Det har varit en summer of discontent för Man Utd med mycket buttra miner över allt från transfers och bortresta spelare till resultat och spelidé. Många verkar tro att José Mourinho inte blir kvar till julen, vilket möjligen beror på att de av olika skäl hoppas att så blir fallet. Fullföljer José Mourinho säsongen med Man Utd?
Linhem: Det vore förstås vackert och mytologiskt passande om Mourinho fick fnatt denna säsongen och lämnade någonstans mellan mitt under säsongen och halvtid i sista omgången. Det känns möjligt just för att det hänt förut och för att Manchester United rimligen alltid bör ha höga förväntningar. Förväntningar som blir svåra att införliva med den fotboll som spelades ifjol (”De Geas enmanskamp mot de förväntade målen” finns nu på Bookbeat) och med andra lags förstärkningar. Vad vill Mourinho uppnå med det här laget? Varför älskar han Scott McTominay så himla mycket? När ska stackars Luke Shaw få sin välförtjänta flytt till typ Hull? Men med detta sagt är ju Man Utd och Mourinho perfekta för varandra på många sätt. Bara de har egon stora nog för varandra och Mourinho älskar att slå de andra topplagen lika mycket som supportrarna själva. Det ska bli ännu en intressant säsong, Mourinho har redan spenderat försäsongen på att komma in i tjurig-toppform.
Hyllman: Kamrat Linhem fortsätter likt en Eric Cartman på göteborgska med sina fruktlösa försök till provokation. Om jag nu ska angripa frågan en smula sakligt så noterar jag följande saker. Det har hänt en gång (!) i José Mourinhos karriär att han har fått fnatten och lämnat i december. Det har alltså inte hänt betydligt fler gånger än det har hänt. Ändå drar många alltså ”slutsatsen”, som om de bara tillämpade någon slags empiriskt styrd logik, att det kommer troligtvis hända eftersom det har ju alltid hänt så förr. Jag slänger ut tankegången att det nog mest handlar om att de hoppas att det ska hända och så tolkar de situationen och omständigheterna därefter. Just nu finns inget konkret som tyder på att José Mourinho inte fullföljer säsongen. Skulle säsongen rulla nedåt i fullständig katastrof under hösten så visst, då kan det så klart hända. Men det björnskinnet har ännu inte skjutit sig självt över ån efter vatten. Vad som händer efter säsongen är en annan sak.
Eliasson: Mourinho har som Hyllman mycket riktigt påpekat sällan fått sparken vid den tidpunkten under säsongen som nämns. Första vändan i Chelsea så lämnade han posten i september och detta var ju resultatet av att relationen med ryssen blev oumbärlig. Jag vet inte om det är en medveten vridning utav verkligheten eller om folk får för sig detta då Mourinho inte brukar vara särskilt långvarig i sina klubbar utan byter adress oftast efter 2-3 år. Jag får för mig att Manchester United väldigt ogärna vill sparka Mourinho mitt under brinnande säsong utan så länge man befinner sig mitt i toppsmeten så lär man rida ut även den här säsongen med honom. Om man vill bli konspiratorisk dock så kan man tolka Mourinhos alla uttalanden om spelartruppen som en ”safety measure”. Det påminner ju lite grann ändå om vad Conte sysslade med ifjol eller vad Reinfeldt sysslade med i slutet av sin regeringstid när man distanserar sig själv från lagbygget och klubben. ”Detta är inte mitt fel ifall det går dåligt utan det är deras fel”. Detta är ju en vanlig taktik att ta till om man misstänker att jobbet kan gå förlorat för att försöka minimera raset på ens tränaraktier.
Alla lag blir bättre och mer samspelta brukar det heta. Man Utd avancerade så klart rätt hårt i ligatabellen förra säsongen, men blir verkligen Man Utd bättre, kan vi räkna med att Man Utd verkligen går framåt den här säsongen eller kommer de snarare gå bakåt? Är Man Utd närmare att vinna ligatiteln inför den här säsongen än de var inför förra säsongen?
Hyllman: Visst, laget har hängt samman ytterligare en säsong och en försäsong tillsammans. Samspelet, förståelsen för varandra, den tekniska och den taktiska utvecklingen borde naturligtvis vara ett år bättre. Detta kan mycket väl stämma. Men det är också rätt betydelselöst om samtidigt lagets energi, motivation, ledarskap och självförtroende sjunker. Om den här magin som måste hålla ihop varje lag och som finns någonstans i luften mellan spelarna och mellan spelarna och tränarna, den här luften som laget och supportrarna andas till vardags, går om intet. Här är å ena sidan press och media kanske vorden till överdrift, men å andra sidan är det ett frågetecken som måste ställas för närvarande både om Man Utd i stort och om José Mourinhos regim i smått.
