Det är mycket press som ligger på kvällens match mellan Man Utd och Tottenham, i vad som bara kan beskrivas som en märkligt betydelsefull match för att vara redan så här tidigt på säsongen. Det är matchen som ska avsluta den tredje omgången och det är uppenbart en match som båda lagen skulle må väldigt bra av att vinna. Även om de skulle göra det utifrån två mycket olika utgångspunkter.
Det finns de som hävdar att kvällens match är den viktigaste matchen i José Mourinhos managerkarriär. Vilket naturligtvis låter på samma gång absurt som helt hysteriskt, givet vilka matcher som redan ingår i dennes karriär. Samtidigt säger det ändå något viktigt om var Mourinho befinner sig i sin karriär just nu, där många menar att han balanserar på gränsen till irrelevans och slåss för sin egen trovärdighet.
Givet kritiken och stämningsläget som förföljt Man Utd innan säsongens ens började och därefter den storm som exploderade efter förlusten mot Brighton förra helgen, är det svårt att ens föreställa sig hur det skulle låta om Man Utd skulle förlora mot Tottenham ikväll. Kraven på Mourinhos avgång, den förgiftade atmosfären runt klubben, skulle bara bli värre och värre. Krisstämpeln rycker allt närmare.
Är det oundvikligt att José Mourinho kommer få sparken under säsongen? Nej, det är det inte, men samtidigt är det knappast så att egentligen någon av parterna i Man Utd, dit inte minst Mourinho själv måste räknas, för närvarande agerar på ett sätt som gör detta det minsta mindre sannolikt. Det finns ingen som helst enighet i Man Utd för stunden, utan det är många olika krafter som drar åt helt olika håll.
Det framstod ganska tydligt mot Brighton att Man Utd förmodligen inte kommer vinna överdrivet många bortamatcher den här säsongen. Om Man Utd alltså ska lyckas prestera en i alla fall dräglig säsong, och hålla den vid liv åtminstone någon stund, har de knappast råd att inte heller vinna matcherna hemma på Old Trafford. Där behöver de vara mer eller mindre felfria. Där behöver de vinna mot exempelvis Tottenham.
Just kvällens motståndare Tottenham har ju lyckats bli något av en livboj för just nu tämligen medieparanoida Man Utd-supportrar. Dessa som menar att kritiken mot José Mourinho och Man Utd har antagit orimliga proportioner, vilket den kanske för all del också har gjort, pekar ju gärna på hur mycket mer som skrivits om att Mourinho varit fåordig på en presskonferens jämfört med att Hugo Lloris åkt fast för rattfylleri.
Det går så klart att ifrågasätta i vilken utsträckning Lloris rattfylleri är att betrakta som en sportnyhet som är aktuell att skriva om för fotbollsjournalisterna, som ju framför allt är de som de medieparanoida Man Utd-supportrarna följer. Fotbollsmässigt är det så klart en nyhet i den utsträckning man anser att det säger något om hur det står till i Tottenham som lag, i fråga om sådant som fokus och disciplin.
Där kan det så klart spekuleras. Ibland kan man tänka att det kanske görs för stor sak av att spelare varit ute och festat ”fyra dagar innan match”. Vi känner inte till situationen eller för den delen sammanhanget för rattfylleriet. Det kan ha rört sig om ett glas vin till maten på restaurang. Liksom det så klart kan vara ett uttryck för en spelare som inte riktigt hunnit med att landa i skallen efter sommarens VM-guld.
Det där får vi se hur det utspelas under säsongen. Mauricio Pochettino har en stark spelartrupp att jobba med, men som inte saknar sina så kallade disciplinära punkter att jobba med. Toby Alderweireld exempelvis som verkar vara på väg att tas till nåder igen sedan en flytt hittills inte har materialiserats för honom, vilket antingen är både klokt och konstruktivt eller kanske mest ett uttryck för att nöden har ingen lag.
Även för Tottenham är det en match med viss press. Att möta Man Utd på Old Trafford är en match som definitivt blir en slags indikator på deras förmåga att hävda sig i denna säsongs titelstrid. Ska Tottenham vara en seriös titelkandidat måste de kunna vinna borta mot övriga storklubbar och Man Utd får för närvarande räknas som en av dessa som ändå måste ses som mest hanterbara.
Utgångspunkten är missnöjet runt Tottenham där oförmågan eller oviljan att värva nya spelare skickade signalen också till de egna supportrarna att Tottenham också saknade förmågan och kanske även viljan att slåss om ligatiteln. Två vinster de första matcherna mildrade kritiken något, men en vinst på Old Trafford skulle definitivt sopa den under mattan för viss tid framåt. Samtidigt som en förlust skulle blåsa liv i kritiken.
Det är förvisso ett något överdrivet missnöje. Vare sig spetskvaliteten eller bredden i Tottenhams spelartrupp är något att förakta, även om den om och om igen faktiskt underskattas. Även resonemanget om inga nya värvningar haltar en smula givet att det går att betrakta Lucas Moura mer eller mindre som en ny värvning, givet att han aldrig hade någon större möjlighet att göra ett riktigt avtryck under våren.
Just kvaliteten på Tottenhams forwardspositioner har genomgående de senaste säsongerna ansetts vara platser de kunde förstärka med spetskvalitet. Lucas Moura är just en sådan förstärkning, och han har visat sin kvalitet och sin skicklighet i Tottenhams båda första matcher. En spelare som kombinerar tre värdefulla egenskaper i Premier League i form av snabbhet, teknik och hårt arbete.
Tre egenskaper som för övrigt lyste med sin frånvaro i Man Utds match mot Brighton, men egenskaper som helt säkert kommer ha avgörande betydelse för hur kvällens match mellan Man Utd och Tottenham slutar. Det är den tredje omgången och det vore dumt att säga att någon match redan nu kommer avgöra hur säsongen slutar för något av lagen, men det är en match båda lagen illa har råd att förlora.
Kanske inte så mycket för poängen, men för husfriden. Oavsett om det är på Old Trafford eller på vilken arena nu Tottenham än råkar befinna sig.