Under VM har José Mourinho varit en stående expertkommentator i den ryska televisionens VM-studio. Han har, ungefär som Daniel Nannskog i SVT, som Roy Keane och Slaven Bilic i ITV och som Jürgen Klinsmann och Rio Ferdinand i BBC, varit en av dessa röster som har satt ord på VM och berättat för tittarna vad det är de egentligen precis har sett.
Något udda kan det så klart upplevas med nu aktiva spelare och tränare som sitter i en sådan roll i en VM-studio. Inte minst kanske när det gäller en manager som José Mourinho, som ju har flertalet spelare med i VM och vars klubbadress gör att varje ord han säger vrids och vänds på i sökandet efter dubbla meningar eller möjliga antydningar om helt andra saker.
Kritiken mot Man Utd och Mourinho under säsongen är välkänd, hur han inte fått spelet att stämma och hur han har svårt att hitta sätt att få ut mesta och bästa möjliga av sina egna spelare. Under VM har Mourinho fått möjlighet att se flera av sina spelare i sina respektive landslag, och även om det är en fråga som aldrig ställts till honom, kanske frågan ändå plågar honom själv.
Hur kommer det sig att spelare ser ut att prestera på max i VM med sina landslag när det hackar för dem i Man Utd?
Paul Pogba spelar idag VM-final med Frankrike. När dagen är slut kan han alltså vara världsmästare. Hans ledaregenskaper har prisats av sina lagkamrater och tydlig statistik från VM visar att han är turneringens mest konstruktive mittfältare som vunnit mest mark åt sitt lag per match. Förvisso visar statistiken även på hans positiva betydelse för Man Utd, förvisso får Frankrike precis som Man Utd viss kritik för alltför defensiv fotboll, men Pogba spelar ändå med större självklarhet i Frankrike än vad han gör i Man Utd.
Romelu Lukaku har varit genomgående bra under sin första säsong med Man Utd, en förhållandevis svår tidpunkt att göra sin första säsong under, men med god marginal den främsta anledningen bakom Man Utds tabellplacering och plats i Champions League. Han har varit stora stunder väldigt bra också med Belgien men där har det även märkts ännu mer vad Lukaku kan åstadkomma när han får vända upp med bollen och driva framåt, något som vi ofta såg i Everton, därtill flankerad av minst två spelare i löpning.
Marouane Fellaini är förvisso som mest en backup-spelare i Man Utd, en funktion han fyller rätt bra, på sitt eget sätt. Han sågs kanske inte som någon självskriven spelare i Belgien heller inför VM men växte under turneringen ut till en jätte på Belgiens mittfält, inte minst i matchen mot Brasilien. Kanske var det positiva omständigheter för det, en match i vilken Belgien tidigt tog ledningen och en match som i mångt och mycket gick ut på att försvara sig mot Brasiliens anfall. En spelstil som passar alldeles utmärkt i ett VM.
Victor Nilsson Lindelöf är kanske det mest uppenbara exemplet. Värvades för dyra pengar inför förra säsongen men har haft en mycket knackig första säsong i England och Man Utd, sparsamt med speltid och kritiserad och ifrågasatt de gånger han har spelat. Med viss rätt ska också sägas. Det har helt enkelt inte fungerat så bra. Ändå kommer han till VM och är fenomenal i Sveriges mittförsvar, i mina ögon en av VM:s bästa mittbackar. Annat typ av försvar så klart, och bredvid sig i Sverige har han en erfaren lagkapten.
VM ger sig alltså in på sin allra sista dag. Bara finalen återstår. Mycket kan sägas om VM men en sak som VM definitivt har varit är en barometer över hur mycket som fortfarande finns kvar för José Mourinho att göra. Han behöver frigöra Paul Pogba och ge denne mer specifika defensiva uppgifter. Han behöver organisera och samordna anfallsspelet runt Romelu Lukaku på ett bättre sätt.
Vad José Mourinho framför allt behöver göra är att förstärka sitt mittförsvar med en faktisk ledargestalt. Det är förmodligen enda sättet att börja få ut det mesta av annars väldigt lovande mittbackar som Victor Nilsson Lindelöf och Eric Bailly. Det är något man trodde skulle ha gjorts för länge sedan men märkligt nog är det något som fortfarande, snart tre sommarfönster senare, ännu inte har gjorts.
Men med VM på sin upphällning, och på tröskeln till José Mourinhos tredje säsong med Man Utd, börjar det ta slut på förmildrande omständigheter för Mourinho. Den här säsongen måste han visa att han börjar få ordning på de här punkterna. Man Utd måste den här säsongen visa att de är närmare det ”färdiga laget” nu än vad de var när Mourinho kom till klubben.
Dags för José Mourinho att lämna TV-studion!
:::
TRANSFERKOLLEN
Jorginho, Napoli till Chelsea. Framstående spelare för Napoli, en av de mest tongivande mittfältarna både i Serie A och i europeisk fotboll. En spelare med en fenomenal passningsfot och som dirigent på mittfältet blir han viktig för att så snabbt som möjligt omsätta Maurizio Sarris spelidé på planen under helt nya omständigheter. Berömlig – (+++++)
Fabian Balbuena, Corinthians till West Ham. Paraguayansk landslagsspelare, mittback och lagkapten i Corinthians värvad till West Ham. Vilket inte precis är illa pinkat givet att Corinthians är en av Sydamerikas allra största klubbar, en av kontinentens stora vinnarklubbar. Övergången till Premier League är inte helt solklar, men väldigt intressant värvning med stor potential. Väl godkänd – (+++)