Refrängen är oftast densamma oavsett om det är Man City eller om det är Chelsea som råkar vinna någon av de större titlarna. De vinner ju bara på grund av sina pengar låter det då från en ständigt sjungande kör av kverulanter. Detta har blivit den återkommande ursäkten för andra klubbars supportrar som verkar ovilliga att acceptera att deras egna klubbars tillkortakommanden kan ha något med dem själva att göra.
Det pedagogiska problemet är så klart att det kan anses vara sant utifrån något slags mer övergripande, historiskt perspektiv. Om Man City och Chelsea inte hade haft pengarna de trots allt har, om de inte hade fått sina nya ägare för 10-20 år sedan, så hade de helt säkert inte vunnit vare sig Premier League eller Champions League. Men detsamma kan självfallet sägas om alla lag som vunnit dessa titlar, fast det så klart inte sägs.
Uitfrån ett mer specifikt och detaljerat perspektiv, det vill säga ett perspektiv som ska försöka förklara varför under en given säsong t ex Man City vinner ligan men inte t ex Liverpool, Arsenal eller Man Utd, så är det däremot rent trams. Alla dessa klubbar har i själva verket väldigt gott om pengar. Att koka ned allt till att vara en fråga om pengar är i det avseendet en analys som är precis lika lat som den är oärlig.
Pengar är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att kunna vinna Premier League. Det vill säga pengar behövs, men det är inte det enda som behövs. Om pengar var det enda som behövdes vore det enkelt att vinna Premier League, men det vet vi att det inte är. Dels har pengar en kraftigt avtagande marginalnytta över en viss nivå. Dels är kompetens och kvalitet den primärt avgörande konkurrensfaktorn.
Man City och Liverpool har dominerat engelsk fotboll de senaste åren. Pengar har gett båda lagen förutsättningar för framgång men vad som verkligen lyft dem till storhet är kompetensen och kvaliteten i klubbarnas management. Chelsea hade inte mindre pengar med Frank Lampard som manager än vad de har med Thomas Tuchel som manager. Man Utd hade aldrig dominerat engelsk fotboll under två årtionden med enbart pengar.
Samtidigt går det självfallet inte att blunda för att pengar ändå kan vara väldigt viktiga för vissa klubbar. Det vill säga klubbar som absolut inte hade befunnit sig där de är om det inte vore för att de hade så väldigt mycket pengar att spendera. Vi har blivit så inkörda att prata om detta bara gällande lagen som vinner ligan att det har glömts bort eller möjligen ”glömts bort” att samma resonemang kan tillämpas på alla lag.
Här är alltså de åtta engelska klubbar som först och främst enligt mig aldrig hade varit där de är i tabellen ”idag” om det inte vore för sina pengar, det vill säga de åtta engelska klubbar för vilka pengarna faktiskt betyder mest.
(8) Everton
Om man tittar på Evertons tabellplaceringar de senaste åren skulle man nog närmast kunna säga att Everton är ett lag som underpresterat utifrån sina förutsättningar. Den här säsongen slutar de tia men har hela vägen legat på tabellens övre halva i kamp om de europeiska cupplatserna. Carlo Ancelotti i all ära, men utan investeringarna Everton har gjort i sin spelartrupp de senaste åren hade Everton varit ett lag för nedflyttningsstriden.
(7) Wolves
Här uppstår möjligen en definitionsfråga om vad som har varit viktigast för Wolves egentligen har varit deras pengar eller deras relation med Jorge Mendes. Samtidigt har alla dessa spelare knappast kommit gratis. Och visst måste vi säga att Nuno Espirito Santo absolut gjorde ett bra jobb att sätta ihop ett bra lag med Wolves, men utan en satsning utöver det normala hade vi kanske inte ens sett dem i Premier League nu.
