Liverpool inledde sitt försäsongsprogram med en match mot Chester för några dagar sedan mitt under brinnande VM. Med Loris Karius vaktandes målet, för första gången sedan den där olycksaliga Champions League-finalen. Ungefär som om det stod skrivet så levererade Karius även då ett misstag av ungefär samma kaliber. Det hela gick självklart omedelbart viralt. Det hela upprepades mot Tranmere i nästa match.
Loris Karius fick en hjärnskakning under Champions League-finalen! Detta blev vi varse någon vecka eller så i efterhand. Det var Sergio Ramos som inte fick nog med Mohamed Salah utan dessutom rammar Karius med en armbåge. Kort efteråt gör Karius sitt första grova misstag när han ger bollen till Karim Benzema, och en stund senare släpper han som bekant in Gareth Bales långskott.
Det kan så klart kännas fånigt och onödigt att ifrågasätta sanningshalten i detta, om inte annat eftersom det är omöjligt att veta något utifrån. Men ibland finns det också goda skäl att förhålla sig skeptisk. Dels när något så uppenbart ligger i någon eller någras intresse att vara på ett visst sätt. Dels när detta något omges av mystiska och kontraintuitiva omständigheter. Här är mycket märkligt.
Ett – Timingen på diagnosen kom väldigt sent, först en dryg vecka efter matchen mot Real Madrid och dess fall-out. Visst, symptom på hjärnskakning kan dyka upp i efterhand, men det är samtidigt lite lurigt att tänka sig att Karius inte skulle ha kollats upp direkt efter finalen givet smällen och givet misstagen.
Två – Loris Karius får diagnosen i Boston, på Massachusetts General Hospital. Det är inte ett sjukhus Liverpool normalt sett använder, det var knappast den stad i vilken Karius befann sig. Det är däremot ett sjukhus där John W. Henry bara råkar vara en stor donator och sitta i deras board of trustees.
Tre – Sjukhuset gör ett pressmeddelande om Loris Karius hjärnskakning. Låt oss säga att det ingår knappast i ett sjukhus praxis att meddela pressen sina patienters diagnoser. Det är med andra ord något de blivit ombedda att göra, det var alltså en diagnos någon ville göra offentlig.
Fyra – Denne någon kan bara vara Liverpool, Loris Karius eller båda två. Istället för att gå ut med det själva låter de däremot sjukhuset meddela saken, möjligen för att de inser hur det riskerar uppfattas. Det var ingen nyhet som ändå hade blivit offentlig, pressen grävde knappast efter några hjärnskakningar.
Fem – Jürgen Klopp använder sig ytterligare några veckor senare, återigen helt självpåkallat, av Liverpools egen TV-kanal att hävda det direkta, men knappast styrkta, sambandet mellan Loris Karius hjärnskakning och dennes misstag. Ett något märkligt sätt att visa sig inte vilja göra sak av det hela.
Inget av detta är naturligtvis något bevis för att Liverpool eller Loris Karius av olika skäl faktiskt har fejkat en hjärnskakning. Det måste självfallet sägas med största bestämdhet. Men det är omständigheter som inte minst sammantaget väcker misstanken att de skulle kunna ha gjort det. Det är ett sätt att gå tillväga som väcker frågor. Men vad skulle då Liverpool ha för motiv till detta?
Motiv saknas inte. För det första kan så klart Loris Karius själv ha personliga skäl att hellre vilja förklara sina dyrbara misstag med en hjärnskakning, som dessutom i så fall var någon annans fel. Mänskligt förståeligt på sitt sätt och Liverpool kan naturligtvis ha valt att för spelarens skull spela med. Men även Liverpool som klubb kan ha sina egna motiv.
Om Liverpool vill sälja Loris Karius ligger det i deras direkta intresse att kunna förklara misstagen med hjärnskakning. Dels för att det borde öka antalet möjliga köpare, som kanske annars vore tveksamma att värva en målvakt med just det bagaget hängande över sig. Dels för att det rimligtvis måste ha en effekt på det förväntade försäljningspriset.
Om Liverpool å andra sidan skulle behålla Loris Karius, i synnerhet som deras tänkta förstamålvakt, ligger det även då i deras intresse att förklara misstagen med hjärnskakning. Det minskar rimligtvis kritiken mot Karius, de var i så fall inte hans fel, det minskar framför allt i teorin pressen på honom, där varje litet misstag kommer fingranskas och bekräfta bilden av honom som otillräcklig.
Återigen, detta betyder inte med nödvändighet att Liverpool har fejkat någon hjärnskakning. Men motiv, medel och möjlighet existerar alla tre för Liverpool att ha kunnat göra det, tillsammans med redan nämnda märkliga omständigheter, och då behöver man inte vara ett konspiratoriskt nötjobb för att bli en smula skeptisk. Däremot en smula okritiskt naiv för att svälja betet utan att tugga.
Det är väl egentligen oklart om det hjälper. Något som inte minst bekräftas av de virala reaktionerna på Loris Karius misstag mot Chester. Det var redan ett bra tag innan misstagen mot Real Madrid en etablerad uppfattning att Karius inte var bra nog att vara Liverpools förstamålvakt. Särskilt som misstagen mot Real Madrid knappast var ur karaktär för Karius, med eller utan hjärnskakning.
Hur gör då Liverpool med sin målvaktsposition? Det verkar minst sagt uppe i luften för närvarande. Den kanske rimligaste tankegången bör vara att Liverpool nog är intresserade av att värva en målvakt, om någon av riktigt hög kaliber visar sig vara tillgänglig för ett åtminstone rimligt pris. Om inte så kommer de däremot troligtvis nöja sig med vad de har, hellre än värva andrahandsvara.
Men om Loris Karius är Liverpools förstamålvakt kommande säsong, i Premier League och i Champions League, så tror jag han kommer tvingas genomleva ett långt och utdraget psykologiskt helvete. Kanske knäcker det honom. Kanske kommer han ut på andra sidan av detta helvete som en starkare målvakt, och en starkare människa. Just nu går inte att säga vilket.
Det går bara att skaka på huvudet åt det hela.
:::
TRANSFERKOLLEN
Jean Michael Seri, Nice till Fulham. Hett eftertraktad ivoriansk mittfältare som var en av de främsta juvelerna i den franska ligakronan. Har ryktats till flertalet storklubbar. Det är alltså Fulham som landar honom. En värvning av den högre kalibern för en nykomling i Premier League, en rejäl förstärkning av lagets mittfält. Berömlig – (+++++)
Maxime Le Marchand, Nice till Fulham. Samtidigt som Fulham befann sig på shoppingtur i Nice så fick de även med sig försvararen Le Marchand, som kan spela både mittback och vänsterback. Något som gör Fulham mindre beroende av tidigare lån från Chelsea och Southampton, i form av Tomas Kalas och Matt Targett. Väl godkänd – (+++)