för Gareth Southgate där vi inte riktigt vet hur han väljer:
Ruben Loftus-Cheek för Dele Alli? Dele Alli drog på sig en mindre skada mot Tunisien och kan inte spela. Loftus-Cheek hoppade in mot Tunisien och gjorde ett bra inhopp. Kraftfull och kreativ i sitt spel. Det ifrågasattes inför VM varför Loftus-Cheek kom med men inte Jack Wilshere. I realiteten bidrog Loftus-Cheek med precis vad Wilsheres förespråkare menar att Wilshere bidrar med, fast bättre än vad Wilshere någon gång har gjort.
Raheem Sterling eller Marcus Rashford? Besvärlig punkt detta. Sterling har svårt att få det att lossna i landslaget. Rashford har saker i verktygslådan som gör honom bättre lämpad mot den här typen av motstånd som Panama är idag och som Tunisien var i tisdags. Det borde tala för Rashford. Samtidigt kan man tycka att Sterling faktiskt förtjänar fler chanser, och Southgate kan mycket väl se ett egenvärde i att visa Sterling sitt fortsatta förtroende.
Det kan framför allt visa sig väldigt värdefullt längre fram i detta VM. Dels möter England då rimligtvis andra motståndare mot vilka Raheem Sterlings kvaliteter kan komma bättre till sin rätt. Dels vore det bara bra för England att ha flera goda alternativ att tillgå då, och Rashford riskerar inte ”knäckas” på samma sätt som Sterling av att inte starta mot Panama.
Vill man ändå blicka framåt lite så kan en vinst mot Panama idag för England ställa dem inför en väldigt lustig sista match mot Belgien. En match i vilken inget lag teoretiskt skulle vilja vinna för att hellre sluta tvåa i gruppen och på så sätt få en på pappret betydligt lättare resa fram till semifinalen än annars, då bland andra och förmodligen både Brasilien och Tyskland väntar längs vägen.
Vi har ju sett några märkliga matcher genom historien. Västtyskland mot Österrike 1982 är så klart en ökänd klassiker. Låt oss för all del heller inte glömma bort Sverige mot Danmark 2004. Sverige mot Mexiko i detta VM hade ju kunnat bli en riktig godbit det med. Men Belgien mot England i nästa omgång riskerar bli något av en travesti.
Om inte Panama kan ordna en riktig skräll mot England idag? England skulle å andra sidan kunna må bra av en riktigt rejäl storseger att komplettera sitt sena avgörande mot Tunisien.
:::
VM-KOLLEN
Svärje – Surt, så surt. Onödigt surt, surt onödigt. Hade Sverige hållit ut i bara tio sekunder till så hade matchen mot Mexiko kunnat sluta i världsfotbollens mest förutsägbara kryss. Det fattades många dåliga beslut av svenska spelare under de sista tio minuterna. Men nya tag, gruppfinal mot Mexiko, vinn eller försvinn!
Ödesmatch – Japan eller Senegal kan säkra en slutspelsplats vid vinst. Om de å andra sidan spelar oavgjort så innebär det att en eventuell förlorare mellan Polen och Colombia är utslagna redan, vilket känns oväntat. Spelar däremot även de oavgjort, ja då blir det en rackarrysare till sista omgången.
Caramba – Mexiko firade länge på planen efter att ha besegrat Sydkorea, med familjer och hela mackajängen. Rätt tydligt att de ansåg sig klara för slutspel redan. Vilket nog är felräkning mer än arrogans. Om Mexiko förlorar mot Sverige är de utslagna, givet att Tyskland gör vad de ska mot Sydkorea.