Mikel Arteta har förtjänat jobbet som Arsenals manager uttrycker sig en Telegraph-artikel med stor självklarhet. Exakt vad Arteta har gjort för att faktiskt förtjäna det jobbet förblir emellertid lite oklart, andra managers med betydligt mer konkret erfarenhet än han har istället ansetts inte ha förtjänat liknande jobb av motsvarande storlek. Mikel Arteta är det visionära alternativet uttrycker sig andra, även fastän det är ytterst oklart vad som faktiskt är mer visionärt med honom än med andra möjliga managers.
Att Mikel Arteta är på väg att bli Arsenals manager känns helt givet. Om något så känns det mer självklart nu än vad det gjorde för ett och ett halvt år sedan, när till sist Unai Emery anställdes. Allt är kanske inte helt klart. Man City sägs förvisso vara förbannade över sättet som Arsenal har gått tillväga i sin anställning, men Man City verkar å andra sidan gilla att vara förbannade mest för sakens skull som det verkar. Mycket gläfsande utan något riktigt bett.
Mikel Arteta kan mycket väl vara det visionära, långsiktiga valet av manager som Arsenal säger sig eller kanske snarare sägs leta efter. Mikel Arteta kan mycket väl bli den succé som Arsenal rimligtvis hoppas på. Utifrån vad vi vet känns emellertid inte tankeprocessen så värst mycket mer avancerad än att Arsenal i Mikel Arteta hoppas ha fått tag i den nästa Pep Guardiola. Exakt vad som ligger bakom den förhoppningen annat än Artetas flera år som coach under Guardiola är även det oklart.
Ingen kan säga på förhand om Mikel Arteta är någon Pep Guardiola, eller om han ens är särskilt lik denne som personlighet. Många berättar om hur uppskattad Arteta är i Man Citys spelartrupp, hur många träningar läggs upp av honom, hans coaching av enskilda spelare och hans positiva relation till de flesta av spelarna. Men det är en helt annan sak att ha den här relationen till spelarna som en bland flera coacher, utan den politiska aspekt som följer av att vara managern som till sist ska fatta besluten.
Fotbollen har varit full av mängder av fantastiska coacher och assisterande managers som inte har klarat av att på ett bra sätt ta klivet upp och bli manager, den som bestämmer, den som faktiskt bär ansvaret och så vidare. Det är en helt annan sak, relationen till spelarna blir en helt annan. En helt annan typ av press tillkommer, från en mängd olika håll såsom från styrelsen, från supportrarna, från media och så vidare. Ingenting av detta har Mikel Arteta någon som helst konkret erfarenhet av i sin yrkesroll.
Mikel Arteta kommer in till en helt annan klubb i en helt annan situation än den klubb som Pep Guardiola en gång tog över i Barcelona. Arsenal befinner sig i något som nog mest kan beskrivas som fritt fall. En spelartrupp fylld av egon vana vid att kunna få lite som de vill, en kultur som knappast är förenlig med framgång. Mikel Arteta har varit en av spelarna i Arsenal för inte länge sedan, så han bör känna till läget, men det betyder inte att han därför kommer kunna göra något åt det.
Mikel Arteta har sagts vara en person med bestämda värderingar och uppfattningar och att spelare som inte uppfyller hans krav och förväntningar kommer få det tufft. Vilket så klart låter fint som snus men vad har i slutänden Arteta för maktmedel i detta avseende som inte Unai Emery hade? Vad kommer göra det lättare för Mikel Arteta att tvinga t ex Mesut Özil att rätta in sig i ledet än vad det för Unai Emery, eller innan honom Arsene Wenger?
Varför skulle dessa spelare, oavsett om det är Mesut Özil, Pierre-Emerick Aubameyang, Alexandre Lacazette, Granit Xhaka, Skhodran Mustafi, Sead Kolasinac med flera, välja att lyssna på Mikel Arteta när de så uppenbart valde att inte lyssna på Unai Emery? Vad har Arteta för auktoritet gentemot dem, en manager som saknar konkret erfarenhet, något som Aubameyangs bror-agent redan haft den goda smaken att påpeka, och som heller inte som Guardiola har den relationen till vissa specifika spelare?
Man skulle kunna argumentera för att Pep Guardiola blev ”Pep Guardiola” baserat på sin allra första säsong som manager för Barcelona, då han vann allt, La Liga, Champions League, rubbet. Den säsongen gav honom den auktoritet och den trovärdighet som därefter hjälpt honom vartän han kommit. Utan den framgången under sin första säsong är det inte alls säkert att Guardiola blivit den han nu är. Men förutsättningarna att få en sådan framgång med Barcelona är helt andra än i Arsenal.
