Tottenham befinner sig för närvarande i ett rätt knepigt dilemma. Osäkerheten kring Harry Kanes framtid med klubben gör det på samma gång både svårt att kommunicera tydligt med intresserade managers, Tottenham med Kane är en annan sak än Tottenham utan Kane, och svårt att veta vilken nivå av manager de kan attrahera. Men vem de väljer som manager kan i sin tur påverka Tottenhams möjligheter att behålla Kane.
En manager som funderar på att ta över Tottenham vill rimligtvis gärna veta under vilka förutsättningar han gör det. Kommer Harry Kane vara kvar i Tottenham eller kommer han lämna Tottenham. Varje manager på världsnivå vill naturligtvis veta detta innan han tar på sig jobbet. Endast managers under den nivån skulle nog föreställa sig att det jobbet utan klarhet på den punkten.
Allt faller tillbaka på frågeställningen vad Tottenham egentligen har för ambitioner att vara för fotbollsklubb. Och just den frågan, och de många möjliga svaren på denna fråga, är förmodligen den mest öppna och intressanta frågan i Premier League så här direkt efter en säsong och inför kommande säsong. Detta eftersom svaret kan förväntas ha så pass stor betydelse för toppen av Premier League.
Vad som borde vara en aning oroväckande för Tottenhams supportrar är att Tottenham just för stunden inte alls verkar ha någon klar idé om vem de faktiskt vill ha som deras nästa manager. Mängden namn, och inte minst spretigheten i dessa namn, som nämns tyder just på detta. Efter Julian Nagelsmann har Erik ten Hag, Scott Parker, Brendan Rodgers, Graham Potter, Ralf Rangnick och senast Roberto Martinez nämnts.
Tottenham har i någon mening erbjudit någon slags profilbild över sin kommande manager genom att säga att de vill och ska spela en positiv, offensiv och underhållande fotboll. Nu är ju det en rätt bred och inte helt upplysande beskrivning, och kanske är det heller inte särskilt märkligt att Tottenham väljer just detta som beskrivning efter det senaste årets fiasko med José Mourinho.
Dessutom kan man tycka att det ju är en rätt självklar beskrivning, eftersom den synen på fotboll ju alltid har varit Tottenhams identitet inom fotbollen. To dare is to do, och allt sådant där. Det var ju i själva verket det som gjorde att Tottenhams anställning av Mourinho kändes så väldigt märkligt redan från början. Men visst, med Mourinho fanns kanske alltjämt i andra vågskålen att han var en världsmanager.
Tröttsamt är däremot alla de som efter den där beskrivningen av Tottenham bekäftigt menade att då var det ju dumt att sparka Mauricio Pochettino. Pochettino var under flera år en fantastisk manager för Tottenham, deras bästa sedan Bill Nicholson. Men det hade smugit sig in en trötthet i relationen mellan Tottenham och Pochettino. Magin var så att säga slut. Detta betyder inte att Pochettino som typ av manager därför var felaktig.
Vilken typ av manager letar alltså Tottenham efter? Där kan man tänka sig att managers kan sorteras in längs två olika dimensioner. Den första dimensionen handlar om spelsätt och kan antas röra sig inom spannet defensiv – offensiv. Den andra dimensionen handlar istället om tidshorisont och där rör sig olika managers inom spannet omedelbar – lång sikt. Här finns en liten avvägning att välja mellan det ena och det andra.
Erik ten Hag
Ännu en vad vi skulle kunna kalla för Pep Guardiola-klon, som var manager för Bayern II under Guardiolas tid i Tyskland, men som har gett bättre skäl för att kunna ses som nästa Guardiola än vad t ex Mikel Arteta har gjort. Offensiv och systematisk, passar närmast perfekt som manager för Ajax. Vilket säger oss att ten Hag vore en manager som placerar sig rätt i mitten av ”offensiv och lång sikt”-fältet. En manager helt och hållet i Pochettinos profil helt enkelt.
Scott Parker
Vill man vara en aning elak skulle man kunna säga att det enda skälet varför Scott Parker anses som aktuell för Tottenham är att han är engelsman samt råkar klä sig snitsigt. En kanske något snällare skrivning skulle vara att Parker är en uppskattad före detta spelare i Tottenham. Men den typen av experiment börjar väl just nu tappa sin lyster i Premier League, och Parkers defensiva attityd med Fulham lär knappast ha sålt in honom till Tottenhams ledning.
