Wolves. Den där sjundeplatsen betyder något för Wolves, det märker man. Kanske är det för det beundransvärda i att sluta best of the rest som nykomling i Premier League, och vad det säger om framtiden. Kanske är det för att den med största sannolikhet innebär en plats i Europa League, något som Wolves supportrar verkligen ser fram emot. Everton är hur som helst en av klubbarna som borde kunna hota om den där sjundeplatsen, men Wolves visade med en övertygande 3-1-seger på Goodison Park att just nu är de inte bara laget med formen, de är även laget med klassen.
Cardiff. Fortsätter ta vinster i flera matcher i vilka de faktiskt rimligtvis kan ta vinster, vilket är något som gör att de fortfarande hänger med övriga lag ovanför strecket och utgör ett realistiskt hot i nedflyttningsstriden. Inför säsongen var det inget vi gissade att Cardiff skulle kunna göra, åtminstone inte i större utsträckning än Huddersfield och Fulham. Det visar om inte annat på betydelsen av att ha en tydlig idé, oavsett vad det är för idé, samt tron att genomföra den idén konsekvent och systematiskt. Det är oklart om det kommer räcka för Cardiff, men det ger dem i alla fall möjligheten att räcka.
Man City. Arsenal sprattlade emot rätt bra, inte minst i första halvlek, men Man City tog chanserna när de väl kom och visade hög kvalitet i avgörande ögonblick. Inte minst Sergio Aguero som är stekhet för stunden, återigen målade i matchens första minut och den här gången tog sig hela vägen fram till ett hattrick. En lysande demonstration i vikten av att hela tiden befinna sig på rätt ställe. Med segern sätter Man City press på Liverpool inför deras bortamatch mot West Ham, med vetskapen att om de inte vinner den så kan Man City faktiskt passera dem i tabellen om de vinner matchen mot Everton på onsdag, även om det är med en match mer spelad.
OMGÅNGENS DOWNS
Fulham. Nehej, det blev ingen vidare uppföljning på förra omgångens dramatiska vändning mot Brighton, utan istället blev det en minst sagt tam 0-2-förlust borta mot Crystal Palace. Energin i prestationen snarare än resultatet i sig är vad som oroar och som gör att det känns som ett långskott att Fulham ska lyckas hålla sig kvar i Premier League den här säsongen. Fulham hänger över stupet, fortfarande med ett grepp om kanten, men bara med ena handen. De är på väg att tappa greppet.
Brighton. Två poäng på de senaste fem matcherna. Brighton befinner sig i en rätt tung svacka för närvarande, och att tappa 2-0-ledningen mot Fulham i förra omgången kan ha drabbat dem hårt. Brighton har gett sig själva en rätt bra marginal att arbeta med tack vare en stark höst, men det är fel tillfälle på säsongen att hamna i alltför djupa svackor, och om inte Brighton tar sig ur sin svacka snart kommer de finna sig själva indragna i en bitter nedflyttningsstrid. De borde vara för bra för det, men det såg vi inget av hemma mot Watford.
Leicester. ”You don’t know what you’re doing!” lät det från King Power Stadium när Claude Puel efter en dryg halvtimme bytte ut James Maddison, en spelare som dittills orsakat Man Utd alla slags besvär. Leicester är ett märkligt fotbollslag för närvarande, ett antal riktigt bra spelare som inte riktigt får ut vad de är kapabla, många gånger riktigt bra mot de största lagen men alltför sällan bra nog mot de mindre lagen. Kan diskuteras om Puel verkligen lyckas ge Leicester energi nog även i de mer vardagliga matcherna, eller om Leicester taktiskt fungerar bättre mot lag som i högre utsträckning attackerar dem. Hur som helst är det för många matcher Leicester förlorar som de inte borde förlora, eller matcher de inte vinner som de borde vinna. Det här var en av dessa matcher.
OMGÅNGENS CLIFF BARNES
Huddersfield. Let’s face it, det lär nog inte bli så många fler poäng för Huddersfield i Premier League den här säsongen. Laget och spelarna är tämligen uppenbart redan resignerade med att de kommer åka ur den här säsongen, självförtroendet och motivationen verkar fullständigt bortblåsta. Det blir knappast någon särskilt rolig vår för Jan Siewert och man får väl hoppas att Huddersfields plan fungerar och att inte han målas för mycket med vad som händer under våren utan kan börja om på ny kula nästa säsong.
OMGÅNGENS J.R.
Mauricio Pochettino. Uddamålssegrar har blivit Tottenhams signum på sistone, i tur och ordning mot Fulham, Watford och nu mot Newcastle. Nu ska inte värdet av sådana segrar nedvärderas. Tvärtom är det rätt starkt att under en riktigt jobbig period med skador och frånvarande spelare ändå få med sig resultat som ökar avståndet ned till Champions League-strecket och dessutom håller Tottenham inom armslängds avstånd till lagen ovanför dem. Det kan visa sig otroligt viktigt när säsongen är slut att Sydkorea förlorade sin kvartsfinal mot Qatar.
OMGÅNGENS SPELARE
Leander Dendoncker, Wolves. Har till slut börjat hitta fötterna på allvar i Premier League och tagit sig in i Wolves startelva. Detta har gett Wolves en ny dimension i sitt spel. Dels på grund av Dendonckers egen kvalitet och hårda arbete, vi har sett några riktigt bra prestationer av honom. Dels för att det har gett Ruben Neves och João Moutinho en helt annan frihet på Wolves mittfält, som i sin tur gett laget en helt ny dynamik. Laget kan nu anfalla mer kollektivt, på bredare front, vilket i sin tur bidragit till att Raul Jimenez har börjat hitta målformen på allvar.
OMGÅNGENS MÅL
Gonzalo Higuain, 1-0 Chelsea. De flesta pratade hellre om Higuains andra mål mot Huddersfield, och det var så klart fint det också, ett snyggt skott från distans som böjer sig in i bortre hörnet över målvakten. Men rent tekniskt gillar jag hans första mål betydligt bättre då det ger en mycket tydligare bild av vad Higuain kan bidra med till Chelsea som de saknade förut. Löpningen Higuain tar, kommunikationen med övriga spelare, passningen av Kanté och naturligtvis avslutet av Higuain. Anfallsperfektion.
LOL!
Hooked on a feline. Wolves hade precis gjort mål och förmodligen stängt bortamatchen mot Everton när en svart katt plötsligt vandrade ut på Goodison Parks gräs. Fans är fans, inte minst i Liverpool kanske, så det hela blev ren komedi. Katten blev kvar på planen en längre tid och sprang över den i en rätt vid cirkel, där man trots allt får säga att det tog oväntat lång tid för matchvärdarna att förstå att katten möjligen försökte undvika dem, så det klokaste hade varit att inte ställa sig i vägen för den.
BTW…
Med 39 matcher är Javi Gracia nu Watfords mest långvariga manager i Premier League.
Personligen tror jag Man Citys konkurrenter vore helt okej med att de tappar poäng även om de spelar fantastiskt, hellre än tvärtom, men jag är inget geni som Pep Guardiola så klart.
Första straffen på 68 matcher för Burnley. En statistik som hade fått Liverpoolsupportrar att slipa knivarna.