En del av det politiska systemet i både USA och i Storbritannien som jag faktiskt uppskattar är hur kongressen eller parlamentet genom sina olika kommittéer och utskott kan kalla in mer eller mindre vem som helst, individ eller organisation, till förhör och utfrågning. Visst kan det utnyttjas som teater till viss del, men det förstärker också den politiska beslutsprocessen, samt håller relevanta aktörer mer öppet ansvariga.
Richard Masters, Premier Leagues relativt nytillträdda VD, såg däremot under gårdagen ut att önska sig att detta system alls inte existerade för det första, och att han själv var någon helt annanstans för det andra. Masters hade blivit kallad till utfrågning av det brittiska parlamentets kommitté för digitalisering, kultur, media och sport. Vilket onekligen låter som ett väldigt brett område, således något av en slaskkommitté.
Utfrågningen tog upp flera just nu aktuella problemområden för Premier League. Allt från Liverpoolsupportrarnas beteende i samband med deras ligatitel till Newcastles pågående uppköp av Saudiarabien. Det vore väl kanske fel att säga att kommitténs ledamöter alla var särskilt pålästa eller förberedda, men utifrån Masters svar går det ändå att lista ut ett och annat, och dra vissa slutsatser.
Ointressant är det sannerligen inte. I flera av fallen är det faktiskt rätt spännande principfrågor som antingen tas upp mer eller mindre öppet, eller ligger och skvalpar precis i frågornas och svarens bakgrund.
Liverpools supportrar
Vi kunde alla se vad som hände i Liverpool timmarna och dagarna efter att Liverpools ligatitel var klar. Det var folkmassor av ett slag som naturligtvis i dessa tider är helt och hållet olämpligt. Därtill innehållandes ett icke önskvärt ligistbeteende.
Richard Masters gör en klok poäng när han säger att Premier League kan inte polisa enskilda individers handlingar, utan det faller tungt på det individuella ansvaret. Premier League kan stödja klubbarna i deras sätt att hantera frågan.
Utöver det kom det några pliktskyldiga referenser till liknande folksamlingar på stränder, gatufester och så vidare. Vilket så klart saknar all relevans, utan är whataboutery ägnat att rikta kritiken bort från fotbollen.
Visst var det olämpligt, men heller inte oförutsägbart. Liverpool uttryckte sig starkt mot beteendet efter ett tag, men det tog sin lilla tid, och Liverpools egna firande, spelare och ledare, följde knappast rekommendationerna det heller, och riskerar ha bidragit.
Samtidigt var det förmodligen ofrånkomligt och oundvikligt. Oavsett vad Liverpool än gjort så hade det blivit folkmassor. Man lurar nog sig själv om man tror att var något som gått att undvika, eller beror på någon enskild faktor.
Kritiken ska man kanske därför först och främst rikta mot de journalister och olika supporterrepresentanter som på förhand förnekade att detta skulle ske, och förringade de som varnade för just detta helt och hållet uppenbara.
För dem var det viktigare att antingen dra på sig offerkoftan som supporter, eller som journalist försöka ställa sig in bland supportergrupperna, på ett sätt som har blivit alldeles för vanligt. Effekten blev en lägre beredskap för vad som skulle ske.
Black Lives Matter
Ända sedan Premier League startade igen har spelare, ledare och domare tagit ett knä strax innan avspark, som ett sätt att visa sitt stöd för Black Lives Matter-rörelsen. Under de första matcherna ersatte Black Lives Matter även alla spelarnamn på tröjryggen.
Richard Masters fick föga överraskande frågan om detta på något sätt hade förändrat Premier Leagues hållning att inte acceptera politiska budskap alls, och om vi skulle få se fler exempel på liknande protester i framtiden.
Nejdå, inte alls tydligen. Richard Masters menade att detta var ”speciella omständigheter”, innan han gav sig in i en rätt trasslig distinktion mellan politiska och moraliska frågor där det ena inte var okej men det andra var det.
Här är det så klart omöjligt att veta var gränsen går för vad som är politik och vad som är moral. Det känns ju dessutom rätt uppenbart att de två begreppen heller inte riktigt går att hålla sär. Det ena ger liksom det andra på något vis.
Vi vet att Premier League har varit minst sagt nedslående på vad som definitivt har kunnat ses som moraliska ställningstaganden förut. Vad som gör att just detta är så ”speciella omständigheter” är inte helt glasklart.
Vilket möjligen förstärker misstanken att det för Premier League mest handlar om PR. Att man vill se bra ut i dessa protester. Eller kanske snarare att man fattar hur illa det skulle se ut att inte vara med i dessa protester.
Newcastles uppköp
Newcastles pågående uppköp av Saudiarabien med flera var också på tapeten. Här var det framför allt den skotska parlamentsledamoten John Nicholson som förhörde sig över uppköpets mer moralpolitiska aspekter. Mänskliga rättigheter typ.
Nicholsons främsta retoriska poäng verkade vara att det vore pinsamt för Premier League att godkänna Saudiarabien som ägare men inte Louis Tomlinson från One Direction. En poäng som försvagades av att det var Football League som stoppade Tomlinson.
Från Richard Masters svar kunde man utläsa några saker. Bland annat att han hoppades på att ett besked i frågan skulle komma förr snarare än senare, samt att det helt klart var frågan om piratsändningar som var det överhängande problemet.
Masters förnekade att den brittiska regeringen utövat några påtryckningar, men såg rätt besvärad ut i sina svar. Flera andra källor har rapporterat om sådana påtryckningar och att regeringen vill ha igenom uppköpet, av kommersiella skäl.
Här pågår för närvarande en parallell opinion om att Premier League har ett ansvar att skynda på och faktiskt komma med ett beslut, inte dra ut på frågan då det skapar en betydande osäkerhet för klubben, dess spelare, anställda och supportrar.
Processen måste självfallet få ta den tid det tar och kan inte i det avseendet låta sig stressas. Men om Premier League medvetet drar ut på processen antingen av taktiska skäl eller som en förhandling med Saudiarabien, ligger det onekligen något i opinionen.
Richard Masters betonade intressant nog att piraten i sammanhanget, BeoutQ, hade lagt ned.
:::
Premier League fortsätter under kvällen. Bournemouth med en match de nästan helt säkert måste vinna hemma mot Newcastle. Arsenal kan inte rimligtvis tappa poäng hemma mot Norwich. Everton mot Leicester känns som en match som hade kunnat vara betydligt hetare än vad den nu känns. West Ham mot Chelsea i en potentiellt mycket het match, viktig för båda lagen.
:::
13 juli är tydligen dagen då CAS ger besked om Man Citys europeiska öde de kommande säsongerna.