Manager: Carlo Ancelotti, Everton. Perfekt start på sin tid i Everton för Carlo Ancelotti som blir den förste Evertonmanagern att vinna sina två första matcher sedan David Moyes om jag inte misstar mig. Båda matcherna mot Burnley och Newcastle känns som matcher som Everton inte hade vunnit tidigare under säsongen. Härifrån blir det lite tuffare för Ancelotti som har Man City och Liverpool på bortaplan i tur och ordning.
TRE TAKEAWAYS:
Burnley. Uppfattningen om Burnley är som ett fantastiskt svårslaget lag och ett lag som försvarar sig väldigt bra. Verkligheten på Turf Moor är att Burnley har tagit totalt fem poäng på 21 matcher mot så kallade Big Six-klubbar, vilket självfallet är både alldeles för dåligt och inte alls vad man skulle kunna tro. Turf Moor är allt annat än ett fort för Burnley i just dessa matcher, och visar möjligen att Dyches ofta ultradefensiva taktik han konsekvent kör mot storklubbarna, men inte mot andra lag, inte nödvändigtvis är den allra mest funktionella taktiken. Ändå vägrar han att ändra på det.
West Ham. West Ham sparkade alltså Manuel Pellegrini efter förlusten mot ett ytterst B-betonat Leicester hemma på London Stadium. Inget oväntat med det egentligen. Det var West Hams sjätte förlust den här säsongen på nio hemmamatcher, och just den formen på hemmaplan framför 60,000 åskådare är naturligtvis en orsak både till West Hams svaga ligaplacering och Pellegrinis svanesång. Men eftersom West Ham är en klubb utan idé, organisation och ledarskap så kommer det nu med största sannolikhet bli David Moyes som tar över, igen. Tvivlar på att det gör många gladare.
Watford. Jag vet inte om Nigel Pearson precis är något taktiskt geni eller ens rätt manager för Watford på sikt. Men han verkar veta hur man får ihop ett lag och skapar en bra lagkänsla. Vi såg det i Leicester för ett gäng år sedan och vi verkar se det också nu med Watford. Och kanske är det precis vad Watford behöver vid den här tidpunkten, efter några år där tyngdpunkten kanske snarare varit på det taktiska på bekostnad av det andra. Vinsten mot Aston Villa ger Watford häng i nedflyttningsstriden och en känsla av vinden i ryggen.
J.R.
Watford. Gillar normalt sett inte att hämta JR och Cliff Barnes från en och samma match, om inte annat för att man tenderar att säga samma sak två gånger fast omvänt, men så får det bli den här gången. Svårt att käfta när Watford med 3-0-segern tar tre ytterst viktiga poäng på en direkt konkurrent i nedflyttningsstriden, får häng på lagen ovanför strecket, och vänder en säsong som kändes som glidandes dem ur händerna till en känsla av hoppfullhet. Watford var alltid lite bättre än vad tabellen antydde, och nu verkar det som om de har börjat tro på det själva.
CLIFF BARNES
Aston Villa. Sexpoängare, en match Aston Villa behövde vinna, eller åtminstone inte förlora. Att hamna i underläge med 0-1 borta mot Watford må väl vara hänt men när Watford då får en spelare utvisad så borde Aston Villa rimligtvis ha rätt goda hopp om att kunna få med sig något. Istället släpper de in två mål och förlorar med 0-3. Man måste säga att det börjar se lite mörkt ut i nedflyttningsstriden för Aston Villa.
OMGÅNGENS MATCH:
Brighton 2-0 Bournemouth. Är det ett derby, inte ett derby? Vet inte riktigt, det är tio mil mellan städerna men vad som är ett derby är som vi vet relativt. Men båda klubbarna är hemmahörande på sydkusten i alla fall så det är väl ett derby minst lika mycket som nästan vilket som helst Londonderby kan jag tycka. Intensiv match var det hur som helst, lite småful emellanåt till och med, men också välspelad, och Brighton tog tidigt ledningen och därifrån dominerade de matchen genom Aaron Mooy.
BTW
Hur mycket har Arsenalfansen hunnit börja hålla tummarna för att Liverpool ska förlora en match den här säsongen?
Lösningen är inte: Gör inte VAR! Lösningen är: Gör VAR bättre!
”Everton need a reality check: Moyes is the best they can get” – Skrivet för cirka två veckor sedan av Mark Ogden. Alla kan så klart ha fel eller få fel, och cred för att den inte är nedtagen, men det där är en så onödig sak att skriva av ett proffs.
Gaaaa-aaalen match mellan Birmingham och Leeds.
Hade för övrigt varit lite spexigt av West Ham att anställa Chris Hughton ett halvår efter det att Brighton (!) sparkat honom för att de ville börja spela mer ambitiöst.
Istället för att babbla om VAR-fördelar som inte finns så kan man ju undra-flundra hur Liverpool råkade få maximalt fördelaktigt spelschema under julfotbollen.
Arsenals årtionde slutade ganska precis som det började.
Sheffield United förlorade sin första bortamatch det här året och förlorade även sin sista bortamatch. Däremellan förlorade de inte en enda bortamatch. Imponerande.
Årtiondets lag m m kommer på nyårsafton.