Fyra matcher spelades redan förra lördagen. Då gick Blackburn Rovers, Portsmouth, Stoke och Preston North End vidare till den andra omgången. Under fredagskvällen vann först Middlesbrough en målkavalkad med 4-3 mot Shrewsbury innan Burton Albion lyckades betvinga Accrington Stanley. Återstår i den här omgången gör totalt 29 matcher, varav 28 av dem spelas under dagen.
28 engelska cupmatcher under en enda lördag. Det är ju lite som julafton, påsk och midsommar inbakade som en härlig calzone. Just Ligacupens första omgång har alltid varit något jag funnit visst nöje med, och den här gången kommer inte vara något undantag på så vis. Det enda jag saknar sådana här gånger, men det gör jag i och för sig under vanliga ligaomgångar också, är en multimatchsändning, eller Superlive.
Matcherna börjar redan tidig eftermiddag. Klockan 13:00 sparkar Derby County av mot Barrow AFC, nykomlingarna i Football League. Sedan kommer i rask takt Plymouth Argyle vs QPR (13:30), Crawley Town vs Millwall (14:00), Gillingham vs Southend (14:00), Bristol City vs Exeter City (15:00) och Walsall vs Sheffield Wednesday (15:15). Betraktat som förrätt inte någon dålig inledning på måltiden.
Bulken av matcherna startar däremot som vanligt 16:00 svensk tid. Här hittar vi några rätt spännande guldkorn. Exempelvis Barnsley vs Nottingham Forest, Forest Green Rovers vs Leyton Orient, Ipswich Town vs Bristol Rovers, Luton Town vs Norwich, MK Dons vs Coventry, Sunderland vs Hull City och så naturligtvis Walesderbyt mellan Newport County och Swansea!
Övriga matcher under lördagen: Birmingham City vs Cambridge, Bolton Wanderers vs Bradford, Crewe Alexandra vs Lincoln City, Fleetwood Town vs Wigan Athletic, Grimsby Town vs Morecambe, Northampton Town vs Cardiff City, Oxford United vs AFC Wimbledon, Oldham Athletic vs Carlisle, Peterborough vs Cheltenham Town, Reading vs Colchester, Salford City vs Rotherham, Scunthorpe vs Port Vale, Swindon Town vs Charlton, Tranmere Rovers vs Harrogate Town och Huddersfield vs Rochdale.
Kanske är det att betrakta som en historisk reflex i ryggraden att alltid betrakta Luton Towns cupmatcher som särskilt spännande cupmatcher.
Var ju mycket snack inför säsongen så klart om att Ligacupen skulle ställas in den här säsongen, med anledning av spelschemat nu när säsongen blivit förskjuten. Men så blev alltså inte fallet. Inte heller att de engelska klubbar som deltar i europeiskt cupspel drar sig ur Ligacupen. Främst för att de faktiskt har ett avtal att de ska vara med. Men även för att det helt enkelt inte förändrar deras spelschema särskilt mycket.
Hade Ligacupen blivit inställd den här säsongen är det så klart en rätt hög risk att den därefter inte kommit tillbaka, åtminstone inte i dess nuvarande form, så det är en bra sak att EFL stod på sig i den frågan.
:::
Framåt kvällen vankas emellertid Nations League. England får återigen stifta bekantskap med en kär gammal bekantskap. Nämligen Island. Det vill säga lilliputtnationen som förnedrade England senast det vankades EM, och som indirekt kanske såg till att Gareth Southgate blev förbundskapten.
Förlusten mot Island kostade Roy Hodgson jobbet. Detta banade i sin tur vägen för Sam Allardyce, men det tog bara några få månader innan hans skumma affärer och dåliga smak att dricka vin ur pintglas ryckte mattan från under fötterna på honom. Vilket alltså banade vägen för den betydligt mer prydlige förbundsprodukten Southgate.
Återstår alltså att se om Southgate kommer se lyckligare ut efter en match mot Island än vad Hodgson gjorde, eller om även Southgate kommer se ut som ett vulkaniskt askmoln efter matchen?!
England spelar i A-divisionen i Nations League, i dess Grupp B. England har sällskap i gruppen av Island, Danmark och Belgien. England börjar alltså med två bortamatcher mot de två motståndare i gruppen som de nog behöver ta full poäng mot för att ge sig själva en vettig chans att ta sig till slutspel före Belgien.
Englands första två-tre matcher kommer förmodligen avgöra hur Nations League går för dem den här gången. De slutade trea förra gången.
:::
Tuff intervju av Leo Messi under fredagskvällen sedan han meddelat att han stannar kvar i Barcelona åtminstone en säsong till. Men man måste också säga att det finns rätt stora hål i den story han lägger fram.
Att Messi och hans juridiska team inte skulle ha förstått att utköpsklausulen i kontraktet existerade och fortfarande var giltig, och att slutdatumet för hans möjlighet att avsluta kontraktet var passerad, är fullständigt osannolikt.
Att Messi skulle ha sagt till Barcelonas ledning och till Bartomeu hela säsongen att han ville lämna Barcelona, men berättar det för sin familj först efter att storyn blivit offentlig är orimligt. Liksom att han och teamet skulle ha tagit Bartomeu på orden i en sådan fråga.
Mycket talar för att det var ännu en av Messis utageringar efter ett misslyckande, som vi sett prov på förut, inte minst med Argentina. Att han napalmbombar klubbledningen gör inte misstanken svagare att detta alltså var ett powerplay.
Barcelona går till val under säsongen. Det är inte någon långsökt tanke att den som ska vinna det valet gör det genom att garantera att Messi blir kvar i klubben, och sätter Messi i ett alldeles utmärkt förhandlingsläge inför framtiden.
Det är inte heller någon långsökt tanke att den som vinner det valet är inte Bartomeu.
Man City har alltså för andra gången på mindre än fem år låtit sig bli en pjäs i Leo Messis spel med Barcelona. Vilket kanske inte är så väldigt smickrande. Men när det gäller en spelare som Messi är det kanske ändå värt att spänna bågen.
Något säger mig att Man City är den part i den här soppan som kommer klara sig bäst ändå. Messi behövde Man City betydligt mer än Man City behövde Messi.
:::
TRANSFERKOLLEN
Cédric Kipré, Wigan till West Brom. Om West Brom åker ur Premier League så åker de inte ur för att de har ett dåligt försvar. Eller i alla fall inte för att de har dåliga spelare i sitt försvar. Nigerianske Semi Ajayi gjorde något av succé redan förra säsongen, och nu har West Brom alltså kompletterat honom med ivorianske Kipré. West Brom har lagt grunden för ett riktigt bra Premier League-försvar. Väl godkänd – (+++)
Kai Havertz, Bayer Leverkusen till Chelsea. Strålande spelare med en mycket stor framtid framför sig. Offensiv mittfältare av hög kvalitet och betydligt högre kapacitet. Chelseas mittfält var redan en av deras främsta styrkor, men kommer med Havertz bli ännu starkare, väl i linje med Premier Leagues bästa. En dyr värvning men en bra värvning. Berömlig – (+++++)
Grady Diangana, West Ham till West Brom. Ung, lovande offensiv mittfältare från West Hams egna led. Låt oss säga att West Hams supportrar inte är nöjda med den här försäljningen. Har aldrig riktigt fått en seriös chans att utvecklas på den kringresande cirkus som är West Hams mittfält, men kan bli en stjärna med West Brom, som med Diangana i laget får flera kreativa outlets i laget och på planen. Med beröm godkänd – (++++)