En klubb som precis har blivit drabbade av tolv minuspoäng borde rimligtvis omges av en uppgiven och pessimistisk atmosfär. Men runt Sheffield Wednesday verkar det istället råda en slags optimism som just på grund av dessa tolv minuspoäng inte känns helt och hållet lätt att förklara. Möjligen skulle man kunna se det som att en tyngd ändå har lyfts från Sheffield Wednesdays axlar.
Allting är naturligtvis relativt. Kanske är det en form av lättnad vi trots allt ser med Sheffield Wednesday för närvarande. För många runt klubben oroade sig nog för det värsta innan straffet faktiskt kom, det vill säga att klubbens minuspoäng skulle dras redan förra säsongen, vilket i så fall hade inneburit nedflyttning till League One. Istället dras de tolv poängen nästa säsong, och Sheffield Wednesday får därmed ett slags uppskov.
En annan form av lättnad för Sheffield Wednesday är att de på grund av ärendet med deras arena har fått jobba under ett transferembargo de senaste åren. Med ärendet nu ur vägen så är Sheffield Wednesday även fria från detta transferembargo. Detta har gjort det möjligt för Sheffield Wednesday både att rensa ut spelartruppen men också börja värva nya, fräscha spelare.
Mittbacken Chey Dunkley från Wigan, mittfältaren Fisayo Dele-Bashiru från Man City, och anfallaren Izzy Brown på lån från Chelsea är tre bra värvningar för Sheffield Wednesday som med dem verkar vara på god väg att förverkliga vad Garry Monk har pratat om under mest hela året, nämligen att skapa ett yngre, ett hungrigare och ett mer dynamiskt Sheffield Wednesday.
Sheffield Wednesday var en dryg match från att ta sig upp till Premier League för tre år sedan, när de förlorade playoff-semifinalen mot Huddersfield på straffar, som därefter skulle vinna även playoff-finalen på straffar. Säsongerna därefter har varit något utav besvikelser för Sheffield Wednesday, som trots höga förhoppningar har slutat på femtonde, tolfte och sextonde plats.
Sheffield Wednesday har känts som ett trött lag under de tre år som passerat sedan de senast utmanade om uppflyttning till Premier League. En kombination av att det laget inte hade energin att försöka klättra uppför det branta berget ännu en gång, och som sagt att Sheffield Wednesday helt enkelt inte hade någon möjlighet att förnya laget, och allt detta har även märkts på lagets prestationer och resultat.
Garry Monk verkar åtminstone ha sett problemet. Därav naturligtvis pratet om att vilja göra Sheffield Wednesday yngre och hungrigare. Visst kan man ha sina motiverade tvivel om Monk utifrån hans tidigare jobb i Leeds, Middlesbrough och Birmingham, men man kan inte blunda för att om Sheffield Wednesday vill ge Monk en fair chans att lyckas så måste de ge honom tiden att bygga detta yngre och hungrigare lag.
Garry Monk har lovat Sheffield Wednesdays supportrar att oavsett vad som än händer den här säsongen så kommer de ha ett lag att vara stolta över. Här snuddar Monk kanske vid en annan besvärlig omständighet de senaste två-tre åren, nämligen att supportrarna inte riktigt har haft ett lag de kunnat vara stolta över. Energin, engagemanget och framför allt arbetsviljan har helt enkelt inte funnits där i tillräcklig utsträckning.
Frustration snarare än stolthet har varit känslan. Frustration eftersom förhoppningarna på laget alltid varit höga, samtidigt som laget under dessa år varit så väldigt långt ifrån att motsvara dessa förhoppningar. Här hittar vi en tredje form av lättnad i att Sheffield Wednesdays tolvpoängsavdrag låter dem genomföra säsongen som kommer utan några som helst förhoppningar eller förväntningar om någon uppflyttning.
Kanske kan detta befria Sheffield Wednesday, som ändå definitivt sitter på kvaliteten att kunna spela en fotboll som kan räcka för uppflyttning under en normal säsong. Vad det betyder för Sheffield Wednesday att börja säsongen med -12 poäng är osäkert. De borde kunna vara bra nog att trots detta underläge ändå hålla sig kvar i EFL Championship. De borde efter det kunna se den här säsongen som en möjlighet för laget att sätta sig.
Och vem vet, om de gör en riktigt bra säsong så måste inte nödvändigtvis ett handikapp om tolv poäng betyda att de framåt våren inte kan befinna sig i ett läge där de faktiskt har en playoff-plats inom rimligt räckhåll. I en så pass jämn liga som EFL Championship har blivit nu för tiden så är inte tolv poäng något som omedelbart diskvalificerar ett lag. Vi såg exempelvis Brentford så när ta in nästan lika många poäng på kort tid.
Kanske är det ett väldigt optimistiskt perspektiv på Sheffield Wednesday. Samtidigt finns nu skäl för optimism runt Sheffield Wednesday. Efter några tunga år känns Sheffield Wednesday som ett lättare lag. Deras tolv minuspoäng är en begränsning men inte ett bekymmer, samtidigt som fallet nu är överstökat för Sheffield Wednesday. Dessutom är poängavdraget överklagat. Under hösten kan alltså tolv bonuspoäng rassla in.
Kanske är det så man måste tänka om man startar en säsong på minus tolv poäng.
:::
Conor Coady ersätter Harry Maguire i Englands landslagstrupp. Bra call-up men obegripligt att han inte var med redan från början.
:::
TRANSFERKOLLEN
Rodrigo Moreno, Valencia till Leeds. Erfaren och effektiv anfallare och målskytt som varit en av ljuspunkterna i ett som vanligt strulande Valencia. Kommer kunna passa in perfekt i Leeds fotboll och vara en förstärkning för dem på ett område där det hela tiden under Marcelo Bielsas tid med klubben funnits ett frågetecken, förmågan att göra mål på alla sina chanser. Sommarens hittills häftigaste värvning. Berömlig – (+++++)
Robin Koch, Freiburg till Leeds. Brighton verkar vägra att sälja Ben White till Leeds, och då har Leeds tvingats hitta ett annat alternativ. Och det måste man väl ändå säga att de har lyckats rätt väl med. Åtminstone har de hittat en högst snarlik mittback som White, och Koch kommer med ett gott rykte om sig från Freiburg, Bundesliga och för all del även utkanten av det tyska landslaget. Med beröm godkänd – (++++)