Mest hela den senaste veckan har jag fått olika varianter på frågor om hur jag tror att de båda europeiska cupfinalerna kommer sluta. Kommer Arsenal vinna, eller blir det Chelsea som vinner? Kommer Tottenham vinna, eller vinner Liverpool? Svaret har hela tiden blivit ungefär detsamma, nämligen att det på förhand känns mer eller mindre omöjligt att säga vilka som vinner, att båda matcherna egentligen kan sluta lite hur som helst.
Möjligen kan man hävda att Liverpool är knappa favoriter i Champions League-finalen, men i mina ögon mest i så fall för att de har varit där förut. Med Europa League-finalen är det ännu värre, där ser jag det som helt omöjligt att säga vem som kommer att vinna, om jag någon gång lutar åt ena alternativet så väger det snabbt över till det andra. Ändå landar jag nog i att vilja tro att det blir Arsenal som lyfter silver ikväll.
Inte för att Arsenal är ett bättre fotbollslag än Chelsea, det finns väl egentligen ingenting som skulle tyda på att de är det. De slutade efter Chelsea i ligan och har presterat sämre i de båda cuperna. Matcherna de båda lagen emellan har slutat med varsin vinst, båda på hemmaplan. Utan för att det helt enkelt är viktigare för Arsenal att vinna Europa League ikväll än vad det är för Chelsea.
Med det menar jag inte att Chelsea inte skulle vilja vinna finalen ikväll eller inte kommer gå för fullt för att göra det. Naturligtvis kommer de göra det, den känsla av att inte riktigt bry sig som man fick i semifinalen mot Eintracht Frankfurt kommer inte finnas i en final, särskilt inte när motståndet är Arsenal. Men de allra sista procenten av desperation finns inte nödvändigtvis där på samma sätt som de finns för Arsenal.
För Chelsea är Europa League ”nice to have”. Kanske är det till och med “really, really, really nice to have”. Men för Arsenal är Europa League inte bara nice, Europa League är för dem “need to have”.
Börjar vi med det uppenbara så har Chelsea exempelvis redan säkrat Champions League nästa säsong, oavsett om de vinner ikväll eller ej. Arsenal måste vinna ikväll för att få spela i Champions League nästa säsong. Den extra moroten kan mycket väl komma att visa sig avgörande den här kvällen. Matchen gäller helt enkelt lite mer för Arsenal än vad den gör för Chelsea.
Men även om vi bara betraktar Europa League som en europeisk cuptitel i sig så känns det just nu som en större sak för Arsenal. Chelsea har vunnit både Champions League och Europa League i hyfsad närtid, Arsenal har däremot inte många framgångar i Europa och har inte vunnit en europeisk cuptitel sedan 1994, alltså för 25 år sedan. Att vinna Europa League vore både subjektivt och objektivt större för Arsenal än för Chelsea.
Dessutom vore en Europa League-titel viktigare för Arsenals känsla av framsteg under Unai Emery efter dennes första säsong. Situationen för Chelsea och Maurizio Sarri är däremot att han får eller riskerar få sparken egentligen oavsett om Chelsea vinner ikväll eller ej. Unai Emery däremot kommer tvärtom vara manager för Arsenal nästa säsong oavsett om Arsenal vinner ikväll eller ej.
Men för Unai Emery vore det ett extremt viktigt kvitto på de framsteg Arsenal har gjort under hans första säsong och att han är rätt manager att leda Arsenal vidare. Hans första säsong skulle bli en otvivelaktig succé, han har då tagit Arsenal tillbaka till Champions League och dessutom vunnit en europeisk cuptitel, händelsevis något som Arsene Wenger misslyckades med under sina 21 år i klubben.
Det skulle ge honom en helt annan trovärdighet och auktoritet. Omvänt skulle en förlust ikväll leda till att frågor kommer fortsätta ställas och kritik fortfarande formuleras, och hans renommé ifrågasättas. Vi har redan sett det vara ett problem den här säsongen, båda i relationen till spelartruppen och till supportrarna. En vinst skulle ge honom ett helt nytt förtroendekapital inför nästa säsong.
