Det fanns många olika uppfattningar om League Two innan säsongspremiären i början av augusti. Men de flesta verkade hur som helst överens om att toppstriden i League Two skulle stå mellan klubbar som Bradford, som Mansfield, som Scunthorpe, som Plymouth och en hel del trodde även som Salford City. Den första dryga fjärdedelen av säsongen har däremot inte alls backat upp dessa uppfattningar.
Bradford är klubben som ligger närmast förväntningarna på sig själva, genom att placera sig på sjätte plats i tabellen, på playoff-plats. Men i övrigt har säsongen så här långt mest präglats av underprestation och ej infriade förväntningar. Plymouth Argyle ligger i mitten av tabellen. Mansfield Town och Scunthorpe hittar vi istället betydligt närmare det träliga nedflyttningsstrecket än några av de mer positivt laddade strecken högre upp.
Istället är det andra klubbar som leder serien och håller tempot uppe i League Two, klubbar som kanske som mest betraktades som outsiders inför säsongen. Exeter City och Forest Green Rovers ligger etta respektive tvåa i League Two efter tolv omgångar. Två klubbar som inte är som alla andra klubbar. Idag möts de båda i en tidig seriefinal på St James’ Park i Exeter.
Märkligt är det kanske att så få verkligen trodde på vare sig Exeter City eller Forest Green Rovers inför säsongen. Båda två har varit League Twos nästan-lag de senaste tre åren, med Exeter i två playoff-finaler i rad, och Forest Green Rovers i playoff-final så sent som i våras. Båda lagen förlorade däremot alla dessa tre playoff-finaler. Både Exeter City och Forest Green Rovers har kommit väldigt nära uppflyttning, men inte hela vägen.
Är det dags den här gången? En vanlig uppfattning skulle kanske kunna vara att båda dessa klubbar på något sätt har slagit i sina glastak, och att förlusterna i dessa playoff-finaler på något sätt skulle bevisa detta. För normalt sett är det i dessa lägre divisioner vi hittar annorlunda klubbar som Exeter City och Forest Green Rovers. Högre upp i det engelska seriesystemet brukar det sällan finnas något utrymme för dem.
Exeter City är en av väldigt få helt supporterägda och styrda klubbar i England. Efter Luton Town är Exeter City dessutom den högst placerade klubben av det slaget i England. Deras berättelse är lik så många andra klubbars berättelser, om hur klubben hamnade på obestånd, såg undergången i vitögat, innan en supportertrust gick in och tog över och räddade klubben.
Vad som möjligen är lite speciellt med Exeter City är att de trots att detta nu är ganska många år sedan, cirka 15 år sedan närmare bestämt, så förblir de tryggt supporterägda utan vare sig konflikter eller tankar på att återgå till mer traditionellt ägande i jakten på framgång. Exeter City har tryggt och tålmodigt hållt fast vid sin supportermodell och visat upp en imponerande stabilitet under många år.
Mycket av den stabiliteten var knuten till Paul Tisdale, Exeter Citys mångårige manager som tog klubben tillbaka till Football League igen och som tog laget till dessa nesligen förlorade playoff-finaler. När Tisdale slutade, vissa skulle säga knuffades ut, inför förra säsongen var det många som befarade att nu skulle Exeter City börja darra. Men Matt Taylor har kommit in och ersatt Tisdale på ett väldigt bra sätt.
Man Utd och Arsenal är två oändligt mycket större klubbar än Exeter City så klart, men båda två hade nog kunnat ta både en och annan lärdom av Exeter City om hur man bäst ersätter en klubbikon som manager. Omständigheterna är naturligtvis annorlunda, men det kommer fortfarande finnas faktorer som Exeter City har lyckats göra rätt som vare sig Arsenal eller Man Utd har haft på plats.
Och i just dessa dagar när så många engelska klubbar på en och samma gång brottas med korrupta eller inkompetenta ägare, och det problemet hamnar högre och högre upp på den engelska fotbollens dagordning, så är naturligtvis Exeter City, och det exempel på ett alternativt sätt att göra saker som de representerar, en i högsta grad aktuell engelsk fotbollsklubb, och inte bara för att de ligger i toppen av League Two.
Forest Green Rovers är något så speciellt som en helt ”grön” klubb. Alla aspekter av klubbens verksamhet är klimatvänliga och miljöanpassade, från arenan som är gjord av trämaterial, via planen som vattnas och dräneras på ett återanvändbart sätt, till maten som är helt och hållet vegansk. Forest Green Rovers har bestämt sig för att vara en så kallat hållbar klubb, och marknadsför sig också som en hållbar klubb.
På sätt och vis skulle Forest Green Rovers därmed kunna beskrivas som Englands uttryckligt mest politiska fotbollsklubb, även om många säkert med goda skäl skulle vilja hävda att detta är Man City. Men i dessa tider då klimatfrågan är så i högsta grad aktuell, en av vår tids ödesfrågor skulle vissa mena, så är Forest Green Rovers även en i högsta grad aktuell och relevant fotbollsklubb.
Sådana här frågor och åsikter är naturligtvis av olika skäl väldigt provocerande för många människor. De flesta av dessa skäl är inte helt lätta att förstå sig på som en någorlunda normalt funtad och tänkande människa. Men så hotade känner sig vissa människor av vad Forest Green Rovers står för, och så kränkta verkar de bli av att få pröva på vegansk mat en gång om året, att de helt tappar proportionerna.
Exeter City och Forest Green Rovers möts idag i League Twos tidiga seriefinal, och den matchen kan så klart få stor betydelse för säsongen i League Two. Men i och med att Exeter City och Forest Green Rovers för närvarande är den engelska fotbollens två mest aktuella och politiskt relevanta fotbollsklubbar, så har dagens match en större status än att enbart vara en tidig seriefinal i League Two.
Matchen mellan Exeter City och Forest Green Rovers på St James’ Park är helgens mest aktuella och politiskt relevanta fotbollsmatch.