Det har varit en tämligen anonym start för att vara den bästa nykomlingen i Premier League någonsin som Wolves inte helt utan anledning har kallats ända sedan de säkrade den övertygande segern i Football League förra säsongen. En poäng på två matcher har gett dem en mycket tydlig påminnelse att Premier League är tufft, och betydligt hårdare än vad Football League någonsin var.
Och som om de behövde ytterligare en påminnelse om den saken så ställs Wolves alltså idag på Molineux mot den tuffaste och hårdaste motståndare som Premier League för stunden har att erbjuda – Man City. Kanske inte den match man helst av allt går in till utan att ha vunnit någon match förut i Premier League, men vi kan å andra sidan räkna med att Molineux kommer gunga och sjunga denna lördag.
Första matchen mot Everton på Molineux var på det sättet en fantastisk upplevelse, med en smått otrolig stämning på arenan. Det var samtidigt en match där det kanske också märktes att det var Wolves första match i Premier League. Laget blev kanske en aning fångade av stundens storhet istället för att bara spela matchen, och trots 1-1 och en man mer från halvtid lyckades Wolves bara få oavgjort till sist.
Andra matchen mot Leicester var ännu ett exempel på hur Premier League kan vara rätt oförlåtande mot svaghet och ineffektivitet. Långa stunder var Wolves det bättre laget på King Power Stadium, med flera ribb- och stolpträffar och jättelägen. Det var en riktigt stark match så långt. Men ett självmål och en oturlig styrning senare så stod det hastigt men för Wolves inte särskilt lustigt 0-2 i halvtid.
Givet att så många analyser idag baseras enbart på resultat och utfall vore det lätt att dra slutsatsen att Wolves har varit svaga i sina båda första matcher. Men även om poängen inte har ramlat in i riktigt den utsträckning som önskats eller som chanserna och spelet motiverat så finns det ändå mycket positivt för Wolves att ta med sig från båda dessa matcher. Men chanserna måste naturligtvis göras mål på och spel måste ge poäng.
Det ligger nära till hands att tänka att Wolves lider av bristande erfarenhet i Premier League och det har varit en anledning till de båda första matcherna. Rent statistiskt kan det ligga ett och annat i det. Sammantaget hade Wolves startelva mot Everton totalt sett strax under 100 matcher i Premier League, varav en enda spelare stod för nästan alla. Evertons startelva å andra sidan omfattade nästan 2,200 matcher i Premier League.
Men överlag saknar inte Wolves nödvändigtvis erfarenhet. João Moutinho och Rui Patricio exempelvis har spelat mängder av matcher i stora klubbar, i Champions League och även på landslagsnivå. Andra menar att det snarare är motsatsen till erfarenhet, det vill säga hungern, som kommer vara Wolves stora styrka den här säsongen, det vill säga spelare som gör sina första matcher i Premier League och vill visa vad de duger till.
Det finns många exempel på sådana spelare i Wolves. Ruben Neves, Matt Doherty, Adama Traoré, Diogo Jota, Raul Jimenez, Conor Coady, Helder Costa är samtliga spelare som har all anledning att vilja betrakta Premier League som sin rätta hemvist. De flesta av dem dominerade fullständigt Football League förra säsongen och vill nog visa att det var inte någon tillfällighet och inte enbart en fråga om en lättare serie.
En tanke om Wolves besvär så här i säsongsinledningen har varit att det kanske har blivit lite för mycket av det goda i sommar, kanske för många värvningar. Elva spelare har hämtats hem till Molineux. Det är så klart bara naturligt att det kan ta lite tid att få dessa att fungera som en enhetlig helhet på kort tid, hur lysande vissa av värvningarna än har varit. Men precis som med erfarenheten bör det i så fall vara något övergående.
En annan tanke är att kanske är det inte till Wolves fördel att de med rätta anses som den bästa nykomlingen i Premier League någonsin. Dels kan det självfallet vara något som sätter större press på dem, att de inte enbart förväntas hålla sig kvar i Premier League utan sluta på övre halvan, kanske till och med utmana om europeiska cupplatser. Dels är det faktiskt något som kan ha fått motståndarna ännu mer på tårna.
Wolves riskerar helt enkelt inte underskattas på samma sätt som en normal nykomling oftast kan dra i alla fall viss nytta av, särskilt i början av säsongen. Everton och Leicester visste båda två att de mötte en riktigt stark motståndare, de har matats med den insikten mest hela senaste året och sommaren. Kanske är det även så att etablerade klubbar i Premier League har blivit lite extra sugna på att nypa till just ett ”hypat” Wolves.
Wolves dominerade Football League förra säsongen nästan i samma utsträckning som Man City dominerade Premier League. De slog kanske inga poängrekord men i vad som var en riktigt tuff serie var de ändå i stora drag överlägsna. De skapade nästan 40% fler så kallade ”big chances” än det näst bästa laget i det avseendet, Aston Villa. Detta samtidigt som de släppte till överlägset lägst antal skott mot eget mål per match i serien.
Det finns med andra ord goda skäl att beskriva Wolves som den bästa nykomlingen i Premier League någonsin. Sommaren med några minst sagt strålande värvningar har inte precis dämpat dessa tongångar. Wolves är ”hypade” av en anledning. Men fotboll är psykologi och praktik, liksom spelare bara är människor, så inget av detta betyder ju därför att Wolves bara ska gå in och prestera från start i Premier League.
Är det en fördel för Wolves idag när de ska möta Man City på Molineux att de faktiskt inte lyckats vinna någon av sina två första matcher? Kanske har det dämpat de mest orimliga förväntningarna på dem. Kanske ger det dem den extra lilla droppen av hunger, motivation och vilja att bevisa sig. Att besegra Man City vore självfallet ett lysande sätt för Wolves att öppna säsongen och på riktigt anmäla närvaro i Premier League.
Om inledningen på Premier League dessutom kan anses ha varit en smula avvaktande där bollarna fortfarande ligger ganska tätt samlade på bordet vore en vinst för Wolves mot Man City onekligen en rejäl sprängning som får bollarna att rulla iväg åt en massa olika håll.