Samtidigt är nog de allra flesta överens om att detta kan vara en tämligen svår uppgift, eftersom det oftast fanns en anledning varför laget presterade svagt till att börja med, men kanske framför allt eftersom den nya managern inte har fått någon försäsong att investera i laget eller jobba taktiskt med sina spelare, utan tvärtom kastas rätt in i den engelska fotbollens mördande och hektiska spelschema.
Många gånger är detta anställningar som sällan föregås av någon större research från klubbarnas sida, utan snarare bygger på mer praktiska omständigheter som att laget råkade befinna sig i trubbel och en manager råkade vara tillgänglig för tillfället. Kaka söker maka helt enkelt. Huruvida klubb och manager verkligen är en bra fit tenderar i dessa lägen få en närmast sekundär betydelse.
Vissa managers som anställs mitt under säsongen lyckas därför bättre än andra, utan att det därför alltid är väldigt lätt att förklara exakt varför. Vi vet kanske bara att det är så, och den här måndagslistan syftar till att rycka lite i frågan vilka som är Premier Leagus åtta bästa managers mitt under säsongen. I vilket jag väljer att försöka hitta en vettig kombination mellan den rent omedelbara effekten och den mer långsiktiga effekten.
Vilket ungefär betyder så här att en manager för att hamna på den här listan måste ha haft en positiv omedelbar effekt (det vill säga under innevarande säsong), men även bör ha haft en positiv effekt också efter den säsongen. Vi kan kanske också säga att både Mikel Arteta och Thomas Tuchel alltjämt är managers som fortfarande har chansen att arbeta sig in på den här listan.
(8) John Gregory – Aston Villa, 1998
När Brian Little fick sparken från Aston Villa strax efter årsskiftet pratades det om sådana namn som Terry Venables, Bobby Robson, John Toshack och Ruud Gullit som Aston Villas nästa manager. Istället blev det Gregory, vilket nog ingen väntat sig. Men Gregory tog Aston Villa med storm, som vann nio av lagets sista elva ligamatcher, och tog sig till UEFA-cupens kvartsfinal där de åkte ut på bortamål mot Atlético Madrid. Aston Villa slutade däremot säsongen på UEFA-cupplats, efter att ha hotats av nedflyttning.
(7) Steve Bruce – Wigan, 2007
En gång i tiden var Bruce faktiskt en positivt omtalad manager. Men det var så klart ett bra tag sedan nu. Wigan skulle förvisso åka ur Premier League 2013 men var på god väg att göra det betydligt tidigare än så. Bruce, som inte för sista gången i sin karriär valde att sätta cash före kontrakt, köptes loss från Birmingham för världens dittills högsta summa i kompensation. Men åtta poäng på Wigans 14 första matcher blev ytterligare 32 poäng på Wigans sista 24 matcher. Från 0,5 poäng per match till 1,5 poäng per match.
(6) Mauricio Pochettino – Southampton, 2013
Hade mycket väl kunnat ranka rätt högt också på en lista över Premier Leagues mest utskällda manageranställningar. Det hade för all del inte så mycket med Pochettino själv att göra och mer med att man ansåg Nigel Adkins vara orättvist behandlad. Viktigt var det alltså för Pochettino att verkligen leverera, och det måste man onekligen säga att han gjorde. Southampton gick från att slåss i botten av tabellen till ett lag som utmanade om en plats på tabellens övre halva och utmanade lagen på övre halvan.
(5) Roberto Mancini – Man City, 2009
En på samma gång förståelig som rätt utskälld anställning mitt under brinnande säsong 2009-10. Det fanns skäl att byta ut Mark Hughes för Man City, som däremot hanterade det hela på ett inte helt snyggt sätt. Med Mancini fick Man City däremot den swagger som skulle krävas för att realisera klubbens nya ambitioner och vinna klubbens första titlar på över 40 år. Plumpen i Mancinis protokoll som manager mitt under säsongen är däremot att Man City missade Champions League hans första säsong.
(4) Gianluca Vialli – Chelsea, 1998
Alla kommer så klart skrika efter Roberto Di Matteo på den här listan, men han råkade bara befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle, och skulle snart få sparken igen. Vissa kanske tänker Guus Hiddink, men även han var försvunnen efter säsongen. Men med Vialli fick Chelsea en manager som dels tog laget till vinster i både Ligacupen och Cupvinnarcupen, och som lade grunden för det Chelsea som faktiskt var ett ständigt naggande hot bakom Arsenal och Man Utd under åren som skulle komma.