Eliasson: Fred är ju en bra värvning som säkert kommer tillföra en del nyttigheter, men förbättringen är endast marginell och eftersom de flesta konkurrenterna känns starkare med så blir effekten förmodligen en minimal sådan. Min teori kring varför Mourinho byter klubb efter 2-3 år ligger inte i linje med vad många verkar tro. Den populäraste tanken tycks vara att det är Mourinho själv som sätter käppar i sitt egna hjul. Att hans personlighet är problemet och att han är omöjlig att dras med under en längre tid. Jag tror att detta är vad Mourinho vill att folk ska tro, det är ett skickligt maskeringstrick. Jag tror i själva fallet att det är knutet till Mourinhos fotboll. Jag tror dessvärre att portugisen saknar förmågan att vidareutveckla sina idéer och skruva framgångsrikt på sin spelmodell så efter två-tre säsonger så kör han alltid fast. Och detta skapar ju såklart en enorm frustration för honom själv och jag tror det är den frustrationen vi fått en smakbit på nu på senare tid. För fotboll jämförs ju ofta med schack och står du för liknande drag mot samma motståndare hela tiden så minskar ju chansen till vinst med varje nytt parti. Så svaret på frågan med andra ord är nej. Jag skulle bli förvånad om Mourinho fann den rätta balansen på mittfältet och löste upp de offensiva knutarna den här säsongen.
Linhem: Syftade, kanske oklart, mer på hans Bella Guttmanska tradition av att inte hålla längre än tre säsonger. Inte nödvändigtvis att han ska få fnatt utan snarare att spelet inte blir bättre och att resultaten kommer bli lidadande, vilket i denna branschen inte leder till förnyat förtroende. Kanske får han lämna under säsongen, kanske väldigt sent på säsongen (likt Moyes), eller så blir det efter säsongen. Okej, Mr Mackay? Nej, tror inte Man Utd riskerar att bli mycket bättre. Likt förra säsongen lär Mourinho i enskilda fall få till en klockren stormatchstaktik men ofta lär det hänga på individuell briljans i slutet av matchen. Är kanske för fascinerad av De Geas statistik från förra säsongen men svårt att se honom vara lika övermänsklig igen, även om hans svaga insats i VM inte är något bevis på att han tappat något.
Man Utd var väldigt beroende av Romelu Lukaku förra säsongen. Flera spelare måste prestera i anfallsspelet och hoten måste komma från flera håll, men för att detta ska ske måste lagets anfallsspel bli mer koordinerat. Vad talar för att detta sker under säsongen?
Eliasson: Vad talar egentligen för att Man Utd kommer ha ett mer välkoordinerat anfallsspel? Det Man Utd behöver är ju att det finns fler tydliga mönster att luta sig mot när vindarna blåser tungt. Man Utd har många spelare som sitter inne på extremt mycket individuell kvalité och när dagen ler mot en så kan det ofta räcka för seger. Men man behöver tydlighet att luta sig mot när formen sviktar vilket inte Man Utd hade ifjol. Man lyckas inte med de läckra dragningarna eller de härliga volleyskotten när man känner sig blek. Det kan varje fotbollsspelare oavsett nivå relatera till. Och bristerna hos Mourinho har ju nästan alltid legat i den offensiva delen. En sak som kan tala för ett starkare Man Utd är att Mourinho har blandat om lite grann i sin tränarteamsgryta. Ny för säsongen är 32-årige nordirländaren Kieran McKenna som blir Mourinhos nye assisterande. McKenna är uppflyttad från juniorsidan där han tränade Manchester Uniteds U18-lag i två säsonger. McKenna var dessförinnan i Tottenham och tränade deras U18-lag. Detta kan ju vittna lite grann om att Mourinho har som mål att ge ännu fler ungdomar chansen i år kanske? Även den tekniska avdelningen har fått sig en liten makeover där italienaren Stefano Rapetti hämtas in. Rapettis historia med Mourinho påminner en hel del om McKennas där portugisen under sin tid i Inter upptäckte honom i klubbens primaveralag. Rapetti var en del i Mourinhos tränarteam som vann rubb och stubb i Inter. Rapetti har efter sin tid i Milano om jag förstår det rätt arbetat med Sarri i Empoli och Marco Giampaolo i Sampdoria. Giampaolo som ofta just kallas för ”fattigmans Sarri” för han predikar en likartad fotboll men har inte skördat lika stora framgångar. Och sedan har vi det sympatiska, gamla spelgeniet Michael Carrick som är den sista pusselbiten i Mourinhos intressanta tränarensemble. Så hoppet för Man Utd står och lutar med tränarteamet bakom Mourinho och om det har skett en uppgradering där. Rapettis historia är en intressant sådan som kanske vittnar om att Mourinho kommer försöka sadla om offensiven och McKenna har fått mycket positiva lovord i sitt arbete med ungdomar och Carrick har alltid känts som den mer skärpta typen utav fotbollsspelare. Ska bli intressant att se om det får någon effekt.