Brendan Rodgers
Desto bättre skäl finns det väl i så fall för Tottenham att fundera länge och väl på Rodgers som en möjlig manager. Utan tvekan den brittiska manager som är närmast att kunna axla ansvaret för en av Englands största klubbar. Offensiv, karismatisk, taktiskt ambitiös och arbetandes på lång sikt hamnar Rodgers på samma fält som t ex ten Hag. Jag har inte mycket till övers för retoriska funderingar om varför Rodgers skulle vilja lämna Leicester för Tottenham, men Rodgers två kollapsade säsonger i rad ligger honom i fatet.
Graham Potter
Ännu ett namn som skulle kunna anklagas för att vara aktuellt endast på grund av det råkar vara en engelsk manager. Men det är ju knappast Potters fel för det första, och för det andra finns det här åtminstone bättre skäl än för Scott Parker. Potter har gjort ett beundransvärt jobb med Brighton, spelar en fotboll som Tottenham borde uppskatta och kan jobba på ett sätt med värvningar etc som borde tilltala Tottenham. Det känns ändå som ett väldigt stort steg att ta för Potter.
Ralf Rangnick
Har kanske framför allt gjort sig känd dels som en rätt stor influencer taktiskt inom tysk fotboll, och anses generellt vara anden i flaskan bakom framgångsrika managers som Jürgen Klopp, Thomas Tuchel med flera. Och dels som något av en klubbarkitekt, där inte minst RB Leipzigs framväxt under hans ledarskap måste räknas som Rangnicks kanske största legacy inom fotbollen. Taktiskt och organisatoriskt helt säkert en manager helt i Tottenhams anda, men hur hemma är han utanför Tyskland?
Roberto Martinez
Har man en gång jobbat i engelsk fotboll och i Premier League så kommer man närmast ofrånkomligen alltid kopplas samman med lediga jobb. Bara att ha varit i England verkar räknas som en merit, nästan oavsett vad man faktiskt åstadkom. Martinez vet vi står för en offensiv fotboll för all del, men han åkte ur Wigan och fick sparken från Everton i huvudsak för att hans lag visade sig alldeles för tunna och för sårbara. Känns som ett rejält nedköp för Tottenham.
Antonio Conte?
Blev klart igår att Antonio Conte lämnar Inter efter att ha guidat dem till scudetton i Serie A den gångna säsongen. Jag var väl knappast först på bollen, definitivt var jag inte ensam, om att kvickt ha sett den fullt möjliga kopplingen mellan ett Tottenham som söker en manager, och Conte som eventuellt söker ny klubb.
Vad som talar för Conte i Tottenham är att det definitivt är en manager av allra högsta världsklass, på så sätt ett uppköp från Mourinho. Ett namn som definitivt skulle kunna övertyga Kane att stanna i Tottenham. En taktiskt extremt utvecklad manager som vi vet är kapabel att kräma ut titlar även från en relativt begränsad spelartrupp.
Vad som talar mot Conte i Tottenham är företrädesvis två saker. Dels att han upplevs som defensiv, vilket jag däremot ser som en viss förenkling och ett rätt orättvist omdöme. Jag har knappast tyckt att hans fotboll med vare sig Chelsea eller Inter har varit trist. Dels att han verkar synnerligen konfliktbenägen.
Det defensiva är troligtvis inget problem för Tottenham, tack vare Contes status och hans dokumenterade förmåga att på kort tid bygga framgångsrika lag. Det konfliktorienterade behöver inte heller vara ett problem på kort eller halvlång sikt, eftersom Tottenham ändå befinner sig i ett läge där de har för avsikt att investera i spelartruppen igen.
Om Conte själv faktiskt vill ta över Tottenham är kanske inte självklart. Kanske vill han ha ett säkrare kort att jobba med, kanske vill han ta en paus från fotbollen och invänta vilka alternativ han faktiskt har. Men Conte känns som en närmast perfekt anställning av Tottenham i det här läget.
Antonio Conte vore ett tydligt och kraftfullt svar på vad för fotbollsklubb Tottenham faktiskt vill vara.