(3) Harry Redknapp – Tottenham, 2008
När Redknapp tog över Tottenham i oktober 2008 så hade Tottenham tagit två poäng på sina åtta första matcher. Det där är det inte omöjligt att ni har hört några gånger förut, för det var nämligen något som Redknapp såg till att upprepa om och om och om igen under säsongen. Redknapp gillar onekligen att tuta sitt eget horn. Tottenham ryckte för all del upp sig i ligan, tog sig till Ligacupfinal och säsongen därpå till Champions League, och här lades kanske grunden för Tottenham under 2010-talet.
(2) Joe Royle – Everton, 1994
Mike Walker hade med nöd och näppe räddat Everton kvar i Premier League under säsongen 1993-94. Nästa säsong började däremot med en vinst på Evertons första 14 matcher och Walker fick gå, in kom istället Royle. Royle inledde kvickt med att vinna Merseysidederbyt, höll nollan i Evertons fem första matcher, Everton slutade på elfte plats i ligan och avslutade säsongen med att vinna FA-cupfinalen mot Man Utd, i vad som är och alltjämt förblir den senaste titeln som Everton faktiskt vann.
(1) Jürgen Klopp – Liverpool, 2015
Man kan hävda att det tog sin lilla tid för Klopp att sätta sin prägel på Liverpool på det sätt som vi nu för tiden har tagit så för givet att vi nästan blir chockade när det inte längre stämmer så bra. Men Klopp kom in som ett yrväder, visade omedelbart vad han skulle komma att få för värde för Liverpool, få klubben att börja titta framåt istället för bakåt, och genom att under sin första säsong under dramatiska former guida Liverpool till Europa League-final pumpade han klubben och staden full med nytt liv och hopp.
***
PREMIER LEAGUE-HÖRNAN (#26)
Man City 2-1 West Ham, West Brom 1-0 Brighton, Leeds 0-1 Aston Villa, Newcastle 1-1 Wolves, Crystal Palace 0-0 Fulham, Leicester 1-3 Arsenal, Tottenham 4-0 Burnley, Chelsea 0-0 Man Utd, Sheffield United 0-2 Liverpool, Everton vs Southampton.
Aktuell tabell
Omgångens stjärna: Gareth Bale, Tottenham. Frågan är vem som egentligen blev gladast av Bales starka insats mot Burnley. José Mourinho eller Real Madrid som därmed tänker sig kunna få lite pengar för Bale efter säsongen att köpa spelare för.
Omgångens kalkon: Lee Mason. It never rains but it pours. Mason kom tillbaka efter sina två röda kort-fadäser i förrförra omgången, och ser omedelbart till sätta sig själv rejält i skamvrån med ett väldigt märkligt dömeri mellan West Brom och Brighton.
Omgångens manager: Mikel Arteta, Arsenal. Riktigt fin vändning och vinst för Arsenal borta mot Leicester, och Arsenal presterade sin förmodligen bästa match för säsongen, vilket visar lite på framstegen som gjorts.
Omgångens kanon: Aston Villa. Aldrig något snack när Aston Villa besegrade Leeds på bortaplan, det hade kunnat vara betydligt större siffror. Det finns något väldigt tilltalande och spännande i Aston Villas fotboll för närvarande.
Omgångens J.R.: West Brom. Motståndarna missar två straffar samt får ett mål VAR-bortdömt på ett extremt tveksamt sätt. Själv har man nickat in 1-0 på fast situation i början av matchen. Man kan knappast vinna mer JR än så.
Omgångens Cliff Barnes: Brighton. Om Brighton åker ur Premier League så åker de ur Premier League för att de helt enkelt inte lyckas göra mål. Vilket inte beror på avsaknad av bollinnehav eller målchanser. Dyrbar förlust mot West Brom.
Omgångens match: Man City 2-1 West Ham. En kanske något överraskande öppen, jämn och oviss fotbollsmatch. Framför allt en mycket bra fotbollsmatch, välspelad av båda lagen. Man City visar däremot prov på hög lägstanivå och en fin vinnarfeeling.
Omgångens WTF: Newcastles målvakter. Blev rätt förvånad när det gjordes en grej av att Karl Darlow inte skulle stå för Newcastle mot Wolves, då jag tycker han gjort rätt bra ifrån sig. Istället skulle Martin Dubravka stå igen, som naturligtvis kvickt svarade för i alla fall en halvtabbe när Ruben Neves tilläts kvittera för Wolves.
Omgångens BTW:
Klagas på VAR från alla möjliga håll, men de som förmodligen drabbas svårast av det är domarna skulle jag säga.
Man Utd har sex ligamatcher mot topp sex-klubbar under säsongen, noll vinster och noll spelmål. Jodå, Solskjaer bevisar oss alla ”fel” i match efter match.
Exakt vid den här tidpunkten förra året som Leicesters säsong rasade samman. Håller historien på att upprepa sig?
Bästa chansen för Man Utds spelare under nuvarande omständigheter att vinna ligan verkar vara att flytta till Inter.