Bröder, vad ni gör i livet ekar i evigheten! Då var det med andra ord slutsnackat för England. Dags att visa vad man verkligen förmår på fotbollsplanen. Kommer England i detta VM ge oss något vi aldrig har sett förut? Eller kommer England, som så många gånger förut, redan i ett tidigt skede finna sig själva ensamma på ett grönt fält med solen i sina ansikten?
Det har börjat vågats hoppas i England. Optimismen och drömmarna om en VM-final har börjat krypa in. I takt med att Tyskland har åkt ur VM, i takt med att Argentina, Portugal och Spanien har åkt ur VM, har hoppet bara växt. I takt med att den stora majoriteten av de stora lagen hamnade på andra slutspelshalvan har vägen fram till VM-finalen börjat se alltmer framkomlig ut.
Men naturligtvis är det inte bara i England det tänks på det sättet. Kroatien, Schweiz, Ryssland, Colombia, kanske till och med Sverige, tittar även de på den där halvan av slutspelsträdet och tänker att aldrig någonsin har chansen till en VM-final sett riktigt så bra ut. Om de andra lagen kanske inte direkt skrämmer England, så inte skrämmer precis England heller de andra lagen.
Om England slår Colombia, och det är verkligen ett rätt stort om, så tror jag däremot att England faktiskt tar sig hela vägen till VM-final. Delvis eftersom England är tillräckligt bra för det. Delvis då vinsten mot Colombia skulle ge dem en rejäl mental boost. Delvis eftersom inte heller motståndet fram till VM-finalen har imponerat överdrivet mycket. Colombia är förmodligen tuffast.
Desto värre skulle så klart antiklimaxet bli om England förlorar mot Colombia ikväll och åker ur redan i åttondelsfinalen. Mer än kanske någon gång tidigare kommer det i så fall verkligen att kännas som en bortkastad möjlighet, en chans som kanske aldrig kommer tillbaka. Inte mindre irriterande i och med att Gareth Southgate direkt eller indirekt ”såg till” att hamna på denna halva.
Det kan naturligtvis diskuteras i evighet huruvida England valde att rotera bort mer eller mindre hela laget mot Belgien i sista gruppomgången i huvudsak för att de ville sluta tvåa i gruppen, eller framför allt för att vila lagets viktigaste spelare. Oavsett vilket har England därmed bundit mycket ris åt egen rygg om de nu faktiskt skulle förlora mot Colombia redan ikväll.
På många sätt hade England gjort det lättare för sig själva politiskt om de gått all-in på att vinna gruppen. De hade då inte riskerat kritik i efterhand på samma sätt för att vara arroganta smart-asses som nu riskerar bli fallet. Ja, kvartsfinalen hade sportsligt sett betydligt svårare ut, slutspelshalvan betydligt jobbigare, åttondelsfinalen däremot lättare, men utfallet hade ändå kunnat bli bra.
Vad vore egentligen i detta rådande läge ett lyckat VM för England, ett VM som England lämnar på en positiv tongång utan ånger eller en besvärande känsla av att ha misslyckats? England måste definitivt vinna mot Colombia, därefter lika definitivt vinna kvartsfinalen, en semifinal mot Ryssland eller Kroatien? Kanske måste England faktiskt ta sig till den där VM-finalen.
Det är i själva verket ett rätt jobbigt läge. England har sett ur det perspektivet mer eller mindre allt att förlora, knappt något att vinna, åtminstone innan VM-finalen. England har inte nödvändigtvis kvaliteten att ta sig till VM-final, England har definitivt ingen historik av att vara bra i matcher där de har allt eller mycket att förlora. Tvärtom.
Kanske kommer kritikerna ändå ta sina förnuft till fånga. En semifinal vore på många sätt en stor VM-framgång för England. Det vore i rent objektiva termer Englands bästa VM sedan 1990. Det vore oändligt mycket bättre än Englands VM-fiaskon under 2010-talet. Det vore ett tydligt kvitto på Englands framsteg under Gareth Southgate. Men inte heller semifinal är någon självklarhet.
Känslan av osäkerhet blir inte mindre av att vi fortfarande inte riktigt vet var England egentligen står fotbollsmässigt. Vare sig Tunisien eller Panama var någon riktig värdemätare. Matchen mot Belgien var en helt och hållet avslagen reservlagsmatch. Det finns saker i Englands spel som ger skäl till optimism, liksom det finns sådant som oroar och känns alltför bekant.
Övergången från gruppspel till slutspel ändrar dynamiken något i VM och för England. Gruppspelets stora fråga till England var hur bra de faktiskt var på att anfalla. Med ljummet svar. Slutspelets stora fråga till England kommer vara hur bra de är på att försvara sig. Ett svar som riskerar bli ganska ljummet även det, och som åtminstone jag ser anledning att oroa mig över.
Avgörande ikväll mot Colombia kan bli om Gareth Southgates beslut att ställa över majoriteten av sina startspelare mot Belgien visar sig vara något som har gjort spelarna fräschare och gett dem extra fräs i benen, eller något som istället har stört lagets och spelarnas rytm. Colombia fick köra ända in i kaklet i sin grupp. Det kan vara både en fördel och en nackdel.
Å andra sidan kan så klart Gareth Southgate och England hävda att Harry Kane, Raheem Sterling, Jesse Lingard med flera är fullt friska och spelklara och att hans beslut är motiverat bara därför. Colombia har däremot att hantera skadan på James Rodriguez, en av lagets stora stjärnor. Frågan är vad som vore sämst för Colombia, att han inte spelar alls eller att han ändå försöker spela.
Bäst är kanske att vi när den här dagen är slut faktiskt kan stå där med en kvartsfinal mellan Sverige och England i handen. Vem hade trott på det innan detta VM började?
:::
VM-KOLLEN
Poltava – Nyckeln till Sveriges VM-framgångar? De har aldrig hamnat i underläge. Rättare sagt, de gjorde det till sist mot Tyskland, och då blev det ju också förlust. Sverige kan vinna mot Schweiz i Leningrad ikväll om de undviker att hamna i underläge. Eller blir det ett nytt Poltava?
Escobar – Dåliga vibbar i början av VM när Carlos Sanchez fick rött kort och blev utvisad, Colombia förlorade matchen mot Japan och Sanchez fick ta emot mordhot. Colombia har ju viss historia. För några dagar sedan råkade jag se dokumentären The Two Escobars och kan varmt rekommendera den.
Comeback – Belgien försökte först ta en samurajfajt med Japan men tvingades till sist plocka fram elefantbössorna för att vända och vinna matchen. Taget från twitter. Fantastisk match. Fantastiskt sätt att vinna på för Belgien. Ännu mer fantastiskt sätt att förlora på för Japan. Två vinnare.
:::
TRANSFERKOLLEN
Adam Masina, Bologna till Watford. Lång vänsterback som har gjort över 100 ligamatcher i italiensk fotboll vid 24 års ålder. Har bra stats från Serie A och ungefär så långt sträcker sig väl min kunskap om den här spelaren. Rimligt behov av förstärkning på den positionen. Godkänd – (++)
Sokratis Papastathopoulos, Dortmund till Arsenal. Det blir jobbigt för Niklas och Glenn att kommentera Arsenal nästa säsong, där flera namn nu börjar kännas lite knöliga. Arsenals förnyelse av backlinjen fortsätter och det är väl svårt att ifrågasätta behovet av det. Väl godkänd – (+++)