Kort innan Watford under söndagen sparkade Nigel Pearson så kom Huddersfield med ett ännu märkligare och timing-mässigt underligt besked att de med omedelbar verkan sparkade sin managerduo, brödraparet Danny och Nicky Cowley. Ett besked som kom bara något drygt dygn efter att Huddersfield säkrat nytt kontrakt i EFL Championship genom att vinna mot West Brom.
Timingen går kanske att svälja i lite högre utsträckning med Huddersfield då det återstår endast en säsong, men framför allt eftersom Huddersfield till skillnad från Watford alltså säkrat nytt kontrakt och därmed i praktiken gjort klart sin säsong. Det tajta schemat under sommaren, nästa säsong börjar ju redan om någon dryg månad, betyder att klubbar gärna agerar så snart som möjligt.
Substansen i beslutet är mer svårsmält. Huddersfield var en klubb i fritt fall inför och under den här säsongen, och en andra nedflyttning i rad kändes inte osannolik. Det dröjde länge med det till synes ofrånkomliga beslutet att säga hejdå till Jan Siewert, och Danny Cowley anställdes först i september. Han fick ta över en rejält åldrad och demoraliserad spelartrupp, utan någon reell möjlighet att fräscha upp den.
I en så pass jämn och tuff liga som EFL Championship, i vilken onekligen flertalet andra stora och starka klubbar, med ambitioner om uppflyttning, och som själva spelade i Premier League för inte alltför länge sedan även de, har funnit sig indragna i botten av tabellen, är det kanske inte oväntat att Huddersfield drogs med. Desto bättre av Cowley att lyckas hålla Huddersfield kvar i EFL Championship.
Ett besluts kvalitet brukar kunna mätas i hur populärt det är bland de främst drabbade, i det här fallet Huddersfields spelare och supportrar. Reaktionerna därifrån har knappast varit positiva. Flera spelare gick under söndagen ut i media och tackade Danny Cowley för att ha räddat klubben ut ur en salig röra. Supportrarna har i hög utsträckning verkat helt oförstående för Huddersfields beslut.
Phil Hodgkinson, Huddersfields styrelseordförande, var ju närmast geniförklarad när Huddersfield helt oväntat för några år sedan lyckades ta sig upp i Premier League. Det var kanske samtidigt ingen tillfällighet att det kom helt oväntat. Därefter har han uppvisat ett mycket märkligt beslutsfattande. Som att anställa Jan Siewert redan i januari till ett redan nedflyttat Huddersfield. Sedan vänta till i september med att sparka Siewert.
Ett besluts kvalitet kan även mätas i hur det faktiskt motiveras av de som har fattat beslutet. Ju bättre ett beslut är desto vettigare är oftast dess motivering. Dåliga beslut har sällan bra och tydligt framförda motiveringar. Det dunkelt sagda är många gånger det dunkelt tänkta. Hur motiverar då Phil Hodgkinson beslutet att sparka Danny Cowley mindre än ett år sedan han anställt honom?
”We have made this decision in the belief that, in the long-term, it is in the best interests of the club as we move forward. We have a different vision for the way we operate the club, and how our ambitions can be achieved.”
Jodå, motiveringen innehåller för all del ofta använda buzzwords. Här hittar vi long-term, vi hittar vision, och vi hittar ambition. Allt det där låter så klart bra, men det är lite svårt att veta vad det egentligen betyder. På vilken sikt jobbar egentligen Huddersfield? Vad har Huddersfield för ambitioner och hur ser egentligen den här visionen ut som Phil Hodgkinson pratar om?
Ett mönster framträder om vi betraktar Huddersfields manageranställningar de senaste åren inom ramen för sitt större sammanhang. Huddersfield anställer David Wagner kort efter att Jürgen Klopp börjat göra framsteg med Liverpool. Framgången är omedelbar och oväntad. Huddersfield försöker sedan upprepa knepet med Jan Siewert. Huddersfield verkar nu vara på väg att anställa Marcelo Bielsas assistent Carlos Corberan.
Imitation behöver inte nödvändigtvis vara en dum strategi, men den förutsätter ändå att det genomförs på ett smart och genomtänkt sätt. Men det finns inget större fel med att använda framgångsrika klubbar och managers som förebild. Att enbart kopiera vad andra gör och vad som råkar vara mest populärt för stunden framstår kanske däremot inte som särskilt visionärt.
Vem som än tar över Huddersfield har ett stort jobb framför sig. Inte minst med att bygga om laget från grunden. Detta med en ny säsong som startar om en dryg månad. Carlos Corberan är ett uppskattat namn i Leeds, men han är relativt oerfaren som manager på den här nivån, egentligen oerfaren som manager över huvud taget. Men han borde å andra sidan vara väl utbildad för uppgiften.
Uppenbart är att Huddersfield åtminstone verkar ha bestämt sig för vem som ska bli deras nästa manager, och har kommit långt i att göra detta verklighet. Det är alltså inte något hastigt påkommet beslut att sparka Danny Cowley. Detta på grund av en annan liten bisats i deras offentliga uttalande: ”The Club are not seeking applications for the vacant position.”
Danny Cowley, tillsammans med Nicky Cowley, kommer knappast att sakna erbjudanden om anställning från andra klubbar. Deras jobb med att rensa upp röran i Huddersfield med ett hyfsat framgångsrikt utfall borde exempelvis kunna få en storklubb som Sunderland att fundera på dem. Sunderland skulle naturligtvis kunna hitta betydligt sämre alternativ än så.
Ett Sunderland som står inför sin tredje säsong i League One. Ett Sunderland som håller på att äta upp sig självt inifrån. Ett Sunderland som befinner sig i något slags inbördeskrig mellan ägare, ledning och supportrar. En ägare som vill sälja Sunderland eftersom det inte var riktigt så lätt eller roligt som han trodde, men som samtidigt inte verkar vara beredd att äta någon förlust på en sådan försäljning.
Vilket betyder att Stewart Donald har satt ett pris på klubben som ingen är beredd att köpa klubben för. Stewart Donald köpte och betalade för en EFL Championship-klubb, men försöker nu sälja en League One-klubb. Det borde säga sig självt att det inte kommer gå att få tillbaka alla pengar man betalade för Sunderland. Istället borde förlusten ses som det ekonomiska straffet för att ha tagit Sunderland till League One.
Men Sunderland är sedan länge en klubb där ingenting längre säger sig självt. Det borde säga sig självt att Sunderland vore intresserade av Danny & Nicky Cowley. Det säger inte sig självt att Danny & Nicky Cowley är intresserade av Sunderland i detta läge.