Beslutet som ändå togs var att genomföra en strategisk genomlysning med utgångspunkt för samtliga 20 klubbar, inte endast de sex största. Det känns väl trots allt ändå rätt rimligt, att om nu Premier League ska ha en strategi både för hur de själva ska gå framåt och för hur de ska bidra till att hjälpa det engelska fotbollssystemet i stort, så bör den strategin inkludera alla klubbar, inte enbart ett fåtal av dem.
Min genomgång av PBP var tämligen kritisk, och om det var jag naturligtvis långt ifrån ensam. Där fanns några enskilda punkter som var bra eller åtminstone inte direkt dåliga, såsom finansieringen av Football League, förändringen av det engelska playoff-spelet och så vidare, men i huvudsak var det förslag som skulle komma att ha långtgående negativa konsekvenser för allt det som har gjort engelsk fotboll till vad den är.
Men utgångspunkten för PBP är samtidigt inte felaktig. Det finns stora, systematiska fel och problem i den engelska fotbollen som helt enkelt måste åtgärdas. Detta var fallet även före den globala pandemin. Men pandemin och den påföljande finansiella krisen har onekligen satt hela systemet under ökad press och stress. Situationen har helt enkelt blivit betydligt mycket mer akut än förut.
Superklubbarna gör naturligtvis väldigt fel som försöker utnyttja denna situation till att tvinga genom beslut som i alldeles för hög utsträckning är enbart till deras fördel, och på längre sikt till alla andras nackdel. Detta gör det naturligtvis väldigt lätt att hålla sig väldigt negativ till just deras förslag. Samtidigt är inte situationen sådan att det går att bara säga nej, där måste även finnas en tanke på vad som ändå måste göras istället.
Här har jag i alla fall några tankar:
25% av de totala TV-intäkterna till Premier League och Football League fördelas till EFL
Det här var ju den positiva delen av PBP, plussidan på kontot så att säga. Moroten med vilken superklubbarna försökte sälja in alla andra perks för egen del, och att döma av flera klubbars offentliga reaktioner något som även gjordes med viss framgång.
Att skicka 25% av samtliga TV-intäkter till EFL skulle verkligen revolutionera finansieringen i Football League, och är i det avseendet en fundamental förändring, och en finansiering som helt enkelt behöver lösas på längre sikt. Detta är en lösning.
Här är dessutom vad som gör svårt för de 14 övriga klubbarna i Premier League att säga nej till PBP, nämligen att de riskerar framstå som kalla, cyniska skitstövlar själva om de säger nej till förslaget. De undviker det genom att säga ja till den här punkten!
Detta är nämligen en punkt som borde genomföras utan villkor och motkrav. Övriga klubbar ska inte behöva avsäga sig kontroll och inflytande till superklubbarna för att det här ska bli verklighet.
Dessutom bör punkten som säger att 8% av dessa totala TV-intäkter brutto ska avsättas för arenainvesteringar plockas bort.
Enligt EFL:s Rick Parry är det inte rimligt att förvänta sig att superklubbarna skulle avstå från intäkter utan något i ersättning. Det är i själva verket högst rimligt. Parrys attityd visar bara på snävheten i hans eget perspektiv.
Den engelska fotbollspyramiden som helhet skulle vinna på det här förslaget. Premier League-klubbarna, som många gånger tvingas betala höga premier bara för att de har så mycket pengar, skulle inte enbart må dåligt av att ha lite mindre pengar i systemet.
2,5% skatt på allt spel på engelsk fotboll
Här finns säkert en mängd praktiska problem kring hur ett sådant här system ska kunna upprättas utan att kunna kringgås eller fuskas med, men principiellt är det ett både viktigt och värdefullt förslag.
En skatt om 2,5% på alla bets på engelsk fotboll, direkt riktad att gå till den engelska fotbollen, skulle tillföra den engelska fotbollen ett årligt kapital om cirka £350m, vilket absolut inte är några småsummor.
