England har hybris och tror att de är bäst i världen, och de underskattar alltid Sverige! Det är väl rätt precis så storyn går i Sverige, i svensk press och det hör väl till de äldsta mytbildningarna inom svensk fotboll. Den enda svagheten med den där myten är att den inte längre stämmer överens med verkligheten, om den nu någonsin har gjort det.
Ändå dyker den upp med jämna mellanrum och den har definitivt dammats av sedan det stod klart att Sverige möter England på lördag. På ett sätt är det lätt att förstå. Det är ett oerhört enkelt och effektivt sätt att snabbt piska upp vad vi kan kalla för matchstämning och skapa någon slags nationell samling. Gammal hederlig vi-mot-dem som minsann inte ska tro att de är något!
De gamla anekdotiska krigshistorierna om buffliga engelska spelare, ledare och journalister dras fram, upprepas och tuggas om och om igen, som ett slags empiriska bevis för hur myten är mer än bara myt. Det är svårt att käfta emot det så klart innan man tittar lite närmare och ser att varenda war story har sitt ursprung från 1990-talet eller början av 2000-talet.
Mytens matjord är självfallet också ett naturligt confirmation bias och det faktum att det så klart alltid finns enstaka tokstollar som säger något riktigt dumt som går att lyfta fram, idiotförklara och framhäva som representativt. Nu senast var det väl Pat Nevin i någon BBC-podcast som föll i fällan att försöka hamra hem sin åsikt med hjälp av en förhoppningsvis medveten överdrift.
Men för den som backar några steg och observerar samtalet i England och i Sverige med viss distans är det inte alltid lätt att veta vad som är vad och vem som är vem. Engelsk press grottar sig i varför Sverige kan komma att passa England mycket illa. Svensk press gottar sig i varför Sverige kan komma att passa England mycket illa. Men det är alltså England som ”alltid tror de är bäst”.
Vad skrivs och sägs det egentligen av engelska journalister och experter inför matchen mellan England och Sverige? Det är ogörligt att här lista allting så klart, men här är hur som helst några konkreta och framstående exempel:
Laurence Ostlere, The Independent: ”Arguably England have the strongest squad in the softer half of the draw, a half which looks increasingly like the cheerful plate competition across from the actual World Cup on the other side. But they face a team who is just that, a team: more than the sum of its parts, a sum that has so far proved surprisingly tricky to solve.”
Richard Jolly, ESPN: “It may be why Sweden, who have progressed thus far at the expense of the Netherlands, Italy, Germany, Mexico and Switzerland, are forever underestimated. If anyone has no excuse for complacency, however, it is England. They have only beaten Sweden twice in half a century, and only once – at Euro 2012 – in competitive football in that time. They have become accustomed to Swedish resistance. Over half a century, England have encountered few more obdurate opponents.”
Martin Laurence, The Guardian: “It’s time we gave Sweden the respect they deserve, not only for defying the odds at the World Cup but for doing so consistently over the last 18 months or so. Since crashing out of Euro 2016 and losing their best ever player in Zlatan Ibrahimovic, Janne Andersson has turned this squad into an incredibly functional team who are very difficult to beat. /…/ England have reasons to be concerned.”
Gary Neville, Sky Sports: “They play in a way which is difficult to play against. It’s difficult to have fantastic football games. They’re efficient, they know what they are doing, they have a good system of play and if you think about where Iceland caused us problems two years ago with a very dogged and very efficient system, it’s a very similar type game to that. They’ve got some quality as well, so from that point of view it can be a really difficult game. But a game that we can be confident in, a game that we can win.”
Dumma dryga engelsmän som alltid har hybris och tror de är bäst i världen, och alltid underskattar Sverige! Visst visst, det kan alltid sägas att det här är bara några exempel. Men det är exempel som motsvaras av åsikter på twitter från i stort sett varenda respekterad brittisk journalist från alla de största tidningarna och kanalerna. Detta, inte Pat Nevin, är den representativa bilden.
Visst, vi kan nog vara rätt säkra på att The Sun på lördag kommer ha ännu ett tabloidlöp som på något sätt kommer vara nedsättande om Sverige, liksom deras ”Go Kane”-rubrik inför matchen mot Colombia. Det är så klart deras sätt att vara. Vi kan också vara säkra på att detta löp kommer slås upp stort i Sverige av de svenska motsvarigheterna till The Sun.
Och alla kommer vi till mans bli lite folksvenskt sårade och förbannade i vår privata och nationella självkänsla över hur England alltid tycker de är bäst och ser ned på Sverige. För vad andra tycker och säger om oss är så viktigt! Och därmed har svensk kvälls- och nätpress i själva verket gjort precis samma jobb och fyllt exakt samma funktion i Sverige som The Sun gör i England.
Cheerleaders!
:::
Intressant tabell över VM-lagens antal passerade motståndare samt antal egna passerade spelare i genomsnitt per match, där de åtta kvartsfinallagen innehar de nio bästa placeringarna. Inget lag har blivit passerade mindre än Sverige, vilket säger något om vad England har framför sig, både bildligt och bokstavligt.
:::
VM-KOLLEN
Extra – Sex europeiska lag och två sydamerikanska lag i kvartsfinal. Upp till Brasilien och Uruguay att se till så att inte VM från och med semifinalerna blir ett europeiskt mästerskap.
Burzil – Brasilien är som Burnley, fast med bättre teknik och individuellt farligare anfall. Det är mycket med Brasilien som påminner om Burnley, väldigt låga i sitt försvarsspel och spelare som försöker ligga tätt i position och blockera skott. Kan Belgien hitta en väg igenom?
Cavani – Edinson Cavani fick gå av med en skada mot Portugal. Det kan bara hoppas att han är spelduglig mot Frankrike. Dels för att han behövs, med sin målfarlighet och med sitt laglojala arbete. Dels för att han verkligen är värd att få vara med på en resa som kan sluta med VM-guld för Uruguay.
:::
TRANSFERKOLLEN
Ken Sema, Östersund till Watford. Skrev om den här övergången igår kväll och tycker väl att det är ett lurigt klubbval för Sema. Watford får däremot en skicklig offensiv yttermittfältare och även om Sema har ett stort kliv att ta till Premier League så kan han lyckas. Godkänd – (++)
Ben Foster, West Brom till Watford. Återvänder till Watford där han som ung målvakt var på lån från Man Utd under två säsonger för drygt tio år sedan. Har varit given i West Brom under 2010-talet och i Foster har Watford hittat en målvakt med hög och jämn nivå. Väl godkänd – (+++)
Bernardo, RB Leipzig till Brighton. Brighton fortsätter fynda i Bundesliga där de nu har värvat en brasiliansk ytterback från RB Leipzig. Bernardo har gjort närmare 50 matcher för Leipzig de två senaste säsongerna i ligan och i europeiskt cupspel. Kan spela både höger och vänster. Väl godkänd – (+++)