Vad har egentligen hänt med Ipswich Town? Hur kommer det sig att en klubb som inledde säsongen med åtta vinster och tre oavgjorda matcher på sina första elva matcher, och såg ut som mer eller mindre givna seriesegrare i League One under säsongens första halva, och som ledde serien så sent som i slutet av januari, plötsligt har förlorat sju av sina nio senaste matcher och nu måste betraktas som långskott för att över huvud taget ta sig till ett playoff?
Svåra frågor på vilka de allra flesta verkar vilja jaga mycket lätta svar. Det är managerns fel verkar många tycka, Paul Lambert står sannerligen inte högt i kurs dessa dagar. Det är ägarens fel verkar andra tycka, Marcus Evans investerar inte tillräckligt mycket på spelare och anställer fel folk menar oftast de. Det är spelarnas fel verkar å andra sidan de flesta tycka, och här verkar de flesta pendla mellan uppfattningen att spelarna bara inte är bra nog och att spelarna helt enkelt inte bryr sig.
Det enda dessa svar egentligen har gemensamt är att de handlar om att hitta en eller flera syndabockar för Ipswich Towns problem. Jakten på syndabockar är så klart väldigt vanlig så fort det går dåligt för en klubb. Och det har gått dåligt för Ipswich Town de senaste åren. Redan förra säsongen åkte Ipswich Town ur EFL Championship sedan Paul Hurst inte lyckats alls som manager och Paul Lambert därefter inte lyckats rädda dem kvar. Nu verkar de alltså missa uppflyttning.
En grupp som däremot hittills stått relativt fri från stämpeln som syndabockar är Ipswich Towns supportrar själva. Vilket kanske är rätt så naturligt givet att det så klart är de som leder jakten på syndabockar. Men sakta men säkert är det fler och fler som har börjat påpeka att Ipswich Towns supportrar till stor del har fått vad de önskat sig, och därför förtjänar vad de får och bidragit till Ipswich Towns olycka. Det handlar så klart om att de drev ut Mick McCarthy ur klubben som det heter.
Det var inför förra säsongen som Ipswich Town beslutade sig för att säga tack och adjö till Mick McCarthy och istället anställa Paul Hurst, en ung upp-och-kommande manager som gjort viss succé precis dessförinnan med Shrewsbury. Supportrarna var missnöjda med McCarthys upplevda brist på ambition och vision, på dennes många gånger negativa spelidé och gråtrista fotboll. Ipswich Town borde kunna och vilja mer tyckte de, än att bara klara sig kvar i EFL Championship säsong efter säsong.
Marcus Evans, Ipswich Towns ägare, lystrade till supportrarnas missnöje och sade sig vilja anstifta en nyordning. Paul Hurst anställdes alltså, och tanken var att Ipswich Town nu skulle börja spela en mer progressiv fotboll än förut, och med smart arbete och relativt små resurser ta upp konkurrensen med övriga klubbar i EFL Championship. Här kan man inte minst i efterhand tänka sig att två saker drev Evans tänkande; populism samt tanken om att uppnå mer med en mindre budget.
Expertkören var å sin sida hyfsat enig. Det var enligt dem ett korkat beslut att göra sig av med Mick McCarthy som ju, återigen enligt dem, gjorde ett strålande jobb med den budget han hade att arbeta med och de spelare han hade tillgång till. Dessutom var det ju en genomsympatisk kille. På många sätt var det samma typ av invändningar som dök upp runt Ipswich Town då som dök upp runt Brighton inför den här säsongen efter deras beslut att sparka Chris Hughton.
Men så klart med den skillnaden att expertkören i Ipswich Towns fall kanske faktiskt fick rätt. Åtminstone skulle den kunna hävda det. Ett annat perspektiv är så klart att det här var bestämt på förhand att expertkören skulle tycka, eftersom Mick McCarthy är den han är, och huruvida det sedan blir som expertkören säger eller ej är i själva verket mest en fråga om tillfälligheter. Vad vi med med någon form av säkerhet är att det blev inte som Ipswich Town hade önskat sig.
Här finns också en många underförstådd logik som inte riktigt håller att om Ipswich Town bara hade haft vett att behålla Mick McCarthy, då hade Ipswich Town aldrig åkt ur EFL Championship och inte nu spelat i League One. Vilket självfallet är helt omöjligt att säga något om med någon som helst form av säkerhet. Vad vi vet är att Ipswich Towns trend under Mick McCarthy knappast såg positiv ut, med över tio förlorade matcher på hans sista 20, och de höll sig kvar i EFL Championship på håret.
Att det fanns skäl för Ipswich Town och för Marcus Evans att tänka nytt och kanske till och med tänka större går inte att förneka. Även fastän verkligheten har kraschat ned över deras huvuden i efterhand. Det fanns även skäl för Ipswich Towns supportrar att önska sig något bättre än vad de faktiskt hade. Ipswich Town valde att inte nöja sig med vad de hade, och i detta ligger så klart alltid en risk. Förändring kommer inte alltid bli en succé för alla klubbar.
Möjligen var problemet just att förändringen inte var genomtänkt och genomarbetad längre än att någon kom på att man skulle spela bättre fotboll samt värva bättre spelare för mindre pengar. Det låter självklart så klart men vore fotboll så lätt skulle naturligtvis alla klubbar lyckas. Men den fina idén följdes aldrig riktigt upp i konkret handling, där investerades aldrig i någon större förändring av spelartruppen, transferstrategin verkar ha varit minst sagt spretig, och förtroendet för Paul Hurst lågt.
Jämförelsen ska kanske därför inte göras med i första hand Brighton, utan kanske istället med Crystal Palace. Även här var det ju en klubb som plötsligt kom på att de skulle börja spela bra fotboll, men som gjorde absolut ingenting för att förändra på något i sin egen verksamhet, och som rätt kvickt bytte ut Frank De Boer mot Roy Hodgson och så var det back to basics. Hållbarheten i Ipswich Towns idé demonstreras kanske främst av att de valde att ersätta Paul Hurst med Paul Lambert.
Den fina idén dog med andra ord rätt kvickt. Istället blev Ipswich Town fast med Paul Lambert som känns betydligt mycket mer pragmatisk, på så vis betydligt närmare Mick McCarthy till sätt, men även lite mer mellanmjölk. Lambert är en manager som å ena sidan saknar den idémässiga renhet som Ipswich Town möjligen eftersträvade, men som å andra sidan inte heller har den drivande personligheten som någon som McCarthy ändå har. Paul Lambert är lite varken eller.
Vilket är en rätt bra beskrivning av Ipswich Town för närvarande, varken eller. Svaret på syndabockarna är däremot som vanligt komplext. En manager som inte riktigt vet att utnyttja eller motivera sin spelartrupp. En ägare som inte riktigt har en idé att utveckla klubben och än mindre en plan att genomföra denna idé i handling. En spelartrupp som saknar både kvalitet och till synes ambition. En supporterbas som kan ha bidragit till orealistiska förväntningar på laget.
Många olika kockar och syndabockar har satt Ipswich i denna soppa.