Vilken manager är bäst? Vilken manager är sämst? Två frågor på ungefär samma tema som är väldigt vanliga men samtidigt lider precis samma brist av att vara något alldeles förfärligt ospecifika. För vad menas egentligen med bäst respektive sämst, vad är det som ingår i bedömningen, och i vilken utsträckning tas egentligen hänsyn till sådant som olika resurser och olika förutsättningar?! Alldeles för ofta inte alls.
Det kan så klart ifrågasättas i vilken utsträckning en manager spelar någon roll alls. Vad man än anser om den saken tvingas vi ofta konstatera att det gällande detta existerar ett rätt tydligt så kallat fundamentalt attributionsfel. Det finns när det går bra en benägenhet att ge managern stor del i den saken men när det går dåligt istället skylla på andra, yttre faktorer. Liksom omvänt, lite beroende på om det gäller rätt eller fel klubb.
Att hålla på och försöka specificera allt sådant som en manager ska vara bra på och ge poäng för varje del känns som en rätt råddig övning som inte ger så mycket. Därtill är den omöjligt att riktigt lyckas med. Vettigare är kanske att göra det lättare för sig genom att konstatera att den manager är mest värdefull som presterar bäst i förhållande till de realistiska förväntningar som finns på denne manager och dess lag.
Och naturligtvis omvänt, den manager är minst värdefull som presterar sämst i förhållande till dessa realistiska förväntningar. Ekvationen är förhållandevis rättfram, det vill säga [MVP = P – F], eller prestation minus förväntningar. Med detta som naturlig utgångspunkt kommer här alltså Premier Leagues just nu minst värdefulla managers i fallande ordning, alltså minst värdefull sist:
(5) Claude Puel
Vad är egentligen realistiska förväntningar på Leicester? Det finns en klar och tydlig risk att dessa förväntningar för alltid kommer vara lite förvridna av Leicesters moderna historia och deras bragdartade ligatitel. Det finns en risk att Leicester överskattas. Det går heller inte att blunda för att Leicester har ett lag med klar potential att åtminstone utmana på tabellens övre halva. Claude Puel gör inget dåligt jobb med Leicester, men det är på samma gång svårt att säga vad han gör som faktiskt är bra. Det känns som om Leicester strävar efter något bättre än vad de just nu är, men att Puel inte riktigt verkar ha någon idé om hur de ska nå fram dit.
(4) Slavisa Jokanovic
Här får man onekligen försöka hålla tungan rätt i mun. Två saker är värda att hålla i åtanke. För det första att Slavisa Jokanovic trots allt har tagit Fulham tillbaka till Premier League. För det andra att Fulham faktiskt är nykomling i Premier League. Detta sagt fanns med visst fog rätt höga förväntningar på Fulham inför säsongen. Förväntningar de för stunden inte alls ser ut att infria. Fulham gick upp som ett ungt och relativt orutinerat lag och ett stort ansvar föll på så sätt på Jokanovic att förbereda Fulham taktiskt och mentalt, något han inte riktigt verkar ha lyckats med. Framför allt brister det defensivt för Fulham, och där är det tveksamt om Jokanovic har något att komma med.
(3) Mark Hughes
Då och då brukar jag anklagas för bias, vilket i stort sett aldrig stämmer, men kanske är risken som störst när just Mark Hughes kommer på tal. En manager det var länge sedan jag kände att han faktiskt hade något vettigt att bidra med. Det kändes som ett märkligt val när Southampton meddelade under förra säsongen att Hughes var deras nya manager, men det var vid en tidpunkt när det inte fanns så många alternativ att välja mellan, och det gällde bara att rädda sig kvar i Premier League. Det var en Hail Mary som gick hem. Gott så kan tyckas, men för närvarande känns det som att Southamptons och Hughes enda tanke är att göra en Hail Mary av hela säsongen.
(2) David Wagner
Här kommer det med visst fog kunna påstås att om det inte vore för David Wagner så skulle inte Huddersfield spela i Premier League, och det kan förvisso stämma. Men det är också varje managers förbannade uppgift att bygga laget vidare och förbereda dem för nästa uppgift, och nästa, och så vidare. Hur mycket vi än pratar om Huddersfields små resurser och begränsade förutsättningar så har andra klubbar både tagit sig upp till och etablerat sig i Premier League med likvärdiga förutsättningar. För närvarande ser det ut som om Huddersfield är med expressfart på väg ut ur Premier League, och Wagner verkar inte ha någon idé om hur detta ska kunna undvikas.
(1) José Mourinho
Mängder av miljoner har investerats i Man Utds spelartrupp, så det är med rätta som det ställs höga krav och förväntningar på Man Utd. Ingen kan säga att dessa förväntningar har infriats, vare sig i termer av resultat och poäng eller i termer av spelet på planen. Det är miljoner som i hög utsträckning har förslösats, miljoner till trots som Man Utd ännu har en obalanserad och ojämn spelartrupp, en allt annat än sammanhängande spelidé och lagfilosofi. Problemen i Man Utd är betydligt djupare än att enbart kunna lastas på José Mourinho, men det vore att blunda för sanningen att säga annat än att många brister vi nu ser med Man Utd vilar helt och hållet på Mourinhos axlar.