Visst kan man hävda att en vinst i Europa League skulle höja även Maurizio Sarris förtroendekapital, en invändning mot honom har ju varit att han aldrig har vunnit någon titel, vilket låter nästan lika fånigt som när folk säger det om Mauricio Pochettino och, på ett liknande sätt, om Jürgen Klopp. Detta skulle visa att han kan vinna titlar. Men det är något som höjer hans värde på marknaden, men inte hans värde för Chelsea.
Ironiskt nog är det kanske så att Unai Emerys förtroendekapital vad gäller att vinna titlar är betydligt högre än Maurizio Sarris. I synnerhet då denna titel. Unai Emery vann tre raka Europa League-titlar med Sevilla, ett facit man rimligtvis måste tänka sig spelade viss roll när Arsenal bestämde sig för att han var rätt man att ersätta Arsene Wenger. Kanske kan även den erfarenheten tala till Arsenals fördel ikväll.
Andra saker som jag tycker talar till Arsenals fördel den här kvällen är dels Chelseas rätt sura skadesituation, inte minst på mittfältet, dels att harmonin runt Arsenal verkar klart större än runt Chelsea där det fortsätter ryka från oroshärdar och ihärdiga rapporter om bråk mellan spelare, och mellan spelare och manager. Så sent som igår kväll kom nya rapporter om nya bråk. Svårt att säga vad sådant får för betydelse.
Den större betydelsen för Arsenal gör alltså att jag håller dem som favoriter ikväll, om än knappa favoriter. Det är inte nödvändigtvis så att Arsenal vill vinna Europa League-finalen mer än Chelsea, men de behöver vinna Europa League-finalen mer än Chelsea. Europeiska cupfinaler brukar kunna avgöras med väldigt fina marginaler, och detta är just en sådan marginal som kan komma att få en avgörande betydelse.
Tankegången bygger självfallet på antagandet att den större betydelsen för Arsenal i någon mening kommer vara dem till hjälp. Där finns självfallet alltid risken att det istället får motsatt effekt, att det ökar anspänningen och gör laget mer pressat och nervöst. Å andra sidan skulle Chelsea kunna spela med en större frihet och veta att de egentligen inte har så värst mycket att förlora.
Annat än möjligen nesan med att förlora en europeisk cupfinal mot en annan engelsk klubb. Något som lite glömts bort hittills den här veckan. Av erfarenhet kan jag säga att europeiska cupfinaler mot annat engelskt motstånd inte är någon mentalt helt lustig upplevelse. Alltså kan jag inte påstå att jag därför direkt avundas någon som håller på Arsenal, Chelsea, Tottenham eller Liverpool den här veckan.
Bortsett från det där med att faktiskt spela en europeisk cupfinal så klart.
:::
Hur som helst, på spel ikväll står den tredje största titeln en engelsk klubb faktiskt kan vinna, och det borde ju alla att gå igång rätt rejält, både de i rödvitt och de i blått.
Det har sagts mig att FA-cupen är större eftersom där måste man vinna mot Chelsea, Tottenham, Liverpool och så vidare för att vinna. Detta vet vi inte minst från den här säsongen att det stämmer inte riktigt. Det räcker att vinna mot Rotherham, Burnley, Newport County, Swansea, Brighton och Watford för att vinna FA-cupen.
Om däremot Arsenal vinner Europa League ikväll har de längs vägen besegrat bland andra Rennes, Napoli, Valencia och Chelsea. Övertygande dessutom.
:::
Bara att hoppas att själva arrangemanget med finalen håller måttet. UEFA verkar ju onekligen ha gjort ett rejält självmål med att låta Azerbadzjan och Baku arrangera den här Europa League-finalen, av såväl praktiska som principiella skäl.