Ofoget många managers har för sig att varje gång de kommer till en klubb så börjar de värva sina egna tidigare spelare är något jag ofta kritiserat. Jag gick nog till och med så långt att jag beskrev det som ett rätt säkert tecken på en trött manager befriad från både idéer och energi. Visst, det skadar inte att utnyttja kontakter och sitt nätverk, men oftast är det nog bara en fråga om slöhet och bristande fantasi.
Om jag alltså skulle vara konsekvent så borde jag nu ge mig iväg på en rant om hur Carlo Ancelotti agerar slött och uppvisar bristande fantasi när han får Everton att värva först Allan, som han hade som spelare i Napoli, och kort därefter James Rodriguez, som han hade som spelare i Real Madrid. Ancelotti visar liksom prov på samma transferfilosofi som den värsta Harry Redknapp.
Men saken måste också ses och värderas i sitt rätta sammanhang. Everton anställde Carlo Ancelotti och man måste förmoda att en stor anledning att man faktiskt valde att anställa Ancelotti var just namnets storlek och hans möjlighet att locka riktigt bra spelare till Everton. Inte heller är Allan och Rodriguez två trötta spelare letandes efter ännu ett bra kontrakt, det är spelare som lyfter Everton minst en dimension.
Lite imponerande måste man även säga att det är som ett transferfönster. Evertons mittfält framstod mest efter förra säsongen som ett skövlat minfält. Det existerade mer eller mindre inte, med undantag för en väldigt ensam Andre Gomes. Andra klubbar hade kanske huffat och puffat utan att så värst mycket hänt, men Everton värvar alltså i ett enda svep både Allan och James Rodriguez, grunden för ett helt nytt mittfält.
Allan är en reformativ värvning av Everton. Ett av Evertons största problem de senaste åren är att deras mittfält inte varit särskilt bra på just någonting. Varken att skydda den egna backlinjen eller skapa chanser framåt. Allan har varit ett fenomen på Napolis mittfält under senare år med samma typ av egenskaper som t ex N’golo Kanté. Fysiken och skyddet för den egna backlinjen tas om hand i ett enda svep.
James Rodriguez är en revolutionär värvning av Everton. Visst finns här en osäkerhet och risk som med alla sådana här värvningar, men Rodriguez har visat kapacitet av världsklass som offensiv mittfältare, och om Everton hade svårt att skapa chanser från sitt eget mittfält förut så fanns ingen bättre lösning på förhand än just Rodriguez, som även visat ett huvud just för att prestera som bäst i klubbar som Everton, slåendes underifrån.
Rodriguez är en global superstar till fotbollsspelare. Ingen hade lyft ett ögonbryn om klubbar som Man City, Liverpool, Chelsea, Man Utd eller Arsenal hade värvat den otroligt populäre colombianen. Everton borde inte rimligtvis kunna värva Rodriguez tycker man nog, men har nu ändå gjort det. Precis samma tanke och känsla som fanns om Carlo Ancelotti innan Everton anställde honom.
Varken de sportsliga eller kommersiella möjligheterna med James Rodriguez för Everton ska underskattas. Hanterat rätt är det en typ av värvning som kommer kunna lyfta Everton upp minst ett steg. Både anställningen av Ancelotti och nu värvningarna av Allan och Rodriguez är ett exempel på ett Everton som nu inte bara pratar om att vilja bli större, utan nu också har börjat tänka större.
Men vi ska heller inte låta oss tro att detta är enbart en enkelriktad värvning, alltså att det bara är Everton som behöver James Rodriguez och Carlo Ancelotti. Rodriguez och Ancelotti behöver Everton i minst samma utsträckning. Manager och spelare är ett sätt för Everton att dra sig själva upp till toppen. Men Everton är också ett sätt för manager och spelare att återupprätta sig själva på toppen igen.
Evertons mittfält kan dessutom komma att förstärkas ytterligare i närtid. Everton ska vara överens med Watford om köpesumman för Abdoulaye Doucouré, deras bästa spelare förra säsongen. Vilket hade varit en utmärkt värvning även det. Dessutom fortsätter ihärdiga rykten surra att Wilfried Zaha ska vara på väg att göra flytten från Selhurst Park till Goodison Park. De redan gjorda värvningarna lär nog inte minska hans intresse.