(6) Fulham
En klubb som har känts rätt vilsen ända sedan Mohamed El-Fayed sålde den för ett antal år sedan. Khan som ägarfamilj verkar inte riktigt intresserade eller särskilt kunniga, men de har lämpat över ansvaret på andra och kastat en massa pengar på Fulham. Detta har gjort dem till ett av Premier Leagues jojo-lag när de kanske annars hade gjort klubbar som Sunderland, Wigan och Sheffield Wednesday sällskap i League One.
(5) West Ham
Visst har detta varit en säsong som inneburit en rejält återupprättelse för David Moyes, men det kan inte heller distrahera från det faktum att West Ham alltid har varit en klubb det senaste årtiondet som haft en betydligt starkare spelartrupp än var deras placering i tabellen har antytt. Moyes har fått laget att närma sig någon slags rimlig förväntad nivå, men det är heller inga småpengar som West Ham investerat i sin spelartrupp.
(4) Salford
Man kan knappast betvivla den närmast transformativa effekt som Gary Nevilles och Class of 92:s ägande har haft för Salford. Detta handlar om mycket mer än enbart pengar naturligtvis. Men klubben sparkar managers stup i ett, vilket både antyder att dessa managers inte gör något större avtryck och att klubben inte är särskilt bra på att anställa managers. Ändå är Salford nu favoriter att nästa säsong flyttas upp till League One.
(3) Arsenal
Var någonstans hade Arsenal befunnit sig om de inte hade haft pengarna att spendera enorma summor på världsspelare som Pierre-Emerick Aubameyang, Alexandre Lacazette m fl eller framstående talanger som t ex Nicolas Pepe? Redan med dessa spelare harvar de runt på platserna åtta till tio. Hade Arsenal jobbat med motsvarande budget som de flesta andra lag i ligan hade nedflyttning kunnat vara en realitet.
(2) Bournemouth
Backa bandet sex år och Bournemouth var den engelska fotbollens stora Åshöjdensaga, den lilla klubben som tog klivet upp i Premier League minsann. Bakom framgångarna hittar vi däremot rätt stora ryska pengar och Bournemouth bröt mot financial fair play-regler på vägen upp till Premier League. De var nära uppflyttning igen i år, och är en av favoriterna inför nästa säsong. Eddie Howe var viktig, pengarna minst lika viktiga.
(1) Man Utd
Man Utd verkar ha parkerat sig på Champions League-platserna just nu, på håret förra säsongen och mer bekvämt den här säsongen. Detta trots ett genomgående intryck att spelare inte blir bättre i Man Utd. Det finns just ingenting med Man Utds tänk och taktik som antyder att de hade varit ens nära sin nuvarande ligaposition om de inte hade kunnat slänga stora pengar på spelare som Fernandes, Pogba, Maguire m fl.
:::
EM-KOLLEN
Skottland vs Tjeckien. Riktigt kul att ha Skottland tillbaka i ett mästerskap igen, för första gången sedan 1998. Ett land som ju närmast var en inventarie i EM och VM under min uppväxt. Men det behövdes ett utökat EM för att det skulle hända. Steve Clarke har däremot lyckats få ihop Skottland både socialt och som fotbollslag. Det är alltså inte ett lag jag hade underskattat i deras grupp. Prognos: Oavgjort (1-1)
Polen vs Slovakien. Om Spanien är gruppens klara favoriter på förhand, så känns det som om det i övrigt ska vara rätt jämnt på förhand mellan övriga tre länder, och därmed blir den här matchen mellan två av dem viktig som tonsättare. Polen borde vara det starkare laget, men det mesta handlar om i vilken utsträckning de lyckas få fram bollen till Robert Lewandowski, och vilka som kompletterar honom. Prognos: Polen (2-1)
Spanien vs Sverige. Höga hopp som vanligt men ändå oroligare än normalt runt Sverige. En kombination förmodligen både av Zlatan Ibrahimovics återbud och av de svenska Covid-problemen. Kvalitetsskillnaden mellan lagens respektive lagdelar är markant, och det är svårt att se hur en lappad och laggad svensk backlinje ska kunna stå emot ett spanskt anfall. Prognos: Spanien (2-0)