England hukar sig för ännu en nationell lockdown. För 20 år sedan hade en sådan lockdown mycket väl ha kunnat bero på att Man Utd och Arsenal precis skulle mötas i en fotbollsmatch. Nu för tiden äger väl det ena föga samband med det andra. Ändå måste man säga att det är en präktigt intressant och potentiellt betydelsefull match mellan Man Utd och Arsenal som vi har framför oss.
Uppfattningarna om de båda lagen är betänkligt svajiga och pendlar väl egentligen för båda lagen mellan ytterligheter som himmel och helvete. Man Utd måste man ändå säga kändes betydligt mera pepp efter slutet av förra säsongen då laget slutade på Champions League-plats. Sommaren och början på säsongen svängde över till att Arsenal med all rätt upplevdes som laget med huvudsakligt momentum.
Men hur är det egentligen nu? Man Utd inledde säsongen katastrofalt som vi nog redan känner till, med 1-6 mot Tottenham på Old Trafford en lågpunkt lika uppenbar som totalt katastrofal. Men efter den förlusten har Man Utd faktiskt rehabiliterat sig själva på ett rätt imponerande sätt. 4-1 mot Newcastle följdes upp av 2-1 mot PSG, som följdes upp av 0-0 mot Chelsea som i sin tur följdes upp av 5-0 mot RB Leipzig.
Framför allt är det väl vinsterna mot PSG och RB Leipzig i Champions League som har fått världen att höja på ögonbrynen och kanske skriva upp Man Utd och Ole-Gunnar Solskjaers aktier igen. Förmodligen eftersom de båda vinsterna i grund och botten var så oväntade. Man Utd förutspåddes ju ha fått en väldigt tuff Champions League-grupp, vilket det så klart också är. Men resultaten har gett dem en rejäl push.
Men ärligt talat så är det väl faktiskt inte enbart resultaten som väger till Man Utds fördel vad gäller uppfattningarna om laget. Spelet och prestationerna har överraskat positivt i minst lika hög utsträckning. Vinsten mot PSG var knappast oförtjänt sett till matchbilden, och att vinna med 5-0 mot RB Leipzig är naturligtvis ett rejält utropstecken. För att vara så mediokra som Man Utd många gånger är, så kan de också stundtals vara riktigt bra.
Här finns också anledning att berömma Solskjaer. Dels har han taktiskt utmanövrerat de andra lagens managers. Framför allt verkar Solskjaer ha hittat en diamantliknande uppställning på mittfältet som både spelarna och han själv trivs med. Samtidigt är det också så att Solskjaer har haft väldigt god lycka med sina byten i de här matcherna, byten som i båda fallen i ett svep förändrat och format matchbilden.
Frågan med Man Utd är kanske hur länge det här egentligen kan hålla i sig. Vad är egentligen det riktiga Man Utd, eller närmast det riktiga Man Utd? Är det den rasande mediokritet vi såg prov på innan landslagsuppehållet, eller är det snarare det Man Utd vi sett efter landslagsuppehållet? Sett över ett längre perspektiv ligger sanningen ganska klart någonstans däremellan. Inte så fruktansvärt illa som mot Tottenham, men heller inte så bra som PSG och RB Leipzig.
På sätt och vis går det kanske att dra en slags parallell mellan just Man Utd vinster mot PSG och RB Leipzig med Arsenals vinster i liga- och cupspelet mot Liverpool, Man City och Chelsea. Det var i båda fallen vinster som kanske ledde till att vissa slutsatser drogs om lagens förmåga som kanske inte riktigt var grundade i verkligheten, utan lite mer i ett slags önsketänkande.
Arsenal och Man Utd är båda två tillräckligt bra för att kunna ha perioder under säsongen när de får med sig sådana här resultat. Men det är inte nödvändigtvis standard över en hel säsong. Alltså kan vi tänka oss att Man Utds resultat kommer att falla tillbaka igen, precis som Arsenals resultat har avtagit på sistone med förluster mot Liverpool, mot Man City, och inte minst senast mot Leicester.
Både Man Utd och Arsenal går självfallet in till den här säsongen primärt med målsättningen att ta sig till Champions League. Några andra ambitioner är egentligen inte realistiska, åtminstone inte i ligaspelet. Båda lagen får nog sägas ha haft en mycket skakig start på säsongen sett till dessa ambitioner. Om Man Utd och Arsenal tänkte ta sig till Champions League, så har de sannerligen inte övertygat någon om att de är på väg att faktiskt lyckas med den saken.
Här kommer därmed kvällens match mellan Man Utd och Arsenal in i handlingen. Att vinna matchen kommer varken för Man Utd eller Arsenal direkt innebära några större garantier för att de minsann kommer ta sig till Champions League. Men målsättningen känns i så fall åtminstone mera närstående. Men att förlora matchen innebär definitivt att ambitionen plötsligt känns väldigt avlägsen.
För Man Utd handlar det kanske i första hand om att också börja visa musklerna i ligaspelet, inte enbart i Champions League och i Ligacupen. Förlusterna mot Crystal Palace och Tottenham interfolierades med en extremt turlig vinst mot Brighton. Efter landslagsuppehållet har Man Utd vunnit större än vad som var rimligt mot Newcastle, men fick också bara med sig 0-0 på hemmaplan mot Chelsea, vilket måste ses som en slags missräkning.
För Arsenal vore en vinst mot Man Utd deras första vinst den här säsongen mot ett lag som faktiskt är en direkt konkurrent om Champions League-platserna, eller mot ett lag som kan anses vara högre rankat än dem själva. Framför allt förlusten mot Leicester innebar nog att självkänslan tog ett dyk för Arsenal, och att osäkerheten och farhågorna från tidigare säsonger återkommer med full kraft.
Matchen är alltså väldigt viktig både för Man Utd och för Arsenal. Så som den här matchen slutar kanske även säsongen, åtminstone vad gäller de här båda klubbarnas inbördes rangordning. Det är dags både för Man Utd och för Arsenal att låsa ner den här säsongen!