Vi ska inte på grund av detta plötsligt få helt orimliga förväntningar på Everton, och börja prata om dem som om de ska börja utmana om ligatiteln, eller som om de härmed borde ta sig till Champions League och så vidare. Ett steg i taget liksom, precis som är fallet för alla andra klubbar. Men faller alla bitar på plats för Everton den här säsongen, så visst är det inte någon omöjlighet för dem att ta sig till Champions League.
Nu är det för all del sällan som exakt alla bitar faller på plats omedelbart och på en och samma gång. Men vad man kan säga om Everton är att ingen annan klubb har den här sommaren haft ett så tydligt problem att åtgärda, och sedan åtgärdat just det problemet lika tydligt och lika kraftfullt som Everton nu har gjort redan med värvningarna av Allan och James Rodriguez.
Vilket alltså är möjligt att göra fastän Carlo Ancelotti har ägnat sig åt samma typ av ofog som Harry Redknapp, David Moyes, Tony Pulis med flera före honom, och mest värvat sina egna tidigare spelare.
:::
Även Newcastle hade en onekligen imponerande transfermåndag. Både Callum Wilson och Ryan Fraser över mållinjen alltså, och av allt att döma så står Jamaal Lewis på tur som ny vänsterback. Man får väl åtminstone säga att Mike Ashley åtminstone har gett Steve Bruce chansen att lyckas.
:::
TRANSFERKOLLEN
Callum Wilson, Bournemouth till Newcastle. Om Newcastle hade svårt med anfallare, Joelinton har floppat och Dwight Gayle är långtidsskadad, så är detta onekligen ett starkt försök till lösning. Wilson har imponerat som anfallare i Bournemouth, blivit aktuell för det engelska landslaget genom sina insatser. Frågetecknet är att han är 28 år och redan opererats för två allvarliga knäskador. Med beröm godkänd – (++++)
Ryan Fraser, Bournemouth till Newcastle. Storklubbar som Tottenham, Arsenal och Liverpool har sniffat runt Fraser de senaste två-tre åren. En dynamisk och kraftfull forward som kan bidra med mycket punsch till Newcastles anfallsspel. Hans siffror förra säsongen måste ses i ljuset av att han ville bort från klubben, och heller inte spelade alls efter uppehållet. Kanonvärvning. Berömlig – (+++++)
James Rodriguez, Real Madrid till Everton. Det finns en riktigt stor spelare och offensiv mittfältare i den lilla colombianen. Vilket han däremot visat främst i klubbar strax under den allra största nivån, och med Carlo Ancelotti som manager. Vilket på något sätt känns väldigt påpassligt. Om Rodriguez hittar igen sin storhet i Everton så kan detta visa sig bli en revolutionerande värvning för Everton. Berömlig – (+++++)
Jayden Bogle, Derby County till Sheffield United. Första delen i ett dubbelkap från Derby County. Ung högerback som redan hunnit med att göra många matcher för Derby County i Football League. Lär onekligen vara en väldigt välscoutad värvning av Sheffield United, där Chris Wilder uttryckligen säger att han ser Bogle som viktig konkurrens för befintliga ytterbackar. Väl godkänd – (+++)
Max Lowe, Derby County till Sheffield United. Andra delen i Sheffield Uniteds dubbelkap från Derby County, vänsterback den här gången. Lowe är äldre än Bogle och har spelat mycket på lån i Aberdeen de senaste åren. Även Lowe är framför allt en värvning tänkt för framtiden och tänkt som konkurrens för ytterbackarna. Sheffield United breddar sin spelartrupp. Godkänd – (++)
Ethan Ampadu, Chelsea till Sheffield United, lån. När Chelsea köpte Ampadu från Exeter City ansågs han som den mest lovande spelaren som någonsin kommit från den lilla klubben. Ampadus talang har varit tydlig i Chelseas ungdomslag och han tillbringade förra säsongen på lån i RB Leipzig. Mångsidig, kan spela både mittback och defensiv mittfältare. Kan utvecklas i tuff Premier League-miljö. Väl godkänd – (+++)