Aston Villa tröttnade på vara där eller däromkring

Det är kanske aldrig positivt när en av de egna supportrarna kastar ett kålhuvud på sin egen manager, men kanske var det Steve Bruces reaktion på tilltaget som var desto mer talande för situationen. En manager som känner sig rätt trygg med sin situation och vars problem är mer temporära skulle förmodligen skratta bort händelsen. En manager som däremot känner att situationen är honom övermäktig och sin tid är kommen skulle, som Bruce, inte bara kunna låta saken bero.

När en lugn och sansad manager som Steve Bruce börjar hänvisa till sina kritiker som den galna minoriteten brukar det betyda att slutet är nära. När en manager så lätt att tycka om som person som Steve Bruce tvingas fly in i spelartunneln för att slippa höra Villa Parks buanden brukar det betyda att slutet är nära. Kritiken mot Bruce baseras på att Aston Villa framstår som ett lag utan plan, ett lag utan idé eller identitet, och alltmer ett lag utan ambition.

Steve Bruces position i Aston Villa var osäker redan i somras. Bruce hade precis misslyckats med att ta Aston Villa upp i Premier League efter att ha förlorat playoff-finalen mot Fulham. Aston Villa hade precis fått nya ägare i form av Nassef Sawiris och Wes Edens. Dessa var uppenbart intresserade av att anställa en ny manager, inte minst Thierry Henry var aktuell, men det var sent på sommaren, säsongen skulle snart börja, och ägarna valde då att ge Bruce fortsatt förtroende.

Det gav knappast Steve Bruce något särskilt starkt mandat. Att Bruce inte har vandrat i takt med Aston Villas klubbledning under sommaren syns även på Aston Villas värvningar där vissa känns som hans egna och andra mer som klubbens. Steve Bruce satt i själva verket på ett villkorligt mandat, där hans fortsatta ställning som manager var i hög grad beroende av resultaten i början av säsongen. Dessa resultat har nu bedömts av Aston Villa vara otillräckliga.

Aston Villa står däremot inför något av ett dilemma. Om andra halvan av juli ansågs som ett dåligt tillfälle att anställa en ny manager så är mitt under säsongen, i det här fallet första halvan av oktober, knappast ett i det avseendet bättre tillfälle. Alternativen att välja mellan är begränsade och varje ny manager kommer ha kort om tid att implementera sina egna idéer. Å andra sidan brottas Aston Villa nu inte längre med någon osäkerhet om vad de måste göra som de gjorde i somras. Nu måste jobbet göras.

Aston Villa tröttnade på att vara där eller däromkring. Frågan är då vad Aston Villa faktiskt vill istället. Och det känns onekligen som att åtminstone det omedelbara svaret på den frågan kommer ges av vem Aston Villa nu ersätter som ersättare till Steve Bruce och som deras nye manager. Det är inte särskilt svårt att tänka sig ett antal tämligen oambitiösa alternativ, liksom det heller inte är svårt att föreställa sig några betydligt mycket mer ambitiösa alternativ.

Aston Villa spelar i Football League vilket kanske begränsar deras attraktivitet, samtidigt som det inte heller går att bortse från Aston Villas storlek eller potential. Att ta över Aston Villa i det här läget kan för en ambitiös manager mycket väl ses som ett steg bakåt som kan innebära tre-fyra steg framåt inom en snar framtid. Kanske hade tankegången varit mer främmande för något eller några år sedan, men Nuno Espirito Santo har därefter visat med Wolves att det är en högst framkomlig väg att vandra.

Jämförelsen med Wolves är knappast tagen ur luften. Inte bara har Wolves blivit en slags allmän förebild för flera klubbar i Football League, utan Aston Villa och deras nya ägare etablerade i somras ett konkret samarbete med Jorge Mendes, det vill säga samma agent som ligger bakom så mycket av Wolves värvningar och framgångar. Detta i sådan utsträckning att Mendes började kallas för Aston Villas nya director of football. Med ett sådant samarbete följer både ambition och ett stort nätverk.

Det mesta tyder på att Aston Villa söker efter ett stort managernamn som stämmer överens med klubbens ambitioner. Där kommer de ständiga omnämningarna av namn som Thierry Henry, John Terry och, kanske något som mest hörs i svenska kanaler, Olof Mellberg. Alla dessa namn kommer naturligtvis väcka uppmärksamhet samtidigt som det är väldigt osäkert om dessa verkligen har den substans som krävs för att lyfta Aston Villa i det här läget.

Föga förvånande nämns även ett namn som Sam Allardyce, men det vore väl onekligen att ha gått över ån för att hämta vatten. Dean Smith, manager för Brentford, nämns även han men det är väl tveksamt om han är ett namn som övertygar Aston Villa. Kanske väljer de även att slänga ett öga mot Leeds som ju mitt under förra säsongen valde att anställa Paul Heckingbottom som övertygat med Barnsley, men som aldrig var i närheten av att kunna upprepa det i en betydligt större klubb.

Om något är det snarare Leeds beslut därefter som Aston Villa kommer titta på, det vill säga när Leeds istället anställer Marcelo Bielsa, en managerikon. Och naturligtvis ett riktigt bra exempel på att det går alldeles utmärkt att sikta högt även för en engelsk klubb i Football League. Ett namn som kanske ligger i Aston Villas skottglugg är Brendan Rodgers som nog mycket väl kan anse sig själv ha gjort sitt med Celtic, och ser chansen att ta det vidare till Aston Villa. I så fall inte den förste att göra den resan.

De som däremot tänker sig att Aston Villas samarbete med Jorge Mendes trots allt inte är någon tillfällighet ser naturligtvis framför sig att Aston Villa anställer någon manager på dennes klientlista, liksom Wolves gjorde med Nuno Espirito Santo. Och då vore det mest uppenbara svaret så klart Paulo Fonseca, för närvarande i Skakhtar Donetsk. Onekligen en ambitiös anställning. Men som vi har sett med Nuno Espirito Santo, med Marcelo Bielsa med flera – inte en omöjlig anställning!

En anställning för en stor engelsk klubb som vet vart de vill. En anställning för en klubb som tröttnat på att vara där eller däromkring.