Linhem: Inte mycket? Kanske fick Mourinho en tankeställare när han såg Lukaku användas mer fritt i Belgien och all vädjan från ledningen och supportrarna kanske innebär att Martial och Rashford får mer och passande speltid. Alexis Sanchez kan vara piggare men är samtidigt äldre också och jag har ingen koll på vad deras värvningar kan förändra i laget. Det är väl frågan om anfallspelet kommer lösa sig som det alltid brukar göra, spelarmaterialet finns där, och kanske är det svårläst när det inte verkar finnas tydliga mönster eller tydlig strategi. Eller så kommer vi få se ett frustrerat lag inte få med sig avgörande mål i slutet och tappa poäng i matcher de behöver vinna. Spännande att se om Pogba tar med sig VM-framgångarna till säsongen som en bakfylla eller medvind.
Hyllman: Fred är en utmärkt värvning vars kanske främsta egenskap är just att med ett bra passningsspel ställa om från försvar till anfall så snabbt och effektivt som möjligt. Ett försök att återfinna vad som gått förlorat med Michael Carrick. En spelare som bidrar till att ge Paul Pogba ännu större licens att huvudsakligen tänka framåt, vilket i sig är bra för att göra mittfältet mer produktivt. Alexis Sanchez är en pigg Sanchez för första gången på kanske fyra-fem år. Dessutom med en försäsong i ryggen. Men José Mourinhos benägenhet att tänka sig att anfallsspelet är något som ska ordnas av sig självt, mer eller mindre, kommer knappast att vara annorlunda den här säsongen.
Det har värvats spelare för stora pengar de senaste åren, även den här sommaren öppnade Man Utd plånboken för Fred. Vad annat om något måste Man Utd öppna plånboken för innan transferfönstret stänger?
Hyllman: En erfaren, rutinerad mittback av världsklass som kan ta ledaransvaret i backlinjen och bredvid vilken övriga väldigt talangfulla mittbackar kan utvecklas och växa in i rollen som etablerade Premier League-mittbackar av världsklass. Den spelare som borde ha värvats i fem år nu utan att för den sakens skull faktiskt ha värvats. Det finns andra platser som kan förstärkas men detta är den enskilt viktigaste posten.
Linhem: Många verkar ju önska sig en ny mittback, alla mittbackar man har passar tydligen inte ihop, och vissa har pratat om en önskad högerytter om jag förstår det rätt? Detta låter väl rimligt. Diego Godin som Eliasson föreslår vore väl passande om Man Utds mittbackar alla saknar en fadersfigur. Han är också fortfarande i gott slag och flera år yngre än Laurent Blanc som en sådan värvning kunnat jämföras av kritiska röster. Annars vore det väl möjligt att bara använda de resurserna som redan finns på ett bättre sätt. Om inte de vill norpa Willian från Man Utd vilket vore både en bra och typisk Mourinho-värvning. Fred bör ju lösa konflikterna på mittfältet i alla fall. Kanske borde man försökt börja förnya sig på vänsterbacksplatsen, jag väl å andra sidan den enda som tappade förtroendet för Luke Shaw redan innan Mourinho.
Eliasson: Hyllman har helt rätt i att en mittback med ledaregenskaper borde vara prioritet nummer ett. Mourinho fick först till sin ”ståldefensiv” i Inter när Lúcio hämtades in från Bayern München. Var är Man Utds Lúcio? Det som irriterar mig mest gällande detta är ju att det inte ens skulle krävas någon utav världsklasskvalité för att Man Utds försvar skulle få sig ett uppsving. I Man City är det Otamendi som har den viktiga rollen och ingen verkar se honom som en världsklassback. När Juventus hade samma behov så hämtade man in Andrea Barzagli från Wolfsburgs bänk, och Benitez hämtade in Raul Albiol från Real Madrids frysbox under tiden i Napoli. Victor Nilsson Lindelöf var briljant när han hade Luisão bredvid sig i Benfica och detsamma kan sägas om Eric Bailly när den mer rutinerade Victor Ruiz huserade bredvid honom i den gula U-båten. Den absoluta drömvärvningen är ju såklart Diego Godin. Och det mest absurda i detta är att uruguayaren sitter på ett utgående kontrakt med Atletico och det ryktas också om att det finns en utköpsklausul på låga €20 miljoner. I detta nu så är det bara Juventus som ryktas hugga i Godin vilket får mitt blod att pumpa runt i hjärnan i 180 grader. Någon måste avgå här den saken står klar.
Ambitionerna är alltid höga för Man Utd, vilket så klart förklarar mycket av frustrationen och besvikelsen under senare år. Hur går det för Man Utd den här säsongen, var slutar de i tabellen och kan de åstadkomma något bättre i Europa den här säsongen?
