Mycket med Liverpools match mot Bayern München på Anfield ikväll påminner om Man Utds semifinal mot Milan 2006-07. Ett lag ståendes på tröskeln till storhet, ett lag med kapaciteten och kvaliteten att svepa varenda motståndare framför sig, men också ett lag som går in till semifinalen mot en mycket erfaren motståndare med en av avstängningar och skador sargad backlinje, den för sådana saker mest känsliga lagdelen.
Bayern München har hittills inte haft den bästa av säsonger. De har vunnit Bundesliga sex år i rad, befinner sig på en helt egen nivå inom tysk fotboll, men den här säsongen har de hittills spelat andrafiolen i ligaspelet till Dortmund. Niko Kovac, ny manager inför denna säsong, har fått utstå tung kritik, laget har sett långsamt, gammalt och mätt ut. Ett Bayern som inte har lyckats förnya sig i tillräcklig utsträckning eller på ett effektivt sätt.
Liverpool är kanske å sin sida bättre än vad de har varit någon gång sedan 1980-talet. De har hittills svarat för sin bästa säsong någonsin i termer av poäng, antal vinster och antal förluster. De leder ligan och befinner sig i ett bättre läge än kanske någon gång tidigare att vinna ligan för första gången på nästan 30 år. Dessa båda kort lagda intill varandra leder lätt till tanken att Liverpool borde vinna den här åttondelsfinalen.
Att ett lag, med flertalet etablerade spelare, som har vunnit sin liga sex år i rad tappar lite av stinget och hungern i ligaspelet är däremot inte något ovanligt, vi ser det hända hela tiden. Men det vore fel att tro att detta spiller över på Champions League. Tvärtom, det faktum att ligaspelet är som det är gör det möjligt för Bayern München att lägga all fokus och energi på Champions League, en turnering det var länge sedan de vann.
När Champions League drar igång, när flodljusen tänds och hymnen börjar spelas, då vaknar även de sömnigaste av stjärnor. Vi har naturligtvis sett exakt detta med Real Madrid de senaste tre-fem åren. Det vore ett stort misstag att underskatta Bayern München i Champions League. Det är ett formidabelt fotbollslag och en formidabel motståndare för Liverpool i Champions Leagues åttondelsfinal.
Båda lagen har gjort sitt jobb hittills i Champions League den här säsongen. Bayern München vann en kanske inte överdrivet tuff grupp med Ajax, Benfica och AEK Aten i gruppen. Liverpool tvingades kämpa betydligt hårdare mot PSG, Napoli och Röda Stjärnan och deras prestation i gruppspelet övertygade kanske inte i alla delar, definitivt inte så som Liverpool imponerade i förra säsongens slutspel.
Men även detta är naturligtvis en aspekt att ta med i beräkningen, slutspelet är inte gruppspelet. Både Bayern München och Liverpool måste minimum ha som förväntning att ta sig vidare från gruppspelet. En slutspelsmatch har en helt annan nerv än de allra flesta gruppmatcher. På många sätt är det nu som Champions League startar på allvar för klubbar som Liverpool och Bayern München, två relativt jämbördiga motståndare.
Varje gång två relativt jämbördiga motståndare möts i Champions League är utgången i mångt och mycket en fråga om små marginaler. Dagsform eller det tillfälliga skadeläget till exempel. Det är marginaler som kan få två annars hyfsat välbalanserade vågskålar att börja väga över åt ena eller andra hållet. Men mer än dessa nämnda marginaler är det i det här fallet två andra marginalfaktorer som kan visa sig få avgörande betydelse.
Den första handlar om Champions Leagues betydelse vis-a-vis ligaspelet. Bayern München har vunnit sin liga sex år i rad, de har ärligt talat råd att förlora ligan en säsong utan att det egentligen rör dem i ryggen, för dem är Champions League viktigare än allt annat. Liverpool däremot har slagläge att vinna en ligatitel de inte har vunnit på 29 år, och absolut ingenting annat är naturligtvis viktigare för dem den här säsongen än detta.
Vilket inte betyder att Champions League på något sätt är oviktigt för Liverpool. Men det är en turnering som just den här säsongen är relativt sett viktigare för Bayern München än vad den är för Liverpool. Om Bayern München förlorar i Champions League är mer eller mindre hela deras säsong förstörd. Om Liverpool förlorar i Champions League är det en dålig dag på jobbet, men livet går vidare. Bayern München har mer att förlora.
Den andra handlar om förmågan att rent taktiskt balansera Champions League-spel med ligaspelet, en utmaning som plågat flera engelska klubblag. Förra vårens framgångar för Liverpool i Champions League byggde på ett dynamiskt och effektivt anfallsspel, en taktik i vilken Liverpool helt enkelt övervälmade sina motståndare. Framgångarna i ligaspelet den här säsongen bygger däremot på en starkare defensiv, en mer konservativ taktik.
På pappret är det kanske inte så svårt att få ihop den här ekvationen. Spela på ett sätt i Champions League, och på ett annat sätt i Premier League! Men det är lättare sagt än gjort. I verkligheten är det ingen lätt sak att skifta taktik från match till match, det brukar bli varken hackat eller malet. Detta kan även vara en del i förklaringen varför gruppspelet inte var helt övertygande för Liverpool.
Mot motståndare i Champions League har Liverpool oftast varit framgångsrika genom att dra sig tillbaka, pressa motståndarna aktivt och med snabba omställningar utnyttja ytor framför och bakom motståndarnas backlinje. Själva sinnebilden för Jürgen Klopps fotboll och gegenpress med andra ord. Mot de flesta motståndare i Premier League, som oftare väljer att dra sig tillbaka, ligger fokus mer på eget bollinnehav och kreativt spel.
Den senare fotbollen har visat sig väldigt effektiv i ligaspelet, men utgångspunkten har också varit en stark defensiv. Flera matcher har vunnits med 1-0, med uddamålet eller på annat sätt uppnåtts i huvudsak genom att Liverpool hållit nollan. Men med ett alltmer omfattande skadeuttag, inte minst på Joe Gomez i mittförsvaret, har Liverpools defensiva stabilitet och trygghet inte försvunnit, men märkbart försvagats.
Misstagen har blivit fler, fasta situationer känns inte längre lika säkra, onödiga mål släpps in, och motståndarna släpps fram till fler och till farligare chanser. Om detta har kostat poäng för Liverpool mot Leicester och West Ham är det lätt att föreställa sig vad det helt säkert kan komma att kosta dem mot Bayern München. Alltså finns ett taktiskt-strategiskt argument för Liverpool att snarare försöka blåsa på för fullt framåt ikväll.
Go for broke! Kan Liverpool vinna mot Bayern München på Anfield ikväll, genom att göra fler mål än motståndarna snarare än att släppa in färre, så har de gett sig själva en bra chans att avancera till kvartsfinal. Det räckte naturligtvis inte för Man Utd 2006-07 som trots att de vann med 3-2 på Old Trafford ändå förlorade i returen. Men till returen om tre veckor kommer inte Liverpool vara lika skadedrabbade i backlinjen som idag.
Kan Liverpool hantera den komplicerade balansgången mellan att spela som favoriter i Premier League, och spela som icke-favoriter i Champions League, då finns det ingen gräns för vad Liverpool kan uppnå den här säsongen.