INTRYCK, UTTRYCK OCH AVTRYCK
(1) – Chelsea. Fortsätter att på samma gång se imponerande och sårbara ut. Fortsätter att ha vissa problem att vinna sina matcher men fortsätter samtidigt att vinna sina matcher, vilket så klart är ett väldigt positivt tecken om man tar med i beräkningen att Chelsea rimligtvis borde kunna bli bättre och bättre vad säsongen lider. Samtidigt har kanske inte Chelseas spelschema varit det tuffaste möjliga, men man kan bara slå de motståndare man faktiskt har framför sig, och det går inte att bortse från att Chelsea har fått bästa möjliga start på säsongen.
(2) – Liverpool. Bästa möjliga start på säsongen har även Liverpool fått och faktum är att förra gången de startade en ligasäsong med fyra raka segrar var 1989-90 och den säsongen slutade med att Liverpool vann ligatiteln, vilket händelsevis var senaste gången Liverpool vann den där ligatiteln. Den typen av paralleller kanske är lite mer lustiga än vad de faktiskt är informativa men det märks också att det finns en tuffhet och hårdhet i Liverpool nu som vi inte riktigt har sett förut, inte heller riktigt förra säsongen. Samtidigt ingår det i Jürgen Klopps plan, han genomförde inte minst försäsongen med den tydliga ambitionen att ge Liverpool en bra ligastart. Vilket han alltså har lyckats med.
(3) – Watford. Fortsätter sin fullständigt osannolika vinstrad och är alltså efter fyra omgångar tillsammans med Liverpool och Chelsea det enda laget utan några som helst tappade poäng. Desto mer imponerande givet att den fjärde segern kom mot Tottenham och desto mer imponerande sett till att de även hamnade i underläge, vilket faktiskt var första gången det hände dem den här säsongen. Det ska bli väldigt intressant att se hur långt Watford håller den här säsongen. Klart och givet är att Watford har tagit ett stort kliv under Javi Gracia.
OMGÅNGENS VINNARE
Southampton. Behövde onekligen en vinst och tog också säsongens första vinst borta mot Crystal Palace, något som borde ge en ifrågasatt Mark Hughes lite mer andrum och arbetsro. Stackars Hughes hade redan börjat dra fram att han minsann inte trodde att Stoke hade blivit nedflyttade om han fått vara kvar som manager, så det är uppenbart att han kände sig oroad. Positivt för Southampton hur som helst att nyförvärvet Danny Ings har börjat producera och måste kännas skönt för Pierre-Emile Höjbjerg att efter hjärnsläppet mot Leicester få sätta det avgörande målet mot Crystal Palace.
OMGÅNGENS CLIFF BARNES
Crystal Palace. Det är ju pappret en väldigt viktig match för Crystal Palace hemma mot Southampton och då går det liksom inte att bete sig som de gjorde här. Southamptons ledningsmål av Danny Ings kommer mer eller mindre från ingenstans på en ren chansboll framåt som Crystal Palaces mittförsvar helt enkelt struntar i att hantera vilket ger Ings fritt mål. Därefter ger Crystal Palace bort en straff i andra halvlek, som dock Charlie Austin missar, innan Southampton kontrar in 2-0-målet i slutminuterna. Svagt genomförd match av Crystal Palace.
OMGÅNGENS SPELARE
Glenn Murray, Brighton. Vissa saker känns helt enkelt inte naturliga, som att humlan kan flyga eller att Glenn Murray visar sig vara en farlig anfallare i Premier League. Men Murray ligger där och hugger, ständigt farlig och många gånger dödlig. Mot Brighton låg han bakom det mesta när Brighton hämtade in 0-2 mot Fulham till 2-2, inte minst så klart båda målen.
OMGÅNGENS MÅL
Kyle Walker, 2-1 Man City. Det är bara att välja sin pick mellan Walkers skott och Raheem Sterlings tidigare skott som gav Man City ledningen. Men från det avståndet och givet att det är sällan man ser så perfekt träffade skott som det Walker skickade iväg spikrakt ned i lägsta hörnet. Mycket snyggt.
WTF!
Straffar. Det var verkligen de uselt utförda straffarnas omgång. Pascal Gross, Charlie Austin bland annat som lade straffar som knappast hade hört hemma i en korpserie än mindre Premier League. Det hade även kunnat få, kanske även fick, dyrbara konsekvenser för sina respektive lag.
LOL!
Alisson. Givet resultatet går det så klart att skratta åt saken i efterhand. Men Alisson gjorde ju en Higuita mot Brighton också, som lyckades, och absurt nog så hyllades han alltså för den saken som om han gjort något bra. Vem som helst fattar ju så klart att fortsätter han göra sådana saker är det bara en tidsfråga innan han någon gång misslyckas, och den tiden blev alltså en omgång.
BTW…
Det är omöjligt att se Riyad Mahrez utan att tänka att han spelar i fel blå färg och att det skett ett misstag i tvättstugan.
Phew! – säger Tottenham och Heung-Min Son sedan Sydkorea vunnit Asian Games och bland andra Son som tack slipper sydkoreansk militärtjänst i några år.
Vet inte hur smart det är av Neil Warnock att inför matchen säga att de tänker ruffa upp Aaron Ramsey.
José Mourinho has jumped the shark.