Aston Villas supportrar har minsann börjat mopsa upp sig igen. De har ändå hållit rätt låg profil ända sedan de blev nedflyttade för fem år sedan. Men nu är det nästan tillbaka på en nivå som liknar den för sex år sedan när jag varnade för att Aston Villa skulle ligga i farozonen för nedflyttning kommande säsong. Graden av ovett från Aston Villas supportrar, som menade att jag begrep intet om Aston Villa, var närmast gränslös.
Den här gången räckte det med att belysa att det fanns ett missnöje eller en oro runt Aston Villa att köpet av Emiliano Buendia skulle signalera att Jack Grealish var på väg att säljas. Jag sade just intet om att det faktiskt låg till på det sättet, om något så valde jag väl att ifrågasätta det. Men av någon anledning var vi kvickt tillbaka till hur jag minsann hela tiden nedvärderade Aston Villa.
Jag vet för all del inte om det är vad jag faktiskt gör, genom att belysa den ändå inte obefintliga risken att Jack Grealish faktiskt kan komma att vilja byta klubb den här sommaren. Hur mycket man än älskar och uppskattar Aston Villa så är det knappast en risk som blint kan förnekas. Å andra sidan gillar jag att Aston Villas supportrar mopsar upp sig igen, för den här gången har de faktiskt all anledning att göra det.
Att påstå att ingen annan klubb i Premier League har förändrats mer i positiv riktning under den här säsongen jämfört med förra säsongen än Aston Villa vore knappast något helt felaktigt påstående. Det vore väl i så fall då kanske West Ham, men de slutade ändå fyra poäng ovanför Aston Villa förra säsongen, ett Aston Villa som nära nog behövde en great escape för att alls hålla sig kvar i Premier League.
Aston Villa höll sig förra säsongen kvar i Premier League med 35 poäng. Den här säsongen hade de samlat på sig 35 poäng redan efter 21 omgångar, det vill säga efter drygt halva säsongen. Ända sedan Aston Villa mot slutet av förra säsongen påbörjade sin comeback i tabellen så har endast de fem bäst placerade lagen i ligan den här säsongen vunnit fler matcher än Aston Villa.
Ett Aston Villa som under stora delar av förra säsongen läckte mål bakåt som det värsta såll har den här säsongen skärpt till sig ordentligt. Endast Man City har hållit nollan fler gånger än Aston Villa den här säsongen. Ett av ligans defensivt sett sämsta lag har alltså gått och blivit ett av ligans defensivt bästa lag. Att detta i hög utsträckning förklarar varför Aston Villa klättrat i tabellen är knappast en kontroversiell ståndpunkt.
Men offensiven har transformerats i minst lika hög utsträckning den. Aston Villa var alltför endimensionella förra säsongen, med allting som skulle gå genom Jack Grealish, något som knappast var svårt för motståndarna att lista ut. Jack Grealish har förmodligen varit ännu bättre den här säsongen, men den stora skillnaden är att Grealish den här säsongen har betydligt fler spelare i laget som faktiskt hjälper honom.
Ollie Watkins har varit en av ligans bästa anfallare under säsongen, men hans främsta bidrag ligger kanske inte ens i målen han faktiskt gör utan i hans oförtröttliga arbete på planen, hans pressande och hans löpningar som ger mer och mer yta åt Grealish. Matty Cash är en mer offensiv högerback, vilket ger Bertrand Traoré fler möjligheter att gå in i planen och ge Grealish ännu mer yta och Aston Villa ännu fler offensiva hot.
Värdet med det sista ska sannerligen inte underskattas. Det är alltid svårare att hantera en motståndare med många hot än en motståndare med ett stort hot, egentligen oavsett storleken på dessa hot. Hela fyra Aston Villa-spelare har under säsongen skapat 20 eller fler stora målchanser. Endast Leeds, Liverpool och Man City överträffar detta i Premier League den här säsongen.
Bakom förändringarna och framgångarna på planen hittar vi även förändringar i klubbens organisation. Här blev inte ett managerbyte den valda lösningen, utan den främsta och största förändringen var att den gamla sportchefen Jesus Garcia Pitarch fick sparken, och ersattes av den nya sportchefen Johan Lange. Aston Villa förändrade hela sin rekrytering, från volym till kvalitet, från billigt till bra.
Att Aston Villa är en betydligt bättre styrd och driven klubb nu än vad den någonsin var under Randy Lerner och sedan Tony Xia är glasklart. Att Aston Villa är en betydligt mer ambitiös klubb nu under sina nya ägare Nassef Sawiris och Wes Edens är även det rätt tydligt. Aston Villa har numer tillgång till kompetens, ambition och kapital. Ett recept som brukar vara smaskens för de flesta klubbar.
