Athletic Bilbao är på många sätt en fantastisk fotbollsklubb, något av en anakronism i den moderna fotbollen. En klubb som för över 100 år sedan bestämde sig för att deras lag bara skulle bestå av basker, en policy klubben fortfarande håller fast vid, och vars lag för närvarande till 85% består av spelare producerade i klubbens egen akademi. Men också en klubb som tillsammans med Barcelona och Real Madrid är en av endast tre klubbar som aldrig har blivit nedflyttade från La Liga.
Detta är naturligtvis en rätt enastående bedrift. Att Barcelona och Real Madrid har lyckats hålla sig kvar i La Liga är möjligen lätt att förstå, men att Athletic Bilbao har lyckats måste ses som betydligt mer osannolikt. Särskilt som de alltså har valt att handikappa sig själva med hur de rekryterar spelare. Och det är naturligtvis beundransvärt att de har valt att hålla fast vid sin policy under alla dessa år, även i situationer när det måste ha varit riktigt nära att de skulle åka ur La Liga.
https://www.theguardian.com/football/2018/oct/30/athletic-bilbao-players-la-liga
Artikeln tar inte minst mycket detaljerat upp den speciella kultur som skapats i Athletic Bilbao i och med denna policy. Men lika aktuellt är kanske att prata om den mytologi som formats kring Athletic Bilbao i omvärlden. För deras story har ju sannerligen inte gått obemärkt förbi utan berör ju tvärtom de flesta som hör talas om dem. Det finns något vackert och eftersträvansvärt i Athletics berättelse. Och en fråga man ställer sig är den kanske självklara – finns det plats för ett ”Athletic” inom engelsk fotboll?
Det första sättet att komma åt den frågan är kanske att ta reda på om det finns någon engelsk klubb som faktiskt har tagit samma beslut som Athletic har gjort att bara använda sig av spelare från den egna regionen eller det egna närområdet. En sådan undersökning ger så att säga ingen träff, åtminstone inte utan att gräva sig så långt ned i det engelska seriesystemet att det förmodligen inte längre handlar om medveten policy utan enbart om praktiska omständigheter.
Nu ska så klart sägas att det är rätt få länder i vilka vi hittar exempel på klubbar som valt att adoptera samma policy som Athletic. Det är något väldigt ovanligt, och självfallet är det vad som också gör Athletic så speciella. Om vi däremot ska fundera på hur det kan komma sig att Athletic har uppstått i Spanien men inte i England är det kanske aktuellt att konstatera att även om England har särskilda regioner, så är dessa inte alls så skarpa i förhållande till nationen som helhet som är fallet i Spanien.
Uttryckt annorlunda, och förhoppningsvis enklare, så är Baskien ett eget land i klart större utsträckning än vad exempelvis Yorkshire, Lancashire och Sussex är, om vi antar att det där vore en slags glidande skala. Här finns även rent demografiska aspekter som att Baskien förmodligen är ett betydligt större upptagningsområde än vad de allra flesta engelska regionerna är, och att antalet spelare därför gör en dylik rekryteringsmodell mer möjlig för Athletic än för engelska klubbar.
Nu ska vi inte blunda för att många engelska klubbar ändå fortfarande sätter rätt stor stolthet i att kunna producera hemmalagade spelare, egna produkter inte bara från den egna klubben utifrån det lokala samhället. Många klubbar jobbar mycket medvetet med detta men ingen har faktiskt fattat beslutet att bara använda sådana spelare. Vi ska inte heller blunda för att tidigare regler för engelska akademier sade att endast spelare som bodde inom 90 minuter från klubben fick skrivas in i akademin.
Men ingen klubb har alltså medvetet låst fast sig vid beslutet att enbart spela hemmalagade spelare, eller spelare från den egna regionen. Utvecklingen inom engelsk fotboll går dessutom i rakt motsatt riktning och har naturligtvis så också gjort under de senaste årtiondena. Därav har en diskussion startats och pågått under en längre tid som utgår från problemet med att unga engelska spelare har väldigt svårt att få speltid i de större engelska klubbarna.
Om vi antar att klubbar agerar rationellt, således utifrån vad de bedömer som varandes i sina egna intressen, måste en rimlig tankegång vara att ingen engelsk klubb har bestämt sig för en sådan här policy eftersom det helt enkelt i för hög utsträckning går mot deras egna intressen. Det resonemanget måste i och för sig rimligtvis gälla även Athletic, det är ju aldrig en fördel att begränsa sina egna alternativ, men de måste göra bedömningen att kostnaden med deras policy inte är ohanterligt hög.
Just kostnadsperspektivet är förmodligen relevant. För Athletic är beslutet att satsa på hemmalagade spelare inte enbart en fråga om kultur och tradition utan även något det finns ett finansiellt incitament för, det blir helt enkelt billigare. För engelska klubbar är de finansiella incitamenten normalt sett de omvända. Det är många gånger betydligt billigare i form av löneanspråk att rekrytera en utländsk spelare än vad det är att ha engelska spelare i sina böcker.
Utöver finansiella kostnader finns även operativa kostnader. Athletic Bilbao är en av de dominerande klubbarna i sin region och deras ställning tillsammans med konkurrensen i La Liga innebär att de har råd att ha en sådan här policy utan att därför löpa alltför stor risk att åka ur. Det finns alltid ett tillräckligt stort antal betydligt mindre och köpsvaga klubbar som ger dem ett sportsligt skyddsnät. Något sådant skyddsnät existerar inte i Premier League där även nykomlingar kan spendera många miljoner pund.
Ett ”Athletic” i England skulle alltså belastas av såväl högre risk som betydligt högre finansiella och operativa kostnader. Och där har vi det förmodligen troligaste skälet varför vi inte har sett någon sådan klubb i England. Det saknar tyvärr inte sina rationella skäl att det är på det viset. Det där kan självfallet låta något alldeles enastående defaitistiskt, och kanske vore det en mer spännande utgångspunkt att fundera på om en engelsk klubb skulle vilja följa samma policy som Athletic – hur skulle då det se ut?
Vilken klubb skulle det i så fall vara och från vilken del av England, och på vilken nivå av det engelska seriesystemet vore det rimligt och realistiskt för en sådan klubb att ta sin början? Och vad skulle egentligen en sådan klubb ha för realistiska förutsättningar att lyckas? Vad skulle exempelvis hända om Bolton Wanderers bestämde sig för att den bästa vägen framåt för dem från sina nuvarande problem vore att göra sig själva till ”Athletic Bolton”?