Bara bra för Man Utd att de missar Champions League!

Men givet att detta misslyckande nu är ett faktum, och givet framför allt de främsta och fundamentala orsakerna till detta misslyckande, känns två slutsatser mer eller mindre självklara. För det första att Man Utd rent sportsligt inte har någonting alls i Champions League att göra för närvarande. För det andra att Champions League vore och under många år har varit en distraktion för att faktiskt göra något åt dessa orsaker.

Mycket har skrivits om Man Utds många problem och misstag de senaste fem-sex åren, inte minst av mig. Att sammanfatta alla dessa komplexa problem i ett stycke är inte helt lätt, men ett försök vore att Man Utd inte lyckats modernisera sin organisation, att Man Utd ser som viktigare att framstå som en storklubb än att spela som en storklubb, och att Man Utd värvar spelare av fel skäl som i sin tur väljer att spela för Man Utd av fel skäl.

Problemet med Champions League för Man Utd är att turneringen har fungerat som ett slags strålskydd under vilket dessa problem och orsaker har kunnat leva vidare och växa i föreställningen att de egentligen inte är några problem, Man Utd spelar ju trots allt i Champions League! Champions League har blivit en bekväm ursäkt att blunda för de problem som existerar och strunta i att ta tag i dem, liksom förut var fallet för Arsenal.

Champions League är den stora arenan där världens alla bästa och mest ambitiösa spelare vill vara och synas. Man Utd har på senare år blivit en bekväm genväg för många av dem att ta sig dit, utan att behöva eller vilja göra jobbet först. Spelare väljer Man Utd, och Man Utd värvar spelare, mest för att de vill synas och bli berömda, kort sagt vara stjärnor, än för att de faktiskt är hungriga och vill jobba hårt med sin fotboll.

Utan Champions League försvinner åtminstone denna dragningskraft, i alla fall delvis och i alla fall för en liten stund. Spelare som gått till Man Utd av fel skäl från början kommer vilja söka sig bort. Spelare som är intresserade av att gå till Man Utd av fel skäl kommer istället börja leta efter andra klubbar. Att slippa Champions League kan vara början på en helt nödvändig utrensningsprocess och på ett omtänk i klubbens policy.

Champions League har blivit den snuttefilt med vilken Man Utd fortfarande kan framhäva sig själva som en storklubb, att framstå som en storklubb även om man inte längre spelar som en storklubb, fastän Man Utd som de var aldrig hade accepterat Champions League-spel enbart utan stora titlar som standard. Champions League har gjort möjligt att värva de största och mest profilstarka namnen, därmed bekräftandes den egna självbilden.

Utan Champions League rycks denna snuttefilt undan från Man Utd. De tvingas till sist inse att för att få spela i Champions League räcker det inte med att framstå som en storklubb, man måste till slut också spela och arbeta som en storklubb. Man tvingas till att börja utveckla laget, inte enbart värva nya spelare, och spelare som värvas måste ofrånkomligen mer vara de bästa spelarna (för sin uppgift) än de största stjärnorna.

Just detta är självfallet ett väldigt populärt slagträ att drämma Ed Woodward i skallen med, dennes inkompetenta och ineffektiva transferstrategi, i brist på bättre ord. Men, som flera också påpekat de senaste dagarna, de supportrar som svingar slagträt bör också komma ihåg sin egen del i problemet, hur de själva hurrat varje stjärnvärvning när de gjordes och många gånger buat åt förslag om mer anonyma, men nyttiga, spelare.

Champions League har gjort det möjligt för Man Utd att hålla fast vid en föråldrad organisation, baserad på och helt beroende av Alex Fergusons ledarskap. Man har jobbat vidare med samma modell som visat sig otillräcklig under många år samtidigt som flera andra klubbar sprungit förbi dem. Idén om managern (!) lever fortfarande stark i Man Utd, förvisso av förståeliga skäl, och den har de inte lyckats modernisera.

Utan Champions League kommer Man Utd till slut tvingas ta tag i dessa frågor, även om det inte ser ut att bli någon smärtfri process. Framför allt har Man Utds ägare, Glazers, så länge som Man Utd har spelat i Champions League inte haft någon anledning att gripa tag i Man Utds fotbollsorganisation. Med Man Utd utanför Champions League är det något de till sist kommer bli tvingade att göra.

Just detta är också det stora och relevanta slagträt mot Glazers. David Conn, Oliver Holt med flera väljer att fokusera på pengarna och hur Glazers inte har lagt in ett enda pund i Man Utd, underförstått till skillnad från andra, fastän alla borde veta att Man Utd har investerat enorma summor i sin spelartrupp, och att det knappast är spenderade pengar som är det faktiska problemet. Problemet är management, pengar är en red herring.

Vad som alltid varit den stora invändningen mot Glazers, precis som mot Stan Kroenke i Arsenal, är att de aldrig varit fotbollsfolk utan riskkapitalister, helt och hållet in it for the money. Vilket betyder att de kommer inte som supportrar låta sig störas av frånvaro av titlar så länge det inte drabbar intäkterna, men däremot reagera än värre om cashen inte kommer in. Alltså finns en tydlig uppsida för Man Utd med att missa Champions League.

Naturligtvis, detta bygger på att det finns personal och en organisation på plats för detta hårda arbete att göra lemonad av lemoner, att vända Man Utds kortsiktiga fiasko att misslyckas ta sig till Champions League till en styrka på längre sikt. Men för en klubb som inte ens verkar veta om de vill anställa en sportchef, mest babblar om olika gamla spelare varje dag som denne sportchef, är nog detta ett överoptimistiskt antagande.

Man Utd förtjänar för närvarande inte att spela i Champions League. Och kanske är detta en ny och behövlig insikt för Man Utd, att de faktiskt måste förtjäna (!) att spela i Champions League, att de inte har någon gudnådelig rätt till det bara för att de råkar vara Man Utd. Och om Man Utd kommer till den insikten, från ägare och styrelse hela vägen till supportrarna, då finns det gott hopp om framtiden.

Alternativet är så klart att hoppa på UEFA:s och ECA:s (European Club Association) tankar om att reformera Champions League mer mot ett europeiskt ligaspel, med uppflyttning och nedflyttning. Ett säkert sätt att se till att vissa klubbar kommer få spela Champions League utan att egentligen förtjäna det. Väldigt modernt för en fotbollsklubb, det man inte vinner på fotbollsplanen får man vinna i sammanträdesrummet istället.

Men för Man Utd som att kleta honung över ett öppet sår. Det lindrar skönt till en början men leder efter ett tag till infektion och förruttnelse.

:::

LEAGUE ONES PLAYOFF
Sunderland vs Portsmouth – 11 & 16 maj
Doncaster vs Charlton – 12 & 17 maj