Mikel Arteta kommer inte vinna någon liga under sin första säsong med Arsenal, inte ens under sin första fulla säsong med Arsenal. Mikel Arteta kommer inte vinna Champions League under sin första säsong med Arsenal. Någon sådan omedelbar auktoritetsstämpel kommer han alltså inte kunna få. Som bäst kommer han kunna få den här mer abstrakta uppfattningen om att ha lyckats göra Arsenal bättre, att göra framsteg. Men alltid med en underliggande kärna av frustration av att inte riktigt vara det lag man faktiskt vill vara.
Pep Guardiola har aldrig tagit över någon klubb i den situationen, och med just den utgångspunkten och de förutsättningarna. Om vad Arsenal vill ha ut av Mikel Arteta nu tvunget ska jämföras med en av dagens demontränare så ligger kanske Jürgen Klopp närmare till hands, och vad han har åstadkommit med Liverpool. Man måste anta att det är precis vad Arsenal hoppas på. Men Jürgen Klopp hade varit manager i 14 år när han tog över Liverpool. Sju år med Mainz, sju år med Dortmund.
Arsenal anställer Mikel Arteta inte baserat på några 14 år som manager, eller på Artetas många år i Arsenal, eller på att Arteta faktiskt ändå har varit coach-manager för ett trots allt rätt självständigt juniorlag i en av de lägre divisionerna. Arsenal anställer Mikel Arteta baserat på föga mer än en slags förhoppning om att han genom att ha jobbat för Pep Guardiola under några mycket framgångsrika år, så har Guardiolas intensitet, genialitet och personlighet så att säga gnuggat av sig på honom.
Återigen, det kan visa sig bli ett väldigt framgångsrikt drag av Arsenal. Ingen kan säga med någon säkerhet att så inte kan bli fallet. Där finns så klart alltid olyckskorpar som kan kraxa och som alltid gör det oavsett situation, och de gånger det faktiskt går fel så tycker de själva att de minsann var skitsmarta som såg det redan på förhand, oavsett om deras tänk om varför det skulle gå fel antingen var helt obefintligt eller för den delen irrelevant för vad som sedan skedde.
Men att Arsenal anställer Mikel Arteta måste för den sakens skull beskrivas som en brutal chansning, oavsett hur det slutar. Man väljer en manager med många okända faktorer för hur han kommer lyckas, och där det är omöjligt att veta eller ens säga om han kommer lyckas, annat än att man hoppas. Man kan välja att tro på Mikel Arteta som person, men djupare än så blir det inte. Arsenal är medvetna om att det är en chansning med osäkert utfall. Vilket var vad som förra sommaren fick dem att istället välja Unai Emery.
Och det bästa man kanske kan säga till Mikel Artetas försvar, eller kanske rättare sagt till försvar för beslutet att anställa Mikel Arteta, är att oavsett vem Arsenal än anställer i det här läget så representerar det en chansning. Det finns helt enkelt inga safe bets, inga garantier för en klubb som Arsenal i det läge de befinner sig i. Något jag kan säga med viss säkerhet eftersom vi ju har en högst relevant fallstudie på samma sak redan i Premier League, som provat både ”chansningar” och ”safe bets”.
Livet består av chanser. Chanser som tas, och chanser som missas. Varje klubb som vill något måste ta chanser längs vägen för att uppnå det. Men det är betydligt bekvämare att följa en klubb där man känner att ledningen verkligen vet vad den vill, har tänkt efter kring alla alternativ, har en plan för hur man ska genomföra det alternativ man till sist tar chansen på, snarare än att följa en klubb utan någon riktig susning, som tar en chans på något vad som helst och hoppas på det bästa.
Man behöver inte undra länge över vilken av dessa klubbar Arsenal mest framstår som för närvarande. Vilket betyder att istället för att vara en klubb som tar en kalkylerad risk och på många sätt därför är sin egen lyckas smed, så är Arsenal just nu med anställningen av Mikel Arteta en klubb som har kastat ett mynt upp i luften och hoppas att den ska singla ned på rätt sida. Större än så, som vi vet, är sällan skillnaden mellan å ena sidan storhet och å andra sidan galenskap.
Arsenals beslut att anställa Mikel Arteta är kanske varken eller.
:::
JULKALENDERN, LUCKA #19:
Wayne Rooney, Man Utd vs Newcastle, 2004-05. Det fanns en tid när Wayne Rooney inte var den gamla Rooney, den trötta Rooney, den baktalade Rooney, Rooney som var den utsedda syndabocken antingen för Englands misslyckanden eller senare för Man Utds misslyckanden, eller både och. Det fanns en tid när Wayne Rooney var ung, när Wayne Rooney var arg, när Wayne Rooney fortfarande var allting som England drömde om att vara. Det är den Wayne Rooney som gör det här målet mot Newcastle.