Bury håller på att begravas i sin egen skit

Värst av allt är kanske situationen för Bury FC. Spelandes i League One även de så startar även Bury säsongen med tolv minuspoäng. Men för Bury har säsongen inte ens startat, deras första match mot MK Dons ställdes in, och för några dagar sedan meddelade EFL att även Burys andra ligamatch för säsongen, mot Accrington Stanley, ställs in. Motivet är att Bury har misslyckats med att bevisa att de har nog med pengar för att kunna fullgöra sina åtaganden för hela säsongen.

Bury köptes av Steven Dale för ganska precis åtta månader sedan, det vill säga innan årsskiftet. Trots förlängda deadlines om och om igen har inte Dale under dessa åtta månader lyckats visa att han faktiskt har pengarna att fullgöra klubbens åtaganden samt betala klubbens fordringsägare. Under tiden har spelare såväl som personal under långa perioder inte fått någon lön. Dales enda replik har varit att attackera och förolämpa de som kritiserat hans ägande via offentliga rants på internet.

Och vad gäller offentliga rants på internet så har Steven Dale onekligen överträffat sig själv efter EFL:s beslut att ställa in även matchen mot Accrington Stanley. Låt oss säga att om din klubb befinner sig i seriös finansiell och existentiell knipa, två matcher redan har ställts in på grund av dessa problem, och du faktiskt fruktar för klubbens framtid, så lyckas inte riktigt Dale förmedla det lugn och förtroende han kanske tänkte sig med detta meddelande.

https://www.buryfc.co.uk/news/2019/august/chairmans-statement-after-accrington-stanley-game-postponed-by-efl/

Taktiken att skriva saker i stora bokstäver och med fet stil kanske inte är den allra mest förtroendeingivande. Utöver att grammatik och stavfel både antyder att Dale kanske aldrig var klassens ljushuvud, och kanske mer allvarligt att det helt enkelt saknas struktur och organisation i Bury att förhindra sådana här saker från att hända, ett filter mellan impuls och handling. När Dale sedan avslutar med ”I REST MY CASE” så framstår han ju som föga mer än vilket som helst internettroll.

Tragikomiskt är kanske att Steven Dale ändå inte är Burys värsta ägare på senare år. Att Bury har finansiella problem är ingen ny situation. Dale köpte Bury innan årsskiftet från Stewart Day, för den väldiga summan av ett pund. Köpesumman säger något om Days värdering av klubben, möjligen eftersom hans affärsmodell inte var mer komplicerad eller genomtänkt än att finansiera klubben med hjälp av lån, med Gigg Lane som säkerhet, till 138% ränta, från långivare med stabila namn som Cash4Assets.

Ändå gick Bury upp från League Two förra säsongen, som tvåa. Ändå kunde Bury gå upp genom att värva nya spelare, som de sedan inte har haft råd att betala löner till. Här går det naturligtvis att ifrågasätta hur EFL:s regler egentligen fungerar som gör detta möjligt, och varför inte sådant här går att stoppa. Andra klubbar, som är kvar i League Two, kan så klart vara förbannade på hur Bury har tillåtits hoppa förbi dem med oschyssta medel. Och för supportrarna måste situationen just nu kännas väldigt olustig och osäker.

Burys supportrar vet så klart inte ens när deras säsong drar igång. De borde rimligtvis ha getts möjligheten att se fram emot den nya säsongen i League One. Nu vet de inte när den börjar, de vet att Bury förmodligen redan är nedflyttade tillbaka till League Two i praktiken med tolv minuspoäng, de vet inte ens när de kommer få se sitt lag spela fotboll igen, och de kan inte heller veta om Bury, som befunnit sig i Football League i 125 år, kommer vara kvar i Football League efter detta.

Här går självfallet att göra alla möjliga puns på Burys namn för att på så vis beskriva deras situation.

:::

Simon Burnton på Guardian lustmördar det här pretentiösa skitsnacket som omgärdar varje klubbs nya tröjor, vad de sägs representera och symbolisera, vilket sällan är så mycket mer än snömos och mumbojumbo. Bra och rolig läsning.

https://www.theguardian.com/football/blog/2019/aug/05/modern-football-kits

:::

PREMIER LEAGUE 2019-20 PREVIEW

:::

TRANSFERKOLLEN

Harry Maguire, från Leicester till Man Utd. Underskattad under en längre tid beroende på landet han är född i och klubbarna han spelat för. Transfersumman kommer hånas av de som näppeligen fattar fotbollsekonomi bättre än en guldfisk. Harry Maguire är en väldigt bra och modern mittback som är precis en typ av spelare som Man Utd behöver och har behövt i flera år. Maguire har visat sig kapabel till stora steg i sin utveckling från Sheffield United till Hull City och till Leicester, men måste ändå visa att han har ytterligare ett steg i sig till Man Utd. Med beröm godkänd – (++++)

Adrián, från West Ham till Liverpool. Adrián sade sig vilja lämna West Ham för att få mer speltid, och alltså går han till Liverpool? Kanske mest ett exempel på att framtiden inte blir som vi tänkt oss, samt kanske att fotbollsspelare inte alla gånger säger så värst klyftiga eller sanningsenliga saker. Adrián kommer självfallet inte spela så värst mycket i Liverpool, det är heller inte tanken, om inte något olyckligt inträffar, men Liverpool har i honom en stabil andremålvakt. Väl godkänd – (+++)

Gary Cahill, från Chelsea till Crystal Palace. Vi har undrat över vart Gary Cahill skulle ta vägen så länge att vi nästan hunnit glömma bort honom. Alltså kom det nästan som en liten överraskning när det meddelades att Cahill gick till Crystal Palace. En fin liten värvning, det finns fortfarande tillräckligt med fotboll och ork kvar i Cahill att kunna göra ett riktigt starkt dagsverke för Crystal Palace. Väl godkänd – (+++)

Neal Maupay, från Brentford till Brighton. Vi har ojat oss över hur beroende Brighton har varit av Glenn Murray. Detta är onekligen ett sätt eller ett försök att åtgärda denna teoretiska brist. Neal Maupay öste in mål för Brentford i Football League förra säsongen, helt klart en anfallare av en kaliber som hör hemma i Premier League. Tillsammans med Sheffield United är Brighton tveklöst klubben som värvat smartast i sommar från Football League, och den här värvningen är ett solklart exempel på det. Med beröm godkänd – (++++)