Ekonomin är ändå ett litet frågetecken för Aston Villa, särskilt i dessa tider. Aston Villa har investerat £220m i spelartruppen de två senaste åren, och sålt endast en enda spelare för mer än £10m de senaste åtta åren. En bytesbalans som kan vara svår att upprätthålla på sikt. Aston Villas ägare är som många vill påpeka för all del väldigt rika, men att ägaren är rik är inte detsamma som att klubben därför är rik.
Ändå ligger det självfallet något i att det inte nödvändigtvis ska antas att bara för att Aston Villa köper Emilian Buendia så kommer de därför sälja Jack Grealish. Aston Villas ägare har knappast gett några sådana signaler. Däremot kan det ju vara så att Grealish själv av rent personliga skäl vill ta klivet vidare till en just nu mer framstående klubb, med större omedelbara prospekt på titlar och Champions League-spel.
Återstår gör enligt mig även frågan om Dean Smith som manager. Här kan diskuteras i vilken utsträckning Smith egentligen har lyckats lyfta Aston Villa till nya höjder den här säsongen, eller i vilken utsträckning det i själva verket handlade om en rätt omfattande underprestation under Aston Villas första säsong tillbaka i Premier League. Frågor finns fortfarande för mig om hur mycket Aston Villa kan växa med Smith som manager.
Men det är å andra sidan också frågor som Aston Villas tredje säsong i Premier League kommer kunna besvara betydligt bättre och med större säkerhet än vad Aston Villas första och andra säsong i Premier League kan göra. En tredje säsong som Aston Villas supportrar självfallet har all anledning i världen att vara optimistiska inför. Här hägrar återigen Champions League och europeiska cupplatser på horisonten.
Hade jag nedvärderat Aston Villa som jag tydligen alltid gör hade jag kanske gjort mig lite lustig på den här typen av höga förhoppningar. För visst finns som alltid i Premier League risken att de blir till sand. Jag väljer istället att se att det faktiskt finns goda skäl för Aston Villas höga förhoppningar, och för Aston Villas supportrars allt högre profil och svansföring.
Det är ju i själva verket ungefär här där Aston Villa nu befinner sig, och dit de strävar efter att komma, som de faktiskt hör hemma. Där de inte var ens i närheten av att befinna sig för fem-sex år sedan.
:::
NATIONAL LEAGUE-KOLLEN
Torquay vs Notts County. Det är nu två år sedan Notts County åkte ur Football League för första gången i klubbens väldigt långa historia. Med detta kommer självfallet stora förväntningar på dem att de snabbt ska ta sig tillbaka, något de misslyckades med förra säsongen vilket naturligtvis sätter ännu mer press på dem den här gången. Tycker man att playoff i Football League kan vara dramatiskt är National Leagues playoff ännu värre, med omedelbara enkelmöten. Torquay slutade ovanför Notts County i ligan och har därför hemmaplan, men rätt eller fel är det Notts County alla förväntar sig ska vinna den här matchen.
:::
EM-KOLLEN
Wales vs Schweiz. Alla i Wales hoppas på ännu en EM-sommar lik den som Wales levererade för fem år sedan, då det bar ända till semifinal. Detta känns osannolikt, både laget och inte minst Gareth Bale är fem år äldre men definitivt inte fem år bättre. Laget har skakats av ett ofrivilligt byte av förbundskapten sedan Ryan Giggs hamnat i rättsligt blåsväder. Mycket av tonen sätts i denna första match. Prognos: Schweiz (2-1)
Danmark vs Finland. Vilken fantastisk öppningsmatch när Finland går in i ett internationellt mästerskap för allra första gången i sin historia. Kan Finland bli för detta EM vad Island helt sensationellt lyckades bli förra EM? Omöjligt är det sannerligen inte, men osannolikt. Finland har inte riktigt samma ensidigt defensiva organisation som Island hade. Danmark känns alldeles för starka. Prognos: Danmark (3-0)
Belgien vs Ryssland. Ryssland tog sig till kvartsfinal i VM på hemmaplan för tre år sedan, men det kändes verkligen som att de snubblade sig fram dit. Nu möter de Belgien som de även lottades mot i EM-kvalet, och tog storstryk mot två gånger om. Det finns ingen anledning att tro att den här matchen ska sluta på något annat sätt. Går Ryssland vidare så är det knappast genom att vinna den här matchen. Prognos: Belgien (2-0)
:::
TRANSFERKOLLEN
Ashley Fletcher, Middlesbrough till Watford. Fletcher är en engelsk anfallstalang som aldrig riktigt blommat ut på den allra högsta nivån. Ändå finns här känslan att lite som för spelare som t ex Andre Gray eller Chris Wood är Fletcher en anfallare som mycket väl skulle kunna blomma ut också i Premier League i rätt sammanhang. Väl godkänd – (+++)