Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Crystal Palace måste byta sina negativa förväntningar mot positiva

Peter Hyllman

Å ena sidan borde Crystal Palaces supportrar vara väldigt nöjda med Roy Hodgson som manager och hans lag. Trots att laget alltid omges av negativa förväntningar så lyckas Hodgson på något sätt alltid krama fram en insats som håller Crystal Palace kvar i Premier League. Det pratas vitt och brett om så kallade garantier mot nedflyttning, men Hodgson är förmodligen det närmaste vi faktiskt kommer i Premier League.

Å andra sidan börjar Crystal Palaces supportrar samtidigt känna visst missnöje med Hodgson som manager eftersom laget är och förblir ett lag som till synes alltid måste överträffa negativa förväntningar bara för att hålla sig kvar i Premier League. Hodgson har varit Crystal Palaces manager i tre och ett halvt år, och någonstans börjar kanske supportrarna känna att de borde kunna hoppas på och förvänta sig lite mer.

Logiken är hyfsat rättfram.

Om ett lag år efter år omges av negativa förväntningar så kommer det till slut en punkt i tiden när det börjar bli dags att sluta berömma managern i fråga för att han överträffar dessa negativa förväntningar och istället börja om inte kritisera så definitivt ifrågasätta managern i fråga varför han inte lyckats skingra dessa negativa förväntningar, och i vilken utsträckning dessa negativa förväntningar i själva verket beror på managern.

Annons

Roy Hodgsons metod under sina tre och ett halvt år i Crystal Palace har varit att värva men framför allt förlita sig på äldre och mer rutinerade spelare. Yngre spelare har fått ett mycket litet utrymme i Crystal Palace. Detta var motiverat från början för att bromsa lagets fria fall, men har med åren också lett till en kritik mot Crystal Palace för att ha blivit ett alldeles för åldersstiget fotbollslag.

Då Crystal Palace själva dessutom började prata mer och mer om att börja värva yngre spelare så kändes det onekligen som om det var motiverat att fråga sig om klubb och manager verkligen befann sig på samma våglängd. Sommarens värvningar av Nathan Ferguson och Eberechi Eze passade onekligen inte in i Hodgsons profil, och en tanke var att kanske var det dags för Crystal Palace att föryngra sig även på managerposten.

Annons

Den gångna säsongen har så här långt gett lite blandade besked om hur Roy Hodgson faktiskt förhåller sig till sina yngre spelare. Nathan Ferguson har inte fått någon speltid alls i Crystal Palaces backlinje. Däremot har Eberechi Eze fått spela en hel del och kanske framför alltmer i Crystal Palaces anfallslinje. Vilket möjligen säger något om Ferguson och Eze, men kanske även om Hodgsons eget fokus och egna prioriteringar.

Ett av Crystal Palaces primära problem under alla dessa år har varit avsaknaden på riktigt produktiva och effektiva anfallare. Lite tidigare under säsongen snurrade det runt en statistik på twitter som konstaterade att Crystal Palaces anfallare sedan början av 2017 i form av Christian Benteke, Jordan Ayew, Mich Batshuayi, Connor Wickham och Alexander Sorloth tillsammans har lyckats producera endast 26 mål på totalt 123 matcher.

Annons

Detta var för någon månad sedan men ingenting meningsfullt har naturligtvis förändrats sedan dess. Det går för all del att konstatera att Crystal Palace inte alls har lyckats med sina värvningar, men samtidigt är det i några fall inte precis dåliga spelare, och många har med all rätt börja fundera på om detta är en svaghet som beror lika mycket eller mer på systemet som det gör på spelarna själva.

Crystal Palace har misslyckats med att göra mål i sex av hittills sjutton matcher den här säsongen. Endast i ett fåtal matcher har Crystal Palace lyckats göra fler än ett mål. Detta följer upp från förra säsongen då Crystal Palace gjorde färre mål i ligan än alla andra lag utom ett enda. Det större problemet är att Crystal Palace många gånger har väldigt svårt att ens skapa några chanser.

Framför allt uppdagas de här problemen när Wilfried Zaha inte spelar. Crystal Palace har förlorat 14 av de senaste 16 matcherna som Zaha inte har kunnat spela. Och även om det kan vara svårt med kausaliteterna här så är det ändå skäl att fråga sig om någon spelare i Premier League är riktigt lika viktig för sitt lag som Zaha är för Crystal Palace. Man måste säga att det är i högsta grad tveksamt.

Annons

Men på något sätt sammanfattar det också Hodgsons egen approach. Han är en i grunden tämligen konservativ manager som framför allt riktar in sig på att rigga Crystal Palaces försvarsspel. Men det verkar inte finnas någon större tanke runt Crystal Palaces anfallsspel, utan där verkar han mer vilja förlita sig på etablerade och individuella spelare att hitta på något. Och i Zaha har Hodgson haft ligans kanske mest påhittiga spelare.

På sätt och vis förklarar det kanske också varför Eberechi Eze faktiskt har kommit rätt bra in i laget på kort tid. Dels handlar det självfallet om Ezez egen talang och kvalitet. Dels är det däremot också en fråga om att hans position på planen inte triggar Hodgsons eget behov av kontroll, trygghet och erfarenhet på riktigt samma sätt. Hodgson bryr sig inte lika mycket om anfallsspelet, och kan därför kosta på sig yngre spelare.

Annons

Oavsett är det nog så att Crystal Palace just nu är ett betydligt mer attraktivt alternativ för äldre och etablerade spelare som söker en ny klubb och ett nytt kontrakt i Premier League än vad de är för yngre, mer talangfulla spelare på väg uppåt i karriären. Vilket onekligen är något som kommer från Roy Hodgson. Och detta blir snabbt ett problem för en klubb som uttalat vill ”bli bäst” på att värva yngre spelare.

Och det kan snabbt börja bli ett rätt akut problem. Crystal Palaces spelartrupp är alltjämt åldersstigen. Dessutom står hela 14 av Crystal Palaces spelare utan kontrakt efter den här säsongen. Wayne Hennessey, Stephen Henderson, Joel Ward, Nathaniel Clyne, Mamadou Sakho, Scott Dann, Gary Cahill, Patrick van Aanholt, James McCarthy, Max Meyer, Andros Townsend, Michy Batshuayi, Christian Benteke och Connor Wickham är alla på väg ut.

Annons

Hur det än går för Crystal Palace den här säsongen så står de alltså efter säsongen inför en rejäl utrensning, förnyelse och förhoppningsvis en föryngring. Kanske inte bara vad gäller själva spelartruppen utan i klubbens hela sätt att tänka och agera. Och frågan som Crystal Palace behöver brottas med efter den här säsongen precis som efter förra säsongen är om detta måste börja med Roy Hodgson.

Crystal Palace behöver gå från en klubb som lyckas överträffa negativa förväntningar till en klubb som försöker uppnå positiva förväntningar. En sådan positiv förväntning är just att ”bli bäst” på att värva, utveckla och använda unga spelare. Crystal Palace har tänkt och sagt detta rätt länge nu, det var i själva verket vad som låg bakom deras anställning av Frank De Boer.

Men om Crystal Palace ska lyckas med det där så räcker det inte med att prata om det, utan det gäller också att agera därefter.

Annons
Publicerad 2021-01-14 06:00

Kommentarer

Visa kommentarer

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS