Det är en tid av lite olustiga associationer för Man Utd. Den första kom någon gång förra veckan när det plötsligt började gå rykten om att Glazers skulle vara på gång att sälja Man Utd till Saudiarabien av alla länder. Vilket i normala fall kanske inte hade varit något att känna någon större stolthet över, men som under rådande omständigheter med styckmördade journalister framstod som direkt osmakligt, även fastän det visade sig inte ligga så mycket i dessa rykten.
Den andra dyker upp ikväll när Juventus gästar Old Trafford i Champions League. För med Juventus följer naturligtvis även Cristiano Ronaldo, som alla känner till vid det här laget står anklagad för våldtäkt borta i USA för snart tio år sedan. Och att döma av såväl bevisläget som det faktum att han försökt betala sig fri från eländet tidigare kan man inte påstå att det ser helt ljust ut för honom. Det är i själva verket märkligt att en trots allt stor story inte har slagits upp ännu större än den gjorts.
Det här sätter nu Man Utd och Old Trafford i en minst sagt olustig situation. Cristiano Ronaldo är naturligtvis av goda skäl älskad av klubbens supportrar som en av deras stora spelare genom tiderna. Med Cristiano Ronaldo som drivkraft dominerade Man Utd engelsk och europeisk fotboll under cirka fem år och vann allt. Det är fullt förståeligt att det var en stor sak när det stod klart att Ronaldo skulle återvända till Old Trafford med Juventus, det är fullt förståeligt att vilja hylla en gammal hjälte.
Men till vilket pris som helst, under vilka omständigheter som helst? Det är omöjligt att bortse från att det kommer kännas olustigt och osmakligt, och ge väldigt obehagliga associationer, att behöva höra cirka 75,000 åskådare med kollektiv röst hylla en spelare, egentligen oavsett vilken som helst spelare, som har våldtäktsanklagelser hängande över sig. Vad är det man faktiskt säger med det, egentligen oavsett om Cristiano Ronaldo frias i efterhand?
Det finns säkert de som argumenterar för att man måste sära mellan spelare och person, att den som hyllas är fotbollsspelaren Cristiano Ronaldo, inte personen. Det är samtidigt en i högsta grad konstgjord uppdelning, som normalt sett bara görs när personen ifråga har gjort något dumt, aldrig något bra, och en uppdelning vi kan vara helt övertygade om är fullständigt betydelselös för ett eventuellt offer. Det är i slutänden bara ett sätt att försöka blunda för något man helst inte vill tänka på.
Dessutom görs i så fall skillnad på folk och fä. Ched Evans och Adam Johnson är två spelare som båda anklagats och dömts för liknande brott utan att någon uppdelning gjorts mellan spelare och person. I Evans fall har straffet avtjänats, domen upphävts och en ny rättegång frikänt honom, och fortfarande betraktas han av många som en paria inom engelsk fotboll. Det ligger nära till hands att misstänka att hade de varit ens nästan lika bra på fotboll som Cristiano Ronaldo, lika kända, lika värdefulla, vore läget ett annat.
Att ursäkta och se mellan fingrarna på vidrigt beteende endast på grund av kändisskap är däremot att vandra på väldigt tunn is, även om vi ser det mest hela tiden. Kändisskapet och supporterskapet insulerar stjärnan från att faktiskt behöva ta något som helst ansvar för sitt beteende. Frågan om man har stjärnan som idol eller om stjärnan spelar för sin klubb tillåts övertrumfa frågan om skuld eller ej, istället antas oskuld och många gånger misstänkliggörs och smutskastas istället den andra parten.
Det är illa nog när detta sker på någon slags mellanmänsklig supporternivå. Men det är desto värre när klubbar själva gör sig skyldiga till motsvarande. Juventus har naturligtvis redan solkat ned sig rejält i den här historien genom att mer eller mindre oreflekterat ge sitt stöd till Cristiano Ronaldo, med det i sammanhanget absurda argumentet att han ju minsann visst är en så fantastisk fotbollsspelare. Som om det alls skulle ha något med saken att göra.
Vi har sett liknande dumheter även från andra klubbar. Liverpool gjorde naturligtvis bort sig rejält när de gick i sådant försvar för Luis Suarez i samband med anklagelserna och till sist straffet för rasism. Det blev helt enkelt viktigare för Liverpool, precis som för Juventus i det här fallet, att försöka skydda sin tillgång, sportsligt och ekonomiskt, snarare än att agera och reagera på ett moraliskt anständigt sätt. Det var i slutänden en stor anledning till att Kenny Dalglish fick sparken.
När det gäller balansgång mellan ekonomiska tillgångar och moralisk anständighet känns kanske inte Man Utd som något tryggare rättesnöre för närvarande. Mardrömmen vore så klart att ett ständigt brandbyggande Man Utd får för sig att inför matchen göra någon slags offentlig show tillsammans med Cristiano Ronaldo. Den här gången anar man väl att det även skulle ligga i Ronaldos intresse. Och jag vet inte vad som vore värst, hur det skulle solka ned även Man Utd, eller att det faktiskt skulle kunna funka.
Vad publiken på Old Trafford får för sig att göra är å andra sidan ingenting som klubben i sig kan kontrollera eller göra något åt. Men som sagt, det vore för den saken inte det minsta mindre olustigt att höra 75,000 åskådare hylla Cristiano Ronaldo i det läge han nu befinner sig, och om man i någon utsträckning menar att supportrarna är en del av sin klubb så får man även acceptera att det slår tillbaka på klubben. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.
Jaha, så vad ska publiken ta sig för då, är det verkligen meningen att man ska bua ut Cristiano Ronaldo när han återvänder till Old Trafford? Nej, det måste man förvisso inte göra, han har inte blivit fälld för något ännu. Normala, artiga applåder är kanske något som måste accepteras. Men högljudda hyllningar, stående ovationer, att sjunga ”Viva Ronaldo, put him on a plane and bring him back from Spain!” och så vidare, är i detta läge att uttrycka ett stöd för honom som helt enkelt vore fel.
Någonstans på Old Trafford ska det så klart spelas en fotbollsmatch också. En på pappret rätt stor fotbollsmatch dessutom mellan Man Utd och Juventus, två av den europeiska fotbollens giganter. Men hur gör man egentligen en övergång från dagens ämne till att prata om en fotbollsmatch på ett bra sätt? Oklart om man kan det, och kanske tvingas vi nöja oss med att det vore en stor bonus för Man Utd att ta poäng, helst vinna, mot Juventus om de vill öka sina chanser att ta sig vidare från gruppen.
Och ska Man Utd lyckas med den saken så har de definitivt störst chans att göra det på Old Trafford. Och om jag hör Old Trafford dansa, jubla och sjunga den här kvällen, så kan man bara hoppas att det är endast av den anledningen, ingen annan. Det är en på alla sätt olustig reunion mellan Man Utd och Cristiano Ronaldo på Old Trafford. Den hade kanske varit olustig ändå, givet att Ronaldo är en fantastisk spelare som självklart kan bidra till att Man Utd förlorar matchen.
Men vissa saker i livet måste trots allt fortfarande stå över fotboll, supporterskap och så vidare. Förhoppningsvis ser vi något sådant på Old Trafford ikväll. Men jag kan inte påstå att jag känner mig särskilt trygg med att vi får det.