Linhem: Jag tror inte det går särskilt bra, i likhet med Mourinhos första säsong kan de verkligen behöva framgångar i Europa då FA-cupen inte är till någon räddning (fråga bara Van Gaal). Jag tror att förra säsongens andraplacering ljög lite och att de kommer få det tuffare denna säsongen. Skulle Chelsea haverera med Sarri har de dock potentiellt en lugn promenad till fjärdeplatsen då det skulle krävas rejäla över- och underprestationer för att Man Utd ska sluta bakom detta Arsenal. Förutom katastrofsäsongen under Moyes brukar dock alltid Man Utd få med sig mycket resultat och hänga med i toppen. Det känns dock som att de skulle kunna göra en riktig Milansäsong (en annan superklubb som också värvar stort men inte återfunnit sin identitet) där de går dåligt i ligan men spelar som ett annat mycket bättre lag ute i Europa. Antagligen i Champions League, åkte man ner i Europa League skulle nog inte ens en vinst rädda Mourinho denna gången. Det skulle glädja mig om Lindelöf lämnade och blev en succé i någon lite mindre stor klubb. Annars måste man glädjas med Lee Grants förtidspension efter en ganska jobbig karriär. – (5)
Eliasson: För att Man Utd ska kunna ta nästa steg och på allvar hota lokalkonkurrenten så måste man strukturera om i klubbledningen. Man Utd i nuläget ger intryck av att vara en klubb som till stor del drivs av människor som inte förstår sig på fotboll. Men man räddas av att man är en sådan gigantisk och attraktiv klubb historiskt som gör att bra tränare och spelares flockas runt en ändå. Men man behöver ta in en kompetent gubbe som fyller rollen som sportdirektör och som ser över hela det sportsliga bygget. Man behöver någon som sitter på samma post som Monchi i Roma eller Marotta i Juventus eller Alemany i Valencia eller Berta i Atletico, ja listan kan fortskridna ut i oändligheten. Att Man Utd som sägs vara världens största klubb ännu inte har detta på plats är bortom allt förstånd. Skarptänkta supportrar har klagat på detta i flera år nu precis som supportrarna i West Ham gjort. Hammers klubbledning har adresserat denna kritik i år med anställandet av Malagas mångåriga sportchef Mario Husillos men hos Manchester United så doftar det fortsatt inaktion. Hyllmans tankar kring säsongen följer logikens attraktiva bana. I vanliga fall hade jag tippat liknande då Linhem brukar ha för vana att missa skylten till logikbanan och bege sig ut på härliga villospår, men dessvärre så är han en uttalad scouservän så jag tänker mig att det rationella spåret smakar tämligen gott denna gång för honom.
Jag har målat upp två tänkbara scenarion i mitt huvud där slutresultatet blir detsamma. Antingen så blir det ett vassare Man Utd i år där Mourinho har lyckats få bukt med några av säsongens återkommande problem. Fred underlättar det i offensiv väg och Lukaku kommer mer till sin rätt och smäller in 24 baljor. Eller… så blir den negativa atmosfären nu i inledningen för mycket helt enkelt. Fotbollsspelare är människor och inte robotar trots allt även om många tycks tro det ibland. De blir påverkade och varenda litet misstag i inledningen av säsongen bemöts med skrik efter giljotinen från den arga pöbeln. Mourinho klagar sig bort från posten under senhösten. Tramstabloider börjar babbla om att den ena stortränaren efter den andra är på väg till Old Trafford. Zidane hit och Zidane dit är ord som ekar enda ut till månen. Men Zidane kommer inte. Men det gör Claudio Ranieri. Och när den gamle italienaren presenteras med Man Utd-halsduk omkring sig så sätter hela fotbollsvärlden kollektivt i halsen. Ranieri kommer in som en mysig sockerfabror och klappar spelarna på axeln och bjuder på pizza. Man Utd väller fram likt en ångvält under våren och avslutar säsongen med 15 raka obesegrade matcher. Ranieri tackar för sig och legenden om den ödmjuke romaren (den ende av sitt slag) har fått sig ytterligare en sida. Oavsett scenario så slutar Manchester United trea. – (3)
Hyllman: När det gäller Champions League kan ju knappast Man Utd hoppas på lika gynnsam lottning den här gången som förra säsongen. Men det behöver kanske inte enbart vara någon nackdel, då kommer det heller inte som någon chock i ett slutspel när motståndarna faktiskt kan spela lite fotboll. Kvartsfinal är att betrakta som godkänt. Vad gäller Premier League är det så klart horribelt små marginaler som redan konstaterats för andra lag. Negativismen runt Man Utd tror jag kommer bli förödande i slutänden, och vilka större konsekvenser det innebär återstår att se. Men vad gäller tabellen så slutar Man Utd sexa. – (6)