Norwich. Raska steg upp mot tabelltoppen för Norwich som fortsätter vinna, den här gången hemma på Carrow Road mot Brentford. Det är jämnt i tabellen, för att uttrycka saken mycket milt, men Norwich ger allt tydligare indikationer på att de kommer i alla fall vara med i snacket om uppflyttning den här säsongen. Laget ser betydligt bättre ut i försvarsspelet, inte minst på fasta situationer, än vad det gjorde i början av säsongen. Det ropas inte längre på Daniel Farkes avgång.
Millwall. Alla hatar dom, men det skiter dom i! Det ligger ändå något i det där, för det är inte svårt att tänka sig att alla andra lag i Championship hatar Millwall, eller åtminstone hatar att möta Millwall. Ett riktigt jobbigt skitlag att möta i sina stunder, som med en på alla sätt rätt enkel fotboll alltid lyckas göra livet svårt för motståndarna. De flesta ser nog gärna att Millwall återvänder till League One, men inte mycket tyder på att så faktiskt blir fallet. Inte minst en vinst mot Ipswich med 3-0.
Nottingham Forest. Kanske var det en match som passade Nottingham Forest rätt bra trots allt, på bortaplan mot ett bollförande Leeds som gärna anfaller. Det gav Forest möjlighet att ligga lågt, kontraslå och sikta på fasta situationer. En fotboll som ligger Aitor Karanka rätt varmt om hjärtat. Märkligt ibland så här långt att följa Nottingham Forest den här säsongen, då de misslyckats med att vinna matcher som de verkligen borde ha vunnit, samtidigt som de är fullt kapabla att vinna matcher av den här svårighetsgraden. Även om de, precis som i den här matchen, fortsätter att tappa mängder av poäng både från ledning och i matchernas slutminuter.
KALKON
Ipswich. Ja, suck, det är inte lätt att vara Ipswich. Resultaten fick dem att sparka Paul Hurst och den första matchen utan honom slutar med en 0-3-smocka inte mot någon av seriens tungviktare, utan mot Millwall. Ljuset i mörkret för Ipswich är kanske att det ändå sker innan de formellt har installerat sin nya manager Paul Lambert, så det här var väl ändå att betrakta som en slags övergångsperiod.
OMGÅNGENS MATCH:
Sheffield United 4-2 Wigan. Många mål och ruggigt svängig match på Bramall Lane. Inleddes med ett sjävmål innan Wigan kvitterade. Chanser skapades åt båda håll och i stor mängd, men allra flest åt Billy Sharp som med tre mål i rad placerade matchen ur Wigans räckhåll. Joe Garner snyggade till siffrorna för Wigan mot slutet av matchen.
OMGÅNGENS SPELARE:
Billy Sharp, Sheffield United. Hattrick på den här killen och således matchvinnare för Sheffield United mot Wigan. Så här långt har Sharp en mycket bra säsong, och det kommer så klart inte som någon överraskning för någon som har följt Sharps målskytte de senaste åren. Kan visa sig bli tungan på vågen för Sheffield United i kampen om uppflyttning.
BTW
Säcken. Börjar bli den tiden på året. Ipswich har redan sparkat sin manager. Dito Aston Villa. För stunden låter det som att Bolton ligger närmast att sparka Phil Parkinson.
Frank. –ly my dear, det här har ju inte alls börjat bra för Thomas Frank i Brentford som nu bara har förlorat sedan Aston Villa lite ogemytligt norpade Dean Smith av dem.
Steve. QPR har nu hållit nollan i fyra av sina fem senaste matcher, och totalt på dem bara släppt in ett enda. Inte Schteve, Steve!
RESULTAT:
QPR 1-0 Aston Villa; Middlesbrough 1-1 Derby County; Birmingham 3-1 Sheffield Wednesday; Bolton 0-1 Hull City; Bristol City 0-1 Stoke; Millwall 3-0 Ipswich; Norwich City 1-0 Brentford; Preston North End 1-1 Rotherham; Sheffield United 4-2 Wigan; Swansea 2-0 Reading; West Brom 1-1 Blackburn Rovers; samt Leeds 1-1 Nottingham Forest.
![EFL]()