Fördelningsprincipen kan säkert diskuteras, men leker vi med tanken att en femtedel (20% eller cirka £70m) går till Premier League, EFL Championship, League One, League Two och den engelska amatörfotbollen vardera så är det inte småskit, särskilt inte ju längre ned i systemet vi kommer.
Vi är självfallet inte ovana i Sverige med ett statligt ägt spelbolag som distribuerar mycket pengar vidare till svensk idrott. Även om det går att ha vissa moraliska betänkligheter på detta, så är det också så att spelmissbruk är ett stort problem i England.
Det här skulle kunna ses som ett incitament mot spelande.
2,5% skatt på alla transfers över £10m, 5% skatt alla transfers över £20m och så vidare…
Förslaget lyft och omarbetat från Kieran Maguire på Price of Football, som lägger fram den första delen, det vill säga en skatt om 3% på alla värvningar över £10m. Jag tar det ett litet steg längre.
Det är ett förslag med två sidor. Dels kan det beräknas tillföra cirka £50m årligen till engelsk fotboll, att allokeras till klubbar i EFL, alternativt endast League One och League Two. Dels kan det stävja den allra värsta transfercirkusen.
Engelska superklubbar skulle säkert gnöla en del, men det skulle inte alltid skada om det blev lite dyrare för dem att göra en del av sina värvningar. Kanske skulle det få dem att tänka efter en extra gång.
25%+1 i supporterrepresentation i varje klubbstyrelse
Förslaget lyft från Daniel Storey. Jag skulle väl knappast påstå mig själv vara någon varmare anhängare av supporterstyrning inom fotbollen, en idé som låter betydligt finare än vad den någonsin blir i verkligheten.
Det kan diskuteras om det verkligen var till de fackliga organisationernas fördel att en gång i tiden ta plats i företagens styrelser, liksom det kan diskuteras i vilken utsträckning dessa alls inkluderas i själva beslutsfattandet i viktiga frågor.
Alltså borde nog supporterrepresentation i klubbarnas styrelser omges med samma typ av diskussion. Men det ger ändå supportrarna en plats vid bordet och en röst i rummet, och åtminstone en formell insikt i för klubben viktiga beslut.
Får de dessutom ett aktieinnehav motsvarande 25%+1 av rösterna så får de även en icke obetydlig makt i dessa beslut. I vissa för klubben avgörande beslut, såsom uppköp etc, skulle de i realiteten få ett veto.
Det är inte ett förslag utan sina potentiella problem. Men å andra sidan, så som det fungerar idag saknar inte precis faktiska problem det heller.
Ja, men alla andra punkter då?
PBP innehöll ju en mängd andra punkter såsom antalet lag i ligan, lägg ned cuper hit och dit, förändra lånesystemet etc. Dessutom har det ju blivit populärt på flera håll att förorda någon slags oberoende styrning av den engelska fotbollen.
Jag ska inte påstå att det är punkter som intresserar mig. Det är inte punkter som har någon direkt bäring på de faktiska problemen. Tvärtom är det en slags red herring, olika punkter som vore bra för superklubbarna men egentligen inte för någon annan.
Inte heller har jag några större problem med den engelska fotbollens governance, i alla fall inte på konceptuell nivå. Åtminstone inte några problem som kommer lösas av att plötsligt införa någon slags oberoende (whatever that means) regulator.
Finansieringsmodellen är den engelska fotbollens första och största problem. Detta adresseras av mina första tre punkter. Problemet med korrupta och inkompetenta ägare är ett annat stort problem. Detta adresseras av min fjärde punkt.
Kommer detta lösa alla dessa problem för all framtid? Nej knappast, något sådant system existerar inte, har aldrig existerat vid någon tidpunkt i historien, eller existerat på någon plats i världen.
Allt vi har att besluta är vad vi ska göra med den tid som är given oss.