Vem vill ta över Huddersfield? Den retoriska frågan eller observationen var en punkt med vilken jag sammanfattade den nyss avslutade ligaomgången. Huddersfield hade precis förlorat med 0-3 mot Man City, de ligger drypsist i tabellen med elva poäng på 23 matcher, tio poäng under nedflyttningsstrecket och 15 matcher kvar av säsongen, en av ligans svagaste spelartrupper och inga större pengar att förstärka den.
Till och med Sam Allardyce betackade sig från uppdraget, och menade i ett för honom enastående utslag av ödmjukhet att det fanns faktiskt en gräns även för hans magiska förmågor. Man vet i och för sig inte hur trovärdigt det var, då han bara för några dagar sedan först nämnde att Huddersfield inte var intresserade, för att direkt därefter ge sig ut på ännu en rant om hur engelska tränare aldrig ges någon chans i engelsk fotboll.
Möjligen eftersom Huddersfield då redan hade bespetsat sig på Jan Siewert, den som under gårdagen presenterades som Huddersfields nye manager, och som svaret på den där frågan om vem som egentligen ville ta över Huddersfield. Eftersom många helt säkert frågar sig ”vem?” på det beskedet räcker kanske att säga att Siewert handplockades från sitt jobb som head coach för Dortmund II.
Dortmund måste rimligtvis snart börja bli lite lessa på att engelska klubbar kommer och norpar deras coacher. Förvisso lär de väl bli rätt väl ersatta finansiellt. Men Jan Siewert är alltså den tredje head coachen för Dortmund II på endast något över tre år som flyttar till England. Först var det alltså David Wagner som gick till just Huddersfield, därefter Daniel Farke som flyttade till Norwich, och nu alltså Siewert till Huddersfield igen.
När Norwich anställde Daniel Farke, sedan Stuart Webber anställts som ny sportchef från just Huddersfield, var det kanske inte konstigt att den anställningen sågs som att Webber bara försökte upprepa samma trick som lyckades så väl första gången. Det säger sig självt att Huddersfield nu kommer få leva med samma misstankar. David Wagner blev en sådan succé, vi prövar samma grej igen! Det hela ger ett rätt simpelt intryck.
Nu finns det naturligtvis ingenting som säger att bara för att Jan Siewert har värvats först och främst eller till och med enbart för att han var head coach för Dortmund II så är han därför en dålig anställning. Trots allt visade sig samma farhågor gällande Daniel Farke i Norwich till sist ogrundade eller åtminstone rejält förenklade. Han kan mycket väl visa sig bli en bra anställning, men risken ökar att Huddersfield har köpt grisen i säcken.
Frågan är rimligtvis hur mycket research Huddersfield faktiskt har lagt ned på Jan Siewert innan de anställde honom, eller om det egentligen mest handlar om att man istället litar på Dortmund, agerar enligt gammal vana och mest hoppas på det bästa. Huddersfield och Dean Hoyle säger att de har följt Siewert sedan denne var U19-coach i Bochum, men det känns ärligt talat lite svårt att ta på något större allvar.
På samma sätt är det kanske svårt att ta på allvar Huddersfields och Hoyles prat om hur Jan Siewert skulle ha tackat nej till flera andra jobb innan han tackade ja till Huddersfield, naturligtvis ägnat att framställa Huddersfield i positiv dager. Det har han kanske gjort, men knappast jobb med den profilen eller för den delen den lönen. Det finns rimligtvis en anledning att ingen utom möjligen de närmast berörda har hört talas om honom.
Vad vet vi om Jan Siewert rent taktiskt? Inte mycket naturligtvis, eftersom han inte är ett särskilt känt namn, men de som har kommenterat honom pratar om en manager som likt sina föregångare spelar en 4-3-3-organiserad fotboll, baserad kring högt tempo och hög press. Han beskrivs som mer offensiv till sin läggning än David Wagner, vilket möjligen är en bra fit för Huddersfield som har problem just med sin offensiv.
Förvisso kan det där vara lite svårt med översättningen. Att vara offensiv i tysk fotboll är en sak, kanske i synnerhet om man har hand om i första hand ett ungdomslag, men en annan sak i engelsk fotboll där motståndet är hårdare, insatserna högre och fokus på resultat är obevekligt. Sådant manar kanske naturligt och av ren självbevarelsedrift till mer försiktighet. Men utgångspunkten är ändå positiv.
Vad vi däremot kan säga är att Huddersfield med anställningen helt säkert tänker längre än den här säsongen och därför i någon mening kan sägas ha ”gett upp” säsongen, eller i alla fall ha accepterat situationen för vad den är. Någon brandsläckare är Jan Siewert knappast, tvärtom snarare. Naturligtvis säger Huddersfield att de inte har gett upp utan tänker kriga för att undvika nedflyttning, vad annars ska de säga?!
Inget fel med det egentligen. Oavsett vem Huddersfield än hade lyckats anställa som manager så vore det högst osannolikt att de skulle lyckas hålla sig kvar i Premier League, så de måste helt enkelt planera för att åka ur och som om de kommer åka ur. Dessutom, som bloggens inledande frågeställning antyder, lär Huddersfield knappast ha haft någon möjlighet att välja och vraka mellan alternativen.
Huddersfield säger i praktiken också detta rent ut. De beskriver beslutet att anställa Jan Siewert just som ett led i att planera även för lång sikt, oavsett om klubben håller sig kvar i Premier League eller ej. De pratar om Siewert som ”committed to us and is excited to take on the challenges we have ahead, whatever they look like.” Något som helt säkert är deras sätt att berätta varför de anställer Siewert och inte exempelvis Sam Allardyce.
Frågan är i vilken utsträckning Jan Siewert kommer att kladdas ner av Huddersfields mer eller mindre ofrånkomliga nedflyttning. Huddersfields klubbledning är säkert helt på det klara med att den knappast är hans ”fel”, men i engelsk press och media som inte alltid gjort sig kända som det finstiltas främsta företrädare kommer han nästan ofrånkomligen belastas med suffixet ”misslyckades med att hålla Huddersfield kvar i Premier League.”
Det riskerar alltså bli den offentliga bilden av Jan Siewert, oavsett om Huddersfield tänker så eller ej, och den offentliga bilden kan som vi vet vara av stor betydelse för med vilken auktoritet och vilket förtroendekapital en manager kan hantera allt från sin spelartrupp till supportrar och media. Frågan är i så fall vilka förutsättningar detta ger Huddersfield att lyckas när de väl är tillbaka i Football League och ett stenhårt EFL Championship.
Lyckas med vadå i så fall, ta sig tillbaka till Premier League? Det var en sensation när David Wagner första gången lyckades ta dem till Premier League. Jag är benägen att påstå att det vore en ännu större sensation och bedrift att ta Huddersfield tillbaka en andra gång. Football League har blivit betydligt tuffare, och den här gången kommer inte Huddersfield kunna dyka upp från ingenstans.
Den här gången kommer inte Huddersfield underskattas på samma sätt. Men kanske är det å andra sidan möjligt att underskatta Jan Siewert.
:::
TRANSFERKOLLEN:
Oumar Niasse, från Everton till Cardiff (lån). Har aldrig annat än glimtvis lyckats i Everton, men å andra sidan var han alls inte misslyckad när han lånades ut förra gången, till Hull City. Då gjorde han mål för Marco Silva, som däremot inte har visat något större förtroende för honom i Everton, vilket kanske inte bådar så gott. Ryggradsreflexen säger mig att detta är en backup-värvning med ”erfarenhet från Premier League” om det visar sig att Emiliano Sala blir en flopp. Godkänd – (++)
Emiliano Sala, från Nantes till Cardiff. Ungefär samtidigt som Neil Warnock ber hela resten av världen dra åt helvete så åker alltså Cardiff till Frankrike och värvar anfallare från Argentina, som alls inte varit oäven med sitt målskytte i Ligue 1 den här säsongen. Kanske är jag cynisk efter att ha sett för många bottenlag försöka vända sin lycka med anfallare med franska och argentinska kopplingar. Kan lyckas, men inget jag utgår från. Godkänd – (++)