Fredag eftermiddag och de engelska tidningarna är fullsmockade med krigsrubriker och artiklar om söndagens megamatch mellan Liverpool och Man Utd. Som sig bör ändå på något vis. Men desto märkligare, inte minst eftersom det faktiskt är en match som ligger betydligt närmare i tid, så finns där knappt en enda rubrik eller en enda artikel om det som får betraktas som lördagens megamatch; Black Country-derbyt mellan Wolves och West Brom. Något jag betraktar som närmast oanständigt.
Det fanns inför den här säsongen två nya matcher jag såg fram emot med närmast barnslig förtjusning. Eller fyra nya matcher om vi ska vara lite petiga. Den första matchen var matchen mellan Man Utd och Leeds, Rosderbyt. En match som onekligen inte gjorde oss besvikna för någon månad sedan. Den andra matchen var just detta Black Country-derby mellan Wolves och West Brom. Förhoppningen är självfallet att inte heller den här matchen gör oss besvikna.
Man hade så klart hoppats att 2021 skulle bli ett bättre år än 2020. Det har väl inte precis börjat särskilt bra i det avseendet, vare sig pandemiskt eller politiskt. Man behöver för all del vara en närmast fenomenal fotbollsnörd för att anse att ett Black Country-derby skulle kunna kompensera för detta. Å andra sidan så är kanske fenomenala fotbollsnördar just precis vad vi är. 2021 är hur som helst onekligen året då vi äntligen får se dessa matcher i Premier League igen.
Visst är det den positiva sidan av saken, det halvfulla glaset så att säga. Den mer negativa sidan, eller det halvtomma glaset, är att vi fortfarande inte kan se den här matchen med publik på läktarna. Detta är alltid till skada för matchupplevelsen så klart, men skadan är större i vissa matcher än i andra, och kanske inte i någon match alls i Premier League den här säsongen är skadan större än i just den här matchen. Black Country-derbyt är och har alltid varit en av engelsk fotbolls absolut mest elektriska matcher.
Engelsk fotboll kommer alltid och i all evighet kunna diskutera vilka av dess derbyn som är störst, bäst och vackrast. Till skillnad från i spansk, italiensk, fransk och tysk fotboll så finns inte endast en, två eller högst eventuellt tre kandidater till den utmärkelsen, utan där finns säkert tio derbyn eller fler som skulle vilja göra anspråk på saken. Wolves och West Brom är för all del inte de två största klubbarna, men det är två stora och klassiska klubbar, och framför allt är just det här derbyt väldigt stort.
För all del var jag både nöjd och glad under försommaren 2018 när Wolves vann EFL Championship och gick upp i Premier League. En klubb som onekligen, och som helt klart också har visat sig, skulle kunna göra ett stort avtryck på Premier League. Men jag hytte även med näven mot himlen i frustration eftersom exakt samtidigt stod det klart att West Brom passerade dem i hissen på väg nedåt, nedflyttade från Premier League. Något Black Country-derby skulle det alltså inte bli någon fråga om.
Skadeglädjen bland Wolves supportrar att gå upp i Premier League samtidigt som värsta rivalen West Brom åkte ur Premier League ska man säkert inte underskatta. Samtidigt är jag rätt övertygad om att även Wolves supportrar väldigt gärna ser West Brom i Premier League, just eftersom det innebär att detta derby faktiskt spelas. Vilket faktiskt tämligen sällan har varit fallet i modern tid i engelsk fotboll. Wolves och West Brom är två lag som helt enkelt har haft en tendens att ”missa varandra”.
Mycket talar för all del också för att detta riskerar bli en slags engångsföreteelse. Det vill säga att vi inte får något Black Country-derby nästa säsong. Av det enkla skälet att West Brom onekligen ligger i den rejäla farozonen att åka ur Premier League igen. Detta trots att de alltså anställt den påstådda garantin mot nedflyttning i Sam Allardyce. En garanti som kanske inte känns alldeles vattentät sedan West Brom förlorat med 0-3, 0-5 och 0-4 mot i tur och ordning Aston Villa, Leeds och Arsenal.
Tufft läge för West Brom med andra ord. Och tufft läge även för Sam Allardyce vars renommé onekligen är på väg att ta en rejäl törn. Allardyce har gjort sitt bästa att försöka parera den törnen både genom att liksom från ingenstans börja spela Covid-kortet och med darrande röst förespråka ett uppehåll i ligaspelet, och genom att minst sagt något ironiskt beklaga sig över hur Brexit har gjort det svårare för West Brom. Allardyce har varit en av de mer framträdande Brexitförespråkarna inom fotbollen.
Att påstå att West Broms supportrar har varit överdrivet imponerade eller entusiastiska över Sam Allardyce vore nog också att ta i. Det vore alltså inte precis fel att säga att Allardyce för närvarande har ett rätt stort minus på sitt konto. Fotbollen är däremot både flyktig och förgänglig, och inget skulle kunna göra minus till plus på kontot riktigt lika snabbt som en vinst för West Brom i Black Country-derbyt. En vinst som dessutom skulle ge West Brom ett betydligt större hopp i tabellen också.
Wolves å sin sida har en mycket bekymmersam säsong. Laget är tröttkört, svårt skadedrabbat där framför allt skadan på Raul Jimenez har drabbat laget hårt. Wolves sviktar i tabellen, har bara vunnit två av sina senaste tio matcher och ingen av sina fem senaste matcher, och något europeiskt cupspel nästa säsong känns för närvarande väldigt långsökt, åtminstone via ligan. Wolves är samtidigt alldeles för bra för att riktigt riskera att åka ur Premier League.
Under en sådan mellansäsong finns kanske egentligen bara två saker kvar att fokusera på för Wolves. För det första att försöka gå långt i och kanske till och med vinna FA-cupen, något som sannerligen inte borde vara någon omöjlighet. Att vinna en titel, och på det viset få spela europeiskt cupspel nästa säsong, vore enormt för Wolves. För det andra alltså att ge West Brom på käften i Black Country-derbyt. Utan sociala restriktioner och med publik på läktarna hade detta varit en av säsongens stora höjdpunkter.
På sätt och vis kanske det är en av säsongens höjdpunkter ändå. Även om det skulle vara lätt att missa om vi endast tittade på rubrikerna i de engelska tidningarna, som sina vanor trogna är alldeles för upptagna med att fjäska för de största klubbarnas supportrar, det vill säga majoriteten av deras läsare.