Huruvida Brighton ser sig själva som manliga eller kvinnliga, eller om de över huvud taget har tänkt i de banorna, är kanske lite svårt att säga. Men deras beslut under dagen att sparka Chris Hughton verkar åtminstone bygga på någon form av vilja att komma mer till tals med sin kvinnliga sida.
Utgångspunkten är relativt okomplicerad. Brightons resultat och prestationer har sjunkit skarpt under Chris Hughton, som anses spela en alltför konservativ och restriktiv fotboll, samtidigt som Brighton vill spela en mer expansiv fotboll, och även har värvat spelare för att göra just detta.
Å ena sidan har Chris Hughton gjort ett jättejobb som har tagit Brighton till Premier League och även i någon mening etablerat dem där. Å andra sidan har det under den här säsongen blivit alltmer uppenbart att ska Brighton utvecklas vidare så är förmodligen inte Hughton rätt manager för det jobbet.
Som väntat har nu detta delat upp debatten i två läger. De som hånar Brighton, tycker att det är elakt mot Chris Hughton, samt verkar ha inställningen att Brighton borde bliva vid sin läst, och vara nöjda bara med att hålla sig kvar i Premier League. Och de som å sin sida uttrycker förståelse för Brightons beslut att vilja gå framåt.
Det första lägret befolkas framför allt av de mer generella åsiktsmaskinerna samt de journalister som inte specifikt följer Brighton. Visst, det finns ammunition med vilka man kan häckla sådana här ambitioner. Det är bara att se hur det gick för Crystal Palace med deras Ajaxmodell förra säsongen. Eller Ipswich den här säsongen.
Men där finns även positiva exempel, och åsiktsmaskinen har haft fel förut. Möjligen hoppas Brighton göra samma steg som Southampton gjorde när de sparkade Nigel Adkins och anställde Mauricio Pochettino. Eller Wolves som gick från Kenny Jackett till Nuno Espirito Santo. Everton från Sam Allardyce till Marco Silva.
Vad som känns givet är att Brighton kreativt och offensivt faktiskt har en av Premier Leagues mest underskattade spelartrupper. Det har värvats spännande av Brighton de senaste åren. Men dessa spelare har spelat en marginell roll under Chris Hughton. En klubb och en manager som inte längre är riktigt rätt fit.
Brighton har kunnat anklagas för att vara alldeles för beroende av Glenn Murray offensivt, en skicklig men åldrande och rätt begränsad anfallare. Samtidigt har klubben spenderat £16m på José Izquierdo, som fått begränsat med speltid och gjort noll mål, samt £17m på Alireza Jahanbakhsh, ringa speltid och noll mål.
Är Graham Potter rätt fit för Brighton? Han framstår för närvarande som Brightons huvudkandidat till jobbet. Han står som vi vet för en offensiv och expansiv fotboll och skulle på så sätt passa väldigt väl in med Brightons ambitioner, utan att samtidigt kännas som en klubb som blivit för stor för sina stövlar.
Hans jobb med fotbollen, och med spelarna som människor, med olika balett- och kulturprojekt, som vi känner så väl till från Östersunds FK, skulle dessutom helt säkert få igång många i England att börja prata om